Sexigt

I min forskarutbildning ingår ett antal obligatoriska kurser, bland annat en om den grekiska kulturvärlden som jag ska läsa nu i vår. Eftersom jag rimligtvis inte kan lära mig allt om det grekiska på så kort tid har jag och Eva diskuterat vad min kurs ska handla om och kommit fram till att att det vore bra för mig med en hellenistisk inriktning.

En rädsla jag har är att stanna i min säkerhetszon och vinkla allt jag gör mot det jag redan kan. Exempelvis hade jag kunnat välja att låta kursen kretsa kring maktdemonstrationer i det ptolemaiska Egypten runt 30-talet f.Kr. och hur romarna i sin tur tog efter deras uttryckssätt eller något liknande som jag känner mig trygg med. Men då kommer jag som färdigt doktor inte kunnat något som inte är relaterat till det augusteiska och hur osexigt vore inte det?

Samtidigt är det ju bra om min kursläsning på något sätt har anknytning till avhandlingen så igår hörde jag mig själv glatt föreslå att jag ska fördjupa mig i de områden jag längre fram ska göra fallstudier om och studera deras historia genom hellenismen fram till Augustus' maktövertag. Så nu sitter jag här och läser in mig på seleukider i Judeen, Mindre Asien och kring Bosporen, något jag kan ytterst, ytterst lite om. Det känns svårt, men bra.

Avklarad torsdag

Efter att jag och prefekten prövat ett antal nycklar med nedslående resultat insåg vi att det nog är lika bra att vänta med arbetsplats till på måndag. Så idag har jag istället suttit i biblioteket och påbörjat inläsning av hellenismen (rolig bonusfakta: min gamla mentor Marie från den första trevande a-kursen i historia blev fast anställd bibliotekarie samtidigt som jag började doktorera, the power of HIS 211 ht. -02) när jag inte har haft handledning, fyllt i det sista i studieplanen och styrt upp allehanda småsaker.

Bestämde mig efter moget övervägande att tacka nej till ett stort uppdrag vilket känns både tråkigt och skönt. Men den lilla tid som kommer bli över den här terminen efter kursläsning och undervisning vill jag lägga på min avhandling, längtar jag efter att få lägga på min avhandling, så det är nog till det bästa.

Ikväll har Petter varit här på spontanbesök på väg hem och nu ska jag dricka upp mitt te och sedan sova. Eventuellt ska jag bara maila och be att få en kopieringskod först, så jag inte glömmer det.

Latinfestival

Åh, att anordna en latinfestival är so much fun, speciellt när folk tror att man annordnar en festival med latinomusik. Snälla, snälla darlingissima Moissima, kan vi inte lägga 19 000 på att hyra in Tropicana och föreställningen De Cuba para el Mundo?

Utmanad

Blev utmanad av darling Charlotte att visa bild nummer sex i mapp nummer sex och här kommer den:


Bilden, nummer sex i mappen med det fantasifulla namnet Blandat Italien -06, kommer från en utflykt jag åkte på i samband med att jag bodde i Monteleone Sabino, en fullständigt galen och underbar bergsby norr om Rom där jag tillbringade några veckor sommaren 2006 med att gräva ut ett tempel tillägnat gudinnan Feronia. På bilden besöker vi en av grannbyarna och byggnaden vi tittar på är nuförtiden ett ganska så snitsigt apotek.

Nu var den här bilden påfallande rumsren, men apropå det har jag en fråga: någon (min datorguru Kristina?) som vet om man kan lösenordsskydda ett iPhoto-album? Det hade på förekommen anledning kunnat varit bra.

Hej Uppsala, vad hände med det moderna IT-samhället?

Alltså, vad är det med Uppsala och inloggningsuppgifter? Om man har tappat bort dem man fick för länge sedan finns det enbart ett alternativ som inte innebär att man är på plats (vilket man inte är eftersom man går en distanskurs av en anledning) och det innebär att man skickar in en blankett per post och sedan mottar svar på samma sätt, en vecka senare. Bra där.

Planen

För att sammanfatta vad jag ska ägna de kommande åren åt så ska jag studera olika aspekter av nätverk och lojalitetsförklaringar under augusteisk tid med Livia Drusilla som utgångspunkt. Den övergripande frågeställningen rör Livias roll som vän och beskyddare inom ramen för det romerska klientsystemet och vilka uttryck den kunde ta sig; vad förväntades hon göra, vad förväntade hon sig av sina klienter? Frågeställningen ska jag försöka besvara på olika sätt, bland annat genom att först identifiera ett antal sammanhang inom vilka Livia hade möjlighet att agera politiskt och sedan studera dem. Därefter kommer jag att vända på frågan för att få svar på hur de som stod under Livias beskydd valde att visa sin lojalitet. Som avslutning kommer jag att studera de präster och prästinnor som ombesörjde kulten av den gudomligförklarade kejsarinnan för att se hur väsentlig den levande personen Livia var för sina nätverks existens. Därmellan kommer jag att ägna mig åt allt från epigrafik till 3D-modellering och förhoppningvis njuta av lyxen att verkligen få leva ut all min nyfikenhet inför ett ämne.

Just nu

Ambitionen att försöka fokusera på en sak i taget höll i ungefär fem timmar, men herregud vad pepp jag är och liksom, vem försökte jag lura? Till våren ska jag alltså fördjupa mina kunskaper i grekiska (vilket lär bli en pärs, filologi har aldrig varit mitt begåvningsområde), läsa en kurs på temat hellenism, gå områdets gemensamma doktorandkurs, börja skriva på avhandlingen vilket helst bör mynna ut i en artikel och så har jag idag tackat ja till ett större och ett mindre uppdrag samt gått med i ett VR-nätverk. Check.

Annars har dagen mest handlat om praktikaliteter: jag har fått ett arbetsrum men ingen nyckel då Johanna som jag ärver rummet av är i Stockholm med sagda nyckel, jag har invigt min nya mailadress, fått en rundvandring i huset, hälsats välkommen av alla, fyllt i lite fler papper, lärt mig hur intranätet fungerar, haft samtal med prefekten, klappat på mitt nya postfack, läst allehanda riktlinjer, policy och planer (skadad som jag är av allt kårarbete läser jag på allvar alla dokument jag ombeds att titta på, inklusive Universitetets sjuttiosidiga hej och välkommen-skrift) och så är en dator beställd. Jag fick välja mellan Mac eller PC, deo gratias, hade aldrig orkat leva med en PC igen. Once you go Mac, you never go back.

Wo-hoo, nu mailar prefekten mig till biblioteket; de har hittat en nyckel! Ttfn!

Kär

Efter mötet med Eva gick jag till teatern för att jobba undan lite där och sedan skyndade jag hem. Det här med lägenheten är som att vara förälskad; jag vill bara vara hemma och umgås med den. Jag lägger mina principer åt sidan och erkänner: jag älskar att äga.

Nu börjar det

Idag började jag doktorera i praktiken och inte bara på pappret. Nu ska det inte bli pekoral men jag är väldigt tacksam över att aldrig ha släppt drömmen om att forska i antikhistoria trots att det är världens smalaste val att göra. Hade ett första inledande samtal med Eva som är min handledare. Vi diskuterade min studieplan; vilka kurser jag ska läsa och när, vilket kapitel jag vill börja skriva, undervisning, uppdrag, utlandsvistelser och tusen praktiska ting. Hon är så smart och bra och har dessutom stor förståelse för hur jag vill ha det så jag känner mig helt lugn trots att jag fick ett anfall av prestationsångest imorse. Från att ha varit den duktiga och ambitiösa studenten som fick doktorandtjänsten är det plötsligt upp till bevis igen; kommer jag att bli den lyckade doktoranden? Försöker släppa de tankarna och istället fokusera på passionen. Kände idag hur jag har saknat att ha antiken på heltid i mitt liv och att jag verkligen är nöjd med mitt ämnesval. Det är en otrolig förmån att få ägna fler år åt att fördjupa sig i något man har valt helt själv. Kanske förtjänar mitt projekt ett eget inlägg, till er som inte känner mig personligen och därmed faktiskt inte vet vad jag ska skriva om?

Utandning

Har hittat min kalender, TACK GUD. Hej och välkommen tillbaka livet!

Kanin

Här sitter jag på köksgolvet och tänker på mitt badrum. (Inte för att jag är emo och sitter på golv och elskåp, utan för att vara nära bredbandsuttaget.*) Det är den delen av lägenheten jag är minst nöjd med (och då är jag toknöjd med resten, så det är rätt lugnt) och ska spara pengar och renovera. Men just nu lever jag med en ljusgrön matta med en matchande kakelrand. Inte alls sekelskifte, snarare straight outta 80-talet. Men sen insåg jag att mitt tänkta duschdraperi med rosor faktiskt matchar och nu funderar jag på att inreda badrummet i ljusgrönt och rosa, med vissa ljusblå inslag. Är ganska neutralt inställd till grönt och gillar egentligen rosa, jag är bara lite sur på färgen för att den alltid fanns på alla saker jag önskade var blåa som barn. Vad tror ni? Det skulle vara som ha ett eget litet Liseberg på bekvämt avstånd och det kanske vore välbehövligt med en kontrast till allt blått och vitt. Har trots allt lovat Suss att inte skaffa ett Lexingtonhem.

* Gustav, nu ljuger jag lite som du vet. Jag gillar egentligen jättemycket att sitta på golv och lär dig gärna någon dag, eventuellt vid det där spontanbesöket.

I can't live if living is without you

Jag kan inte hitta min kalender. Jag har letat på alla tänkbara ställen: i min handväska, i väskan med saker jag behöver ha tillgängliga och i lådan som jag hetspackade full med grejer från mitt skrivbord, men den är ingenstans. Jag kan ju rimligtvis inte ha glömt den då jag lämnade rummet kliniskt rent, men kan jag ha tappat den? Genomled ett planeringsmöte utan kalender, men måste ha den imorgon då jag ska planera hela min vår. Den är liten, guldfärgad och kommer från Ordning & Reda, ingen som har sett den?

Mormor

Jag står i mitt vita kök och diskar mormors rosenservis iförd diskhandskar och känner mig precis som just mormor. Till hennes begravning kom den fina, fina personalen från hennes gruppboende och gav oss alla varsitt kort på henne för att vi skulle minnas hur hon var när hon levde. Det ska jag rama in och ha i köket. I mitt rum däremot ska jag ha filmstjärnekortet från hennes heydays i Stockholm då hon gick på premiärer iförd knallrött läppstift, lagda lockar och med ett champagneglas stadigt i handen. Detta var enligt mormor en uttalad anledning till att hon valde att gifta sig sent. De två korten sammanfattar henne väl, precis som programmet från hennes begravning. På framsidan hade min kusin målat hennes blommiga förkläde som symboliserar trygghet för oss barnbarn och på baksidan hade jag skrivit en dikt om hur jag älskade att höra hennes filmstjärnehistorier. Jag lovade mormor att aldrig gifta mig med någon som också vill göra akademisk karriär. Du ska ha en hemmaman mitt hjärta.

Måndag

I egenskap av allmänt slarvig människa (jag städar inte, jag pyntar) är jag just nu sjukt stolt över att ett rum städat av mig klarade en inspektion. Nu ska jag försöka förstå varför mitt ena element inte fungerar (det är minusgrader ute och kallt i lägenheten. Älskar mina valvfönster, men de är inte direkt täta), ringa Engelska Tapetmagasinet och fråga varför vildrostapeten inte finns på deras hemsida, korrläsa en text, arbeta lite med teatern, bocka av listan med stjärnmärkta mail och tvätta håret. Därefter ska jag fortsätta att packa upp lådor och i eftermiddag ska jag på möte med de andra föreläsarna på kursen jag ska undervisa.

Pratade precis med Daniel då jag imorse kom att tänka på den gången för flera år sedan då han sa att jag skulle passa perfekt att bo precis dit jag nu har flyttat. Det var fint.

Första natten

När vi gick hem från Johannas mycket härliga drinkkväll snöade det. Imorse när jag vaknade i lägenheten för första gången var det helt pudrigt ute. Jag gick till Åhléns för att införskaffa ett par nödvändigheter och mös åt att det ligger ett stenkast bort.

Annars har jag ägnat dagen åt flyttstädning. Jag har tvättat fönster i snöblåst, handskurat lister och tyckt synd om mig själv. Mina händer ser ut som de gör efter en grävsäsong; alla naglar har gått av, huden är torr och jag har nästan utvecklat valkar. Förstår plötsligt poängen med diskhandskar.

Nu sitter jag på köksgolvet, dricker te och ska skriva klart en sak som det är dödslinje på idag. Har som tur var inte mycket kvar. Trött, men också mycket nöjd, så skulle man kunna beskriva mitt tillstånd just nu.

Inflyttad

Ett snabbt hej från min köksbänk! Det är tydligen här mitt bredbandsuttag sitter, ska se till att styra upp det här med trådlöst så snart som möjligt. Är ändå imponerad av att internet funkar bara sådär - hade för säkerhets skull bett pappa ta med usb-modemet vi använder på Orust för att inte behöva vara isolerad längre än nödvändigt.

Flytten gick smidigt. Efter att ha gått upp tidigt imorse och packat det sista mötte jag mamma, pappa och morbror (dagens hjältar) i nya lägenheten för att lasta av ett gäng saker från Göteborg. Tre omgångar med skåpbil senare var även alla mina ägodelar från nationen på plats. En gråtfärdig stund imorse kände jag för att bli tibetansk munk, inte äga mer än min get och min stav, omnia mea mecum and all that jazz, men nu när jag sitter som i ett litet fort omgiven av allt känns det rätt bra ändå. Det hela gick som sagt mycket smidigare än vad jag trott och vi hann till och med gå ut och äta grekiskt innan de var tvungna att vända åter till Götet.

Nu ska jag byta om och åka hem till bästa Johanna för födelsedagsfest. Ska bara komma på i vilken kartong jag lagt mina cykellysen först.

Hamster

Först sorterade jag och slängde, sedan slutade jag slänga, sedan slutade jag sortera och nu tittar jag mest uppgivet på allt. Om man bortser från möbler och böcker, vilket ändå utgör lejonparten av min inredning, har jag fyllt 20 flyttkartonger med saker. Det innebär alltså att jag har haft en flyttlåda per kvadratmeter. Det kommer bli några fröjdefulla timmar imorgon då allt ska bäras.

Ni vet tesen om att kliniska miljöer tenderar att göra oss mer känsliga? Mmm jag tror den stämmer. Så mycket damm som jag har hittat i mitt rum är det inte konstigt att jag inte är allergisk mot något.

Men nu orkar jag inte mer, tar resten tidigt imorgon. Påminn mig gärna om att aldrig mer flytta.

Rörd

Forsberg kommer hem till Modo, det är fint på ett sätt som gör att jag vill dedicera min oskrivna avhandling till honom.

The only good language is a dead language

Är helt isolerad av flyttpackning, men ville bara säga hur glad jag blev idag när jag fick ett fantastiskt paket av Linda, Kristina & Sofia. I 25-års present gav de mig en mugg och en musmatta med trycket Sola lingua bona lingua mortua est, de ska så användas på jobbet! Tusen tack TSS, ni är så fina.

...

Är för övrigt uppe okristligt sent och packar, har dock mig själv att skylla. Det finns ju så många sms att skicka och utmaningar att anta istället för att sortera. Men nu ska jag bara gå igenom en låda med strumps till innan jag ska sova.

Hemma

Idag slutfördes lägenhetsköpet. Lovisa kunde inte vara med, men hade skrivit ett jättefint brev på ljusblått papper som inleddes med orden välkommen hem. Jag gick till lägenheten direkt från banken då föreningen skulle byta sugdon (jag undrade mycket vad sugdon egentligen var då det lät synnerligen pornografiskt, men det är något så osexigt som fläktars sugkapacitet) och efter att hantverkaren lämnat lägenheten hade jag ungefär en kvart för mig själv innan jag var tvungen att springa till ett möte med Humlabbets refgrupp.

Satt i fönstret, drack ett glas bubbel och var lycklig. Det har varit mycket med köpet och jag trodde att det hade sjunkit in, men när jag satt där sköljde allt över mig. I'm a leftie baby, men Gud vad skönt det är att äga sin egen bostad. Det är svårt att förklara, men lägenheten känns som ett ytterst konkret bevis på min självständighet. Och trygghet.

Djungel

Herre min påve vad jag har mycket kläder. Har exempelvis den senaste timmen sorterat tre matchtröjor (Frölunda, Colorado och Tre Kronor, dvs de enda lag man behöver, och bör, hålla på), en ljusblå stola med matchande lagerkrans, en Santa's little helper-outfit, ett flertal leopardplagg inklusive handskar, svans och öron, härliga tonårstshirts med tryck i stil med jag äter inget som har ett ansikte, kjolar så korta att jag nästan rodnar, och då bär jag ändå fortfarande långa tröjor som klänningar, en klänning helt täckt av vita paljetter, platåskor med silverstjärnor, mosters fantastiska klänning från 60-talet och oerhörda mängder tyll. Och det är långt ifrån slut, mest beroende på att jag typ aldrig har rensat mina garderober. Men nu ska jag gå och köpa mig en lägenhet. Ttfn!

In i dimman

Inledde igår projekt packa. Packning och städning är så inte mina bästa grenar och jag har redan fått ett mindre sammanbrott då en fullpackad kartong gick upp i botten. Försöker tänka att det är bra och skönt att rensa, men jag är även fruktansvärt dålig på att slänga saker.

Förutom packa har jag lämnat in min blåa Kronan på lagning, gått ärenden, varit på kansliet och hämtat mina ansökningshandlingar (de var ju rätt extensiva, så extensiva att jag blev ombedd att hämta dem personligen så de slapp skickas som paket) och äntligen fått veta när jag börjar, nämligen på tisdag. Det innebär i sin tur ett lite luftigare schema: får nycklar till nya lägenheten idag (idag!!), på lördag kommer flyttlasset från Göteborg och jag lämnar mitt rum, på söndag städar jag, på måndag inspekteras det och på tisdag börjar jag alltså jobba. Det bör gå utan för många kriser.

Nu ska jag sortera kläder.

Uppdatering: jag börjar nog på måndag ändå.

Min inre göteborgare och jag

Åh, jag dör lite av att Ben&Jerry lanserar den Obamainspirerade glassen Yes, Pecan!

Undantag

Dealen med mig själv just nu är att inte köpa kläder eller andra onödigheter så länge lägenheten inte är åtminstone grundinredd. Alltså går ljusblå gökur före a-linjeformade klänningar. Men om jag som nu fick en utbetalning som jag helt glömt att jag skulle få och som råkar överensstämma med priset på ett mycket trevlig väska som skulle vara perfekt som vardagsväska på jobbet (vilket jag faktiskt behöver) så tänker jag att jag får göra ett undantag. Den är i rätt brun nyans, har bra fack och detaljer i guld men saknar helt kedjor och annat påhängt trams.

Working 8 - 21

Har idag varit på teatern 8 - 21 för att få gjort så mycket som möjligt innan jag börjar jobba. Det blev en hel del och nu kommer jag förhoppningsvis bara att behöva ägna mig åt det fortlöpande arbetet ett tag framöver. Ikväll höll jag även ledarmöte; de fina ledarna och de fina föräldrarna är nog den största behållningen med det här arbetet (och de fina barnen såklart, med de har jag faktiskt minst kontakt med, även om jag efter dagens excersis kan nästan allas kontaktuppgifter utantill). Fick även veta att jag och Mathias ska flytta till ett kontor en våning ner så inom kort har jag flyttat till ny lägenhet, nytt arbetsrum på Institutionen och nytt kontor på teatern. Ironiskt nog med tanke på att jag inte ens gillar att flytta.

Och när jag kom hem möttes jag av ett dekanunderskrivet brev som meddelade mig att jag beviljats studiestöd och den allra sista sucken av lättnad drogs. Nu ska jag sova. Om jag skulle lista mina intressen skulle gå och lägga sig i tid lätt vara med.

Are we breaking up tonight or can we have a pillow fight?

Lite trött och söndagsmelankolisk blogg. Men igår var bra. Först hjälpte snälla Emma och fina golfen Rolf mig att transportera flyttkartonger från organisationsgeniet Åsa hem till mig och sedan var det dags för hockey på lokal; prestigemötet Frölunda - HV, macho nachos och öl. Som enda frölundait i sällskapet var jag så oerhört nöjd med VF:s seger i sudden. Bra match, bra slut, Frölunda FTW! Efter hockeyn fortsatte vi till Emma och Anders för hemmafest och när jag kom hem fortsatte en annan fest till sextiden imorse.

Idag har jag återigen insett vikten av att prata om hur man känner, även om jag gärna vill fega ur för att inte tappa ansiktet. Men samtal är bra, speciellt när inga proportioner förstoras. You don't want no drama. No, no drama, no, no, no, no drama.

Ikväll var det premiär för andra säsongen av Mia och Klara vars humor var ännu mer välkommen än vanligt. Nu sömn.

La dame aux camelias

Har hittils:

* Tvättat.
* Adressändrat.
* Sagt upp mitt fasta abonemang.
* Beställt prenumeration på Sydis.
* Begärt att få vänta med att betala tillbaka till CSN i år då jag går på utbildningsbidrag.
* Ändrat inspektionstid av mitt rum från 7.30 till 12.00, det vore ju bra om jag hann få ut alla sakerna till flyttbilen. Åh, jag kommer sakna min vaktmästare Roland!
* Läst en bok om europeisk järnålder, välbehövligt då jag och The iron age inte är så tighta.
* Planerat och namngivit mina föreläsningar.
* Beställt en ny Muchaplanch. Mormor hade Sarah Bernhardt i sitt badrum och det första jag spontant kom att tänka på att jag ville ärva när hon gick bort var den planchen. En rödhårig Sarah mot ljusblå stjärnhimmel och med en jugendros, man behöver inte vara Freud för att förstå varför. Nu är den hopplöst sliten men en ny är beställd till badrummet. Jag tror mormor ler åt mig.
* Beställt ljusblått diskställ och klocka från kitch.se (note to Charlotte: dock ej gökur).

Nu: fredagsfika med Åsa på Patisseriet.

Abstrakt

Fick ihop ett abstract. Hade sån där tid ni vet när det känns som om man inte gör något när man i själva verket tänker. För att i de lägena undvika att typ bildgoogla mopsvalpar brukar jag försöka skriva något annat medan jag väntar ut mina tankar. Producerade således en sida helt annan text innan jag skrev klart abstractet. Nu får det vila några dagar, klappar mig själv på axeln då jag är klar med utkastet en dryg vecka innan dödslinjen.

Gick sedan hem, gick på långpromme, lagade grönsaker i ugn och såg på handbollen. Ikväll blir det sömn i tid, deo gratias.

1 - 2 - 3

Inledde dagen med Karinfika och nu har vi förflyttat oss till UB. Idag ska jag skriva ett abstract. Eller framförallt komma på vad jag ska skriva artikeln om som jag ska skriva ett abstract inför. Eh ja. Jag har en tanke jag gillar, vi får se om den håller. Har både Karin och kaffe vid min sida så det ska nog gå vägen.

TSS

Hade en fantastisk trevlig kväll igår med Linda, Sofia och Kristina. The Senior Staff åt mat (bönbiffar med papayasalsa i mitt fall) och drack drinkar (Frozen strawberry daiquiries och så en Grasshopper som after dinner cocktail) och pratade, skrattade men framförallt firade att Kristina nu kan titulera sig jur kand. κῦδος!

Drinkar

Det är så oerhört dimmigt ute, tänk om man skulle ta en drink på Grand med sina brudar?

Mitt mansion

Var hemma hos Lovisa som snart kommer att bli hemma hos mig igår och mätte lite (vi har alltså samma namn ja). Har ju faktiskt bara sett mitt nya lägenhet en gång innan allt gick så snabbt som det gjorde. Den är himla fin alltså.

Har dock fått tänka om lite. Hallen är lite mindre än vad jag mindes den och plötsligt kände jag att jag nog vill ha ett runt köksbord ändå, trots att det rymmer färre sittande. Och fönstrena! Så stora och så sittbara. Älskar dem.

Jag som är oerhört punktfast och nostalgisk när det kommer till boende (mina föräldrar flyttade samma år som jag vilket var djupt traumatiskt. Ringde och hulkade saker om mitt barndomshem regelbundet i flera veckor. Ocharmigt, men sant.) var rädd att Lovsia skulle tycka att det var jobbigt att jag tog mått för att kunna göra om i hennes lägenhet. Men hon visade sig vara sund och normal och tyckte bara det var jättekul och bad mig skicka bilder på resultatet Hon är i största allmänhet oerhört adorabel som exempelvis har bytt alla glödlampor åt mig och lämnat reserver, ställt in en stor stege som jag kommer få behålla samt givit mig sin nya micro.

Men det bästa är nog att jag har släppt tanken på att allt måste vara nymålat, tapetserat och perfekt när jag flyttar in. Nu känns det okej att ha sängen mitt i rummet och tusen flyttkartonger för att kunna känna in hur jag vill ha det och slippa stressa.

It's not who you know, it's who you blow

Sitter på mitt teaterkontor, tänkte tillbringa ett par heldagar här för att få jobbat undan så mycket som möjligt. Insåg imorse att shit i helvete, jag måste ju styra upp allt inför nya terminen, packa, flytta, städa, tapetsera, måla, inreda, läsa in mig, planera undervisning och skriva ett påfallande bra abstract innan nästa vecka är slut. Hur har jag kunnat vara så lugn fram tills nu?

I alla fall. Jag delar kontor med producenten på Pipedream och vi har pratat en hel del om hans värld då han coachar många av dans- och musikaleleverna på skolan. Fram till gymnasiet drömde jag om att bli skådespelare, men efter studenten insåg jag att jag trivs bäst med att ha teater som hobby och historia som profession (det var även ungefär då jag insåg att alla de där böckerna jag läst, dokumentärerna jag sett och det faktum att jag aldrig någonsin fått något annat än högsta betyg på historieprov kanske betydde något. Att det sedan inte var någon som upplyste mig om på vilket sätt man kunde arbeta med det förflutna var en annan sak, men så här i efterhand kan jag nästan känna mig tacksam över att ha fått komma på det själv och inte blivit övertalad av någon annan). För även om den akademiska världen är sin egen ankdamm så finns där trots allt en logik. Om man gör vissa saker och skaffar sig vissa meriter kan man ana en karriärsväg, inom det konstnärliga är allt så oändligt mycket mer slumpartat och ytligt. Plus att jag inte hade orkat vara så kreativ och lidande jämt. Jag trivs bättre med att varva kreativitet och inspiration men att bara plöja böcker och skriva text på rent driv.

Men det hindrar mig inte från att trivas riktigt bra med att sitta här ibland och känna mig tacksam över att det inte var jag som nyss fick rådet ovan utan en stackars gymnasist.

Måndag

Började dagen på bästa sätt då jag frukostdejtade Kristina precis som på den gamla goda tiden (då hon fortfarande bodde här) innan jag gick hem för att styra upp lite. På eftermiddagen träffade jag de andra föreläsarna på kursen jag ska undervisa på. Hade ett fint moment med mig själv när jag för första gången såg min nya mail (som jag ännu inte har användaruppgifter till, så vänta med att skicka något till den). Att se mitt namn framför institutionsförkortningen var på något sätt större än att planera undervisning, träffa handledare eller diskutera kursupplägg. Kanske för att det var så konkret. Det är just det konkreta jag längtar efter: en mail, ett skrivbord, en bok att läsa. Inget mer mellanläge nu, jag är trött på det.

Semispontanfikade därefter med beloved PK och sprang in i Åsa för blixtuppdatering och kramar innan det var dags för styrelsemöte med teatern. Och nu ska jag sova.

Macho

Hade en lugn söndag. Fikade med darling Kristina som är på besök i Lund, hurra!, var lite på teatern, promenerade, bastade, spelade spel och ägnade mig fortsatt åt machoaktiviteter för att bevisa att jag håller på ett hockeylag som står upp (inte en helt klar koppling om man inte är insatt i hockeykulturen, eller i mina och Jacobs retsamheter heller för den delen) genom att i helgen ha druckit whiskey och sett på A history of violence och Victoria's secret fashion show. Dock ej iförd nätbrynja, men det känns som en tidsfråga. Nätbrynja och rosa naglar, varför välja?

Well baby, I'm a put-on-a-show kinda girl

Igår tillbringade jag större delen av dagen på teatern och kvällen ägnades åt ganska mycket vin, sällskapsspel - där jag och Tim var det vinnande laget i Alias, att prata fort är ju något av min paradgren - och lite drama. Se Britneycitatet ovan.

Idag har jag brunchat med Petter, druckit kaffe, ätit bagels, pratat och umgåtts i största allmänhet. Har även slutat vara så dramatisk, vilket var till det bättre.

Nu ska jag se om en av mina absoluta favoritfilmer: The Royal Tenenbaums.

Skrattar bäst som skrattar sist

Jag håller som bekant på Frölunda, av hela mitt hockeyhjärta. Jacob håller på Rögle. Igår fick vi stryk med 5-0 (skamvrå!!!) mot just Ängelholmslaget. Sålunda var imorse hela min dörr, mina skåp, mitt porslin och mitt yogurtpaket tapetserat med hånfulla post-it-lappar. Jävla störiga människa. Och jävlar vad jag kommer sakna det här. Det har bloggats om Teutoburgerskogen en del på sistone och idag gjorde jag min egen tolkning som jag delgav Jacob. Mina besserwisserdrag blir som tydligast när jag är upprörd, och när det gäller hockeyupprördhet drar jag mig inte ens för att förfalska historien. Alla medel är tillåtna. Frölunda FTW! Okej lille vännen, det är dags för en historielektion. Ja, vi underskattade er. Tänkte "hur kan ett gäng bönder från en stad dit hockeycivilisationen aldrig nått, ledda av en kille med taskig hy, rubba oss, hockeyns stormakt?" Ungefär som romarna resonerade kring Germanien. Gårdagens match var ert slaget vid Teutoburgerskogen. Kenny Jönsson var er Arminius. Ni besegrade oss, betedde er fruktansvärt efteråt (människooffer, post-it-lappar) men nu slickar vi såren, lär oss av erfarenheten och krossar er en gång för alla. För likt hur barbarerna först krossades för att sedan för alltid bli en del av den romerska kulturkretsen kommer vi först ge Rögle så mycket stryk att ni inte kan sitta på en vecka för att sedan göra ert till vårt farmarlag med ingen annan uppgift än att producera talanger åt oss.

Leopard

Följande inlägg tillägnas Charlotte och handlar således om inredning. Jag har nämligen fått min farbrors leopardfärgade schäslong (jag var tydligen den enda i släkten som var aktuella att tillfråga) som självklart är en oerhört fantastisk möbel. Och stor.

Tanken är ju att ha en inredning som går helt i blått med möbler i vitt och furu och med guld som accentfärg. Hade jag haft en villa hade jag lätt inrett ett leopardrum, men nu har jag inte riktigt de ytorna. I köket skulle den skära sig mot mitt engelska landsbygdstema (men dock få plats) och i rummet har jag redan planerat att ha en ljusbå tresittssoffa samt en ljusblå Jetson. Funderar på att ställa den i hallen, men då skulle jag få offra klädhängare, skohylla och liknande funktioner. Vilket det nästan känns värt. Det är trots allt en leopardschäslong.

Charlotte, hur gör jag?

Lättare hjärta

Avslutade Göteborgssvängen på Egg & Milk tillsammans med Annchen, Sofia, Suss och Baby Hjördis (som dock sov sig igenom det hela) och icke att förglömma; blåbärspannkakor och blåbärssmoothie (ja, blå färgkoordinerad mat). Hoppade sedan på tåget tillbaka till Lund där jag strax gick till jobbet.

Ikväll skulle vi haft styrelsemöte på teatern som tyvärr fick ställas in då vi inte blev beslutsmässiga, alltid tråkigt när det händer. Men istället fick jag en extra kvällstimme fri som jag ägnade åt att ringa ett bekännelsesamtal (jobbigt, men en sten föll från mitt hjärta) samt att inse att jag nog måste göra en markering. Jag ogillar ju det, vill att alla ska förstå hur jag känner utan att jag behöver säga det. Även om jag i det här fallet knappt själv förstår hur jag känner.

Tog en lång powerwalk och lyssnade på Laibach whilst vilket alltid hjälper. Nu ska jag sova på saken.

Il gruppo

Dagens höjdpunkt var dock inte tapethittandet utan Il gruppos julmys. Annchen, dagens hjältinna, hade ställt in sin uppkörning för att kunna träffas, så ni förstår ju själva kärleken. Vi var hemma hos Sofia i hennes fantastiska tittskåp till lägenhet där vi bytte julklappar, drack vin och mölade. Jag fick en oerhört härlig rosa Jesussparbössa i plysch av Annchen och en frireligiös och mycket pedagogisk CD-skiva om hur man dejtar med respekt av Sofia.

Från baksidetexten: Dating är ett spännande låneord som kittlar lite i både magen och munnen. Är de gammalmodigt, ute eller kanske rent av riktigt romantiskt!? Idag är väldigt mycket så sexfixerat och ytligt att man nästan glömt bort det som alla egentligen längtar efter; en riktig romans med den perfekta solnedgången på klipporna.

Tydligen ansåg Sofia att jag och Annch tillhörde den onådda folkgruppen [sic!] som inte nåtts av detta budskap. Återkommer med dess effekt på mitt kärleksliv.

Efter vårt mys träffade jag föräldrarna för lite mer inredning. Jag ska få pappas Jetson som ska kläs om i - ta-daa - ljusblått. Kommer bli så fab och trots att mitt hem inte kommer innehålla varken en PH-lampa eller Lilla Åland stol så plockar Jetson ett par Lundaakademikerpoäng när det kommer till inredning. Som möjligtvis den ljusblå insatsen äter upp, men ändå.

Nu när jag gått igenom de sista lådorna och plockat på mig ett par frukttänger och underlägg med jaktmotiv till mitt nya hem ämnar jag bada. Ttfn!

Tapeter

Inledde dagen med att inventera källar- och vindsförråd. Det finns en hel del saker efter farmor och mormor som alla är fantastiskt fina men jag är ju jag. Det vill säga att jag avstår från farmors toalettbord från 50-talet för att jag tycker att det är lite för liksom, ja, mellanbrunt.

Åkte sedan till Engelska Tapetmagasinet för fortsatt tapetlet till en av köksväggarna (övriga väggar i lägenheten ska målas ljusblå). Jag tänker mig något medaljong/blommigt och härligt. Jag vill inte ha det för blankt (det är ett kök, inte en frisörsalong) och inte för hysteriskt (även om jag är svag för svulstiga påfåglar och blomsterarrangemang) och framförallt måste det vara rätt färger. Jag vill inte ha för mycket vitt för då måste man nästan matcha med silver istället för guld (och man vill ju ha guld), inte för mycket brunt och framförallt vill jag inte ha de där turkosa pigmenten som de envisas med att ha i allt blått. I mitt hem vill jag känna mig lugn, trygg och avslappnad och ingen annan färg får mig att känna så lika mycket som en ren babyblå, det är som att ha en hundvalp i knäet.

Att vara så bestämd (kinkig) underlättar visserligen men stundtals känner jag mig ju rätt störig. Dock kan jag kanske ha hittat rätt tapet (vill gärna få gjort det innan flytten) men den finns inte med i Tapetmagasinets webshop. Så istället får ni tänka er vildrosor (matchar stuckaturen!) på ljusblå botten (ger ett mer ljusblått helhetsintryck än blått tryck på vit botten) och engelsk landsbyggd.

On another note insåg jag precis hur många parenteser jag använder när jag skriver här. Det gör jag aldrig i andra sammanhang än bloggen. Ye well, den ger utlopp för så mycket.

Tröttblogg

Åkte upp till Göteborg tidigt imorse och efter att ha varit hemma och vänt gick jag och mamma till Suss för lunch, umgänge och gull med kusinbarnen. Efter att ha tittat på tapeter vid Järntorget fortsatte vi ut till IKEA (där, eller inte på IKEA, men i närheten av, jag även hittade ett par oerhört realiserade stövlar som fick följa med hem). Väl hemma var jag tvungen att fortsätta arbeta med vårens teaterkurser men var så trött från början att jag inte orkade särskilt länge. Risken med att vara trött och göra misstag är att det drabbar en stackars sexåring som hamnar i fel grupp och skulle kunna återfinnas gråtande utanför mitt kontor (vilket ännu inte har hänt, men det är något jag skulle vilja fortsätta att undvika). Kände att allt jag orkade göra var att lägga mig under drivor av badskum, och således gjorde jag det. Nu ska jag sova. Hade både tänkt jobba lite till samt delge er en utläggning om tapetval, men orkar inte.

Fakturera schmakturera

Evakuerade mig själv till Kåren imorse, i brist på vatten hemma. Gick sedan till teatern där jag tillbringade en stor del av dagen med det dryga jobbet att skicka ut fakturor inför våren. Det är eventuellt inte min mest inspirerande arbetsuppgift. Tog dock en paus vid lunch för att träffa min personliga bankkvinna inför slutförandet av köpet och ikväll träffade jag styrelsen för Sällskapet. 

Åker för övrigt en snabb sväng till Götet imorgon för att styra upp lite inför flytten. Kommer att få hetsfakturera så fort jag har tid över, men annars ska det bli fint. Nu: sömn.

Söndag

Idag har jag fixat lite med teatern, lägenheten och studierna. Det vanliga alltså. Och så har jag hängt hos Petter, druckit kaffe och samtalat. Och bakat fryst hallon- och marängtårta, söndagsfika galore.

Nu ska jag gå och lägga mig pronto, de ska göra något med våra avloppsrör imorgon och vattnet kommer stängas av tidigt, tidigt.

The sweet surrender

Igår tog jag det lugnt. Vi gjorde våfflor och tittade på film, och det är ett spontanumgänge jag kommer att sakna. Hade lite lätt kris igår, läste om Ittai Gradels Emperor Worship and Roman Religion och insåg att herregud jag ska skriva en avhandling? Som andra forskare kommer läsa och kritisera? Utvecklingssamtalade lite om livsplaner med Tim och hade något mindre kris efteråt. Fast tanken är ändå smått surrealistisk, men när jag tänker på avhandlingen kapitel för kapitel så känns det trots allt görbart.

Vidare ägnade jag mig åt vadslagning, förlorade, men det var sweet ändå.

Det finns bara tre av oss och det är vi

I fredags var det jubel i hjärtat då Triumviratet äntligen återförenades. Jonas var hemma från Oxford över jul och vi träffades hos Emma där vi lugnt och sansat började med vårt älskade bubbel innan vi övergick till att blanda absinthcocktails på det samma som vi drack medan vi rökte cigarrer som Lotta tagit med sig hem från Kuba. Och naturligtvis lyssnade vi på våra bästa låtar, sittdansade och pratade om allt. Vi hade lösa planer på utgång, men det var en sådan kväll då vi tre var varandra satis superque.

Et quas tactu nequeo, saltem corde moechor

Det är en balansgång, hela tiden.

Vart du vill, så fort du kan

Antagligen för att många i min närhet just nu gör det, så känner jag för att resa. Inte över en helg utan en månad eller mer. Packa och förvänta. Eller så är det min vanliga Romlängtan som sätter in, det har trots allt gått drygt två månader sen sist.

Har tillbringat kvällen med Sällskapet, bra som alltid. Och ser oerhört mycket fram emot imorgon kväll och Triumviratets återförening.

Snubblade för övrigt över en gammalsvensk text där ordet hjärteflamma nämndes, det mös jag och tatueringen storligen över.

Uppdatering

Trots fullgott synhjälpmedel har jag precis lyckats slå sönder flaskan med parfym jag fick i upplevelsebyn i San Giovenale i våras. Således doftar hela mitt badrum av etruskisk mansparfym. Ser framemot hur jag nyvaken imorgon har glömt detta och för ett förvirrat ögonblick undrar vem som har sovit över.

Provligg

Skriver detta inlägg iförd glasögon, tack Gud. Glömde dem i Göteborg och trodde fåfängt att jag skulle klara mig tills dess jag åker upp igen (nästa vecka typ) men ögonen strejkade så jag fick dem nerskickade. Nu har jag visserligen alltid linser dagtid, men nästan alltid glasögon på kvällen. Framförallt för att jag inte kan läsa utan dem eller linser innan jag somnar, och då är jag alltså närsynt. Ni förstår själva att jag har styrka: ledarhund. (Martin, hur var det nu? Är du den enda i min ålder jag känner som ser sämre än jag? Jag har - 6.5 och – 7.0.)

Idag har jag varit på IKEA och rekognoserat inför kommande inredande samt provlegat sängar (det utbröt en viss Facebook-diskussion angående vad jag egentligen provlåg, men det rörde sig alltså om sängar). Det är så oerhört skönt att inte flytta ihop med någon, att argumentera med mig själv räcker, är tacksam för att inte behöva övertyga någon annan att färgen (babyblå) är absolut viktigast i valet av soffa.

Bra sak med Skåne: bussresan mitt hem i Lund – IKEA utanför Malmö tog, med ett byte, en dryg halvtimme. Var även inne en sväng i Malmö och reafyndade ett par lätt pornografiska skor innan jag åkte hem.

Har vidare sett på dels skidskyttestafetten och dels en dokumentär om svensk skidsport (begreppet ofattbar framgångssaga nämndes cirka tio gånger). Min enda fråga efter att ha sett (snyftat till) den var: varför var inte Per Elofsson med? Alla som är/varit något inom svenskt skide var med utom mannen som gav mig och Emma uttrycket det är bara att bryta ihop och komma igen. Varför? Gillar inte Jens Lind Per Elofsson? Hur kan man inte gilla Per Elofsson?

Nu ska jag lägga mig och läsa avhandling, iförd glasögon. Njutningen.

Words just slip away like butterflies

Har haft en mindre effektiv dag idag. Styrt upp lite inför terminsstarten med teatern. Läst delar av en avhandling. Fått lite bättre koll på vad Arvalbröderna egentligen gjorde, välbehövligt med tanke på att deras inskrifter och jag kommer tillbringa mycket tid tillsammans framöver. Promenerat. Pratat hockey med Jacob. Och lyssnat på Britney (bäst på Circus: Amnesia. Womanizer, Phonography & Mmm Papi).

Idag

Åh, är på så bra humör idag! Får då och då frågan om jag jämt är entusiastisk över vad jag gör och det är jag ju såklart inte, har också mina stunder. Men idag är en sådan dag då jag är genomglad av ingen specifik anledning alls och dessutom effektiv (inte alltid en självklar kombo). Vaknade utsövd till sol imorse och har sedan dess styrt upp en mängd saker och insett hur mycket roligt som väntar i vår (därav åtminstone delar av glädjen, tror jag) och pratat med så många fina. Åh, nu känner jag nästan för att börja tacka lite igen!

:It's a lucky day for pretty melodies, it's a lucky day for making history, the world is dressed to look it's best, in the brightest shade of blue.:

Oh, indiecitatet, inte ens det kunde jag låta bli...

Nästa festival

Även denna vårtermin kommer en Latinfestival att arrangeras och Moa och jag vill redan nu flagga för tid och plats, nämligen Uppsala 14 mars (vi återkommer med lokal inom kort).

Då latinet ingalunda är ett utvecklingsfientligt språk kommer formatet att ändras en smula jämfört med föregående festivaler men konceptet är det samma: att illustrera latinets vikt, bredd och tidsmässiga spridning, samt att vara särdeles underhållande. Finns det särskilda önskemål på programpunkter så mottager vi dem tacksamt!

Som vanligt behöver vi funktionärer och andra glada medhjälpare, vill ni vara med så prata antingen med Moa eller mig eller med oss båda på latinaperpetua@gmail.com.

Den famösa festivalbloggen har dessutom åter vaknat till liv, så håll ögonen öppna...

And I make no apologies - I'm into phonography

Har haft en oerhört lugn dag och känner mig allmänt uttråkad. Vilket visserligen inte är så himla roligt, men bra för det betyder att jag har gått hela varvet runt från överarbetad till utvilad. Tog tag och städade. Har tidigare ansett det lite onödigt nu när jag nu ändå ska flytta om en månad, men var tvungen att ha ett allvarligt samtal med mig själv efter att ha hittat en halvt förmultnad hyacint och en såg på golvet, förutom en stor resväska som höll på att packa upp sig själv över allt ledigt utrymme. Avjulade och tänkte på vilken voluminös gran jag ska ha nästa år, då talar vi sekelskiftesjul! (Förlåt Rangar.) I år har min största fikus fått tjänstgöra som gran på grund av platsbrist. Efter att ha gått från allmänt till gravt uttråkad av städning hittade jag lösningen: Britneys nya! Blev så glad på nyår när även Anna visade sig vara Team Britney, tidigare har jag alltid fått stå själv med skammen.

Har även, efter enträgna påtryckningar från Gustav, sett Ett land blir till. Lätt roligast var passningen till Alfredius i den fejkade Aktuellt-studion:
- Välkommen Birger Magnussson
- Tack Jarl

Ja, förutom lite sporttittande, bokläs och kvällspromme var det nog allt idag.

Och ja just det ja, Charlotte - du missar väl inte?

Brf

Har precis fått massa papper från min nya bostadsrättsförening med det fantastiska namnet, så fint med lite föreningsliv! Till förra styrelsemötet kom det exempelvis in motioner från fönstergruppen och balkonggruppen och en som rörde hur vi ska bevara vår härliga 1910-fasad på bästa sätt. Allt hade dock en mycket vänlig ton och föreningen verkar stabil, så stabil att en månad nästa år kommer vara avgiftsfri. Jag har verkligen inte tänkt det, men kommer nog ändå med stor sannolikhet att engagera mig i styrelsen. Det brukar ju sluta så.

Nytt år

Efter att igår ha kommit tillbaka till Lund åkte jag hem till Anna för att tillsammans med henne, Gustav och Anna-Karin förbereda en festlig soppa. Förutom detta ägnade sig Team Förrätt åt att piffa, spela in en låtlista till kvällens aktivitet, dansa till powerballader och jag genomgick en smärre kris när dragkedjan till min klänning gick sönder. Men säg det problem som inte kan lösas med en hovtång!

Några timmar senare gick vi hem till Josephine för att tillsammans med Emma, Anders och de andra äta en fantastisk god middag, dricka bubbel, titta på raketerna vid tolvslaget (jag som är ytterst paranoid i närheten av smällare och raketer, speciellt när de används av tonåringar, var nöjd med att allt gick så lugnt till), dansa och fira i största allmänhet. Jag ignorerade glatt min förskylning tills dess jag började tappa rösten och insåg då att det började bli läge att gå hem. Väl hemma vid femtiden lovade jag mig inget speciellt, har aldrig avlagt några direkta nyårslöften.

2009 känns väl förberett, jag har mitt drömjobb och min fantastiska lägenhet och min enda farhåga är att allt inte alls ska bli som jag tänkt. Det enda löfte jag kan ge är att försöka vara i fas med mig själv och mitt liv, ta allting lugnt och som det kommer. Funderar just nu på var i nya lägenheten jag ska hänga den bonad som mamma broderat till mig i ljusblått korsstygn med texten Lugn det ordnar sig. Tror att 2009 blir ett bra år, året då jag tatuerar in vingar på anklarna.

Välkommen 2009

Hoppas ni alla får den nyårsafton ni önskar er, glitter & glam eller lugn, och ett strålande 2009. Nu kör vi!

Minnen

Idag har jag, mamma och moster gått igenom några av de sista kartongerna med mormors saker. Det känns fint att de fortsätter att användas, även om jag inte klarar av att slänga något då allt väcker minnen. (Apropå på det borde jag maila min säljare och fråga efter måtten på köksväggen inför tapetseringen, men jag är rädd att hon kommer tycka det är jobbigt att jag ska göra om i hennes förra hem. Jag hade gjort det.) Efter ett tag kom Johan, Lena och baby Rasmus förbi och vi fikade tillsammans med morbror och hundarna och jag fick ett par julklappar till och min ensambarns-tröja har nu fått konkurens av en Lovisa-tröja. Det har varit mys att umgås så mycket med släkten, men det har också lett till att alla nu är hysteriskt förkylda, så även jag.

På eftermiddagen reashoppade jag en kaffe- och en vattenkokare och några saker inför imorgon. Ikväll har jag badat, ätit granatäpple och ska nu packa. Imorgon bär det åter till Lund.

We look so good together

Det var verkligen jättemysigt ute i skärgården. Vi lagade mat och såg på film och jag lärde Vera att använda nagellack istället för tuschpenna, känner att det ingår i min roll som ball storkusin, innan vi pratade lite om att man får gifta sig med vem man vill. Nästa morgon tog jag färjan in från en frostig ö till stan för att äta den traditionella frukosten på Egg & Milk tillsammans med darling Charlotte, lika trevligt som alltid.

Efter bagels, pannkakor och blåbärssmoothie gick jag en snabb sväng på stan innan jag åkte hem. På kvällen bjöd Felicia mig, Pegah, Karin och Karolina på middag och jag tillbringade några flamsiga och härliga timmar tillsammans med mina gymnasietjejer. Vid ett tillfälle var vi tvungna att titta i Felicias gamla album som var fullt av bilder på fester, festivaler, drinkkvällar, demonstrationer, hockeymatcher, hångel (herregud att vi seriöst fotograferade det) och fantastiska infall som jag och Felicia tänder rökelse och mediterar i skolan eller låt oss klä oss i vitt och dansa som älvor på ängen (vilket vi gjorde, gravallvarliga).

Havsluft

Nu åker jag ut till skärgården en sväng. Suss ringde och sa att Vera just nu målar sina naglar för att vara redo. Hörs imorgon!

Det finns en gata där alla kan mitt namn

Då mamma är sjuk följde jag igår med pappa som smakråd på stan och gick därefter för att titta på tapeter och svärma lite här. När jag sedan i väntan på vagnen skulle ringa Pegah för att styra upp vår dejt visade hon sig vara i närheten och vi spontanfikade i ett par timmar, mys. På kvällen träffades vi igen, då tillsammans med Felicia, Karin och Helena, för den obligatoriska ölen på Andra Lång.

Du vill inte möta oss i en mörk gränd.

Jag är en gubbe

Är som sagt i Göteborg och läser därmed GP. Som har valt att rapportera om finanskrisen på ett ganska stereotypt sätt, det vill säga med fokus på Volvo och den tunga industrin och med tystnad om varsel inom de kvinnodominerade branscherna. Idag intervjuades SKF:s koncernchef Tom Johnstone och uppslaget avslutades med att han skulle delge läsarna sina tre ljusglimtar i det finansiella mörkret. Med på listan var: Frölunda Indians är på väg uppåt och blir bara bättre och bättre. Det värsta? Att jag riktigt gubbskrockade med när jag läste det.

Annars har jag spanat in mellandagsrean med ensidigt fokus på inredning. Det känns inte riktigt motiverat att lägga pengar på kläder när det finns väggar som väntar på tapeter och färg (okej då, jag kan ha gjort ett undantag för ett litet, litet plagg) och en stuckatur som kräver sin takkrona.

Just nu ser jag på Gladiator för fjärde, femte?, gången. Motiverade det nyss för pappa och Peter med att det faktiskt ingår i jobbet att vara insatt i hur antiken har skildrats efter antiken. Om man ständigt letar efter fel blir det lätt outhärdligt att se på historiska filmer, så jag brukar försöka låta bli (om jag inte är på mitt besserwisserhumör vill säga och det är jag ju ärligt talat ganska ofta) men varje gång de skriker Roma Victor så skär det i min latinsjäl. For the love of God - kongruensböj! Hur svårt ska det vara att få rätt på två ynka ord? Sparka inte på språk som redan ligger, pls.

Lugn

Idag har jag läst, skrivit, promenerat, badat och ätit middag med föräldrarna. Det är allt.

Hoppas ni har en fin jul och att ni tindrar.

Kärlek/L.

Dagen är kommen, kärlek triumferar

Igår var det julafton och jag kände mig åter som ett barn. Jag och mamma gick, som varje år, upp tidigt för att gå till kyrkan. I Örgryte Nya noterade jag som vanligt årets största samling av minkpälsar och den gamla vanliga konservatismen (jag har konfirmerats i samma församling och vi har väl inte haft ett helt okomplicerat förhållande sedan dess). På julaftonsmorgon älskar jag ljusen, stämningen och sångerna, men jag går också till kyrkan för att lyssna till julens kärleksbudskap och bära med mig det resten av dagen. Tyvärr fick jag istället dåliga skämt om, i nämnd ordning, vegetarianer, feminister och humanister. Förlåt om jag är bitterfittig, men jag uppskattar inte att höra läser man Romarbrevet får man lära sig att bara de som är svaga i tron väljer grönsaker så gå ni hem och ät extra mycket skinka haha. Visst måste man inte problematisera det jag ofta brottas med i kristna sammanhang; att förena något så djupt omoraliskt som att äta kött med tron, i en predikan på julafton men snälla, skämta inte heller om det. Var tvungen att ägna de två kommande psalmerna åt att tänka det handlar om tradition, begreppsanvändning och tolkning för att åter bli mild.

När vi kom hem igen åt vi frukost med pappa, öppnade strumppaket och jag julbadade med en ruby red slippers (hej Annchen!) som färgar badvattnet knallrött och med vitt skum till är det som att bada i en rosendoftande tomtedräkt. Sedan åkte vi hem till farmor innan familjen traditionsenligt fortsatte hem till moster för jullunch. På eftermiddagen åkte vi alla ut till Öckerö för att involvera min kusins mans familj i julfirandet (släkten har inga problem med att flytta på sig, men det är livsviktigt att vara tillsammans. Man kan liksom inte bara få min kusin, man får oss alla, inklusive husdjur, på köpet). Ute i skärgården drack vi glögg, läste upp alla retsamma rim och öppnade paket. Av förklarliga skäl hade jag i år nästan enbart önskat mig, och fick, inredning eller köksutrustning. Tydligen, enligt rim riktade till mig, hade min önskan om att allt skulle vara blått ställt till en hel del problem då alla produkter inte kommer i den kulören (dock finns Margaretaskålar i babyblått, jag fick sammanlagt sju stycken så jag vet) och jag fick lugna alla genom att säga att jag även tycker att guld är en trevlig färg. Efter att ha fått allt från en säng till badhandukar kröp jag upp i soffan, pussade på kusinbarnen, gullade med hundarna, retades med kusinerna och gapskrattade med morbror innan jag somnade i bilen på väg hem.

Genuspedagogiken

I tisdag köpte jag mina sista julklappar till kusinbarnen. Det går ju inte att undgå att bli genusmedveten i en leksaksaffär men jag försöker att inte göra valen så värdeladdade. Genuspedagogik handlar trots allt inte om att tvinga flickor att vilja bli brandmän och pojkar att börja bära volangprydda balettklänningar, istället kan man förmedla att brandman är ett ballt yrke oavsett vem som vill bli det och att alla som vill får klä sig i volang. Även om de flesta pojkar kommer avstå från balettklänningen så ska inte han som tycker att den är härlig behöva göra det (trots att Tanja Bergkvist och flera med henne säger att det inte är problematiskt så länge pojkar och flickors olika roller värderas lika så känner sig nog inte killen som vill bära klänning sig så speciellt hjälpt av det). Därför fick Vera rosa velourbakelser och en italiensk polisbil av mig, för att hon önskade sig det. Och jag sa inte vad roligt gumman att du inte bara leker med tjejsaker. Antagligen hade hon inte förstått vad jag menade, det är ju bara en schysst bil.

Och så köket, alltså ett skönt kök, där man har liksom paketet, jag menar kökspaketet

Imorse packade jag, sedan gick jag på stan och köpte de sista Lundaklapparna och hoppade därefter på tåget som givetvis var försenat. Rusade hem för att lämna min väska med orden hej fint att se er jag är dödssen och ska träffa Moa typ nu men spillde på mig på tåget så jag måste byta om var är min svarta skjorta? Följande mening sades på ungefär två sekunder, två minuter senare var min skjorta struken och jag stod redo i hallen utrustad med ett spårvagnskort och frukt. Föräldrarutin. 

Tillbringade ett par oerhört trevliga timmar på Cigarren i sällskap med Moissima, mintchokladkaffe och framtidsplaner och jag fick ännu en födelsedagspresent i form av en julmops. Efter att ha promenerat längs en julprydd Aveny (hemma!) sa vi hejdå och jag fortsatte hem för att äta gröt och parkera mig framför Jul med Ernst. Nu ska jag bada.

Söndag

Väcktes imorse av Petters uppfordrande sms om brunch. Klädde på mig och gick över till honom (som jag kommer bo oerhört nära i framtiden, loves it. Var även tvungen att gå förbi min blivande lägenhet och gilla den från utsidan) för vad Petter brukar kalla för aktuellt skvaller och samkväm. Annars har jag mest fixat inför morgonens hemresa och styrt upp ett par saker som behövde styras upp innan årsskiftet.

Ensambarnet - The look

Ensambarnet

Igår tog jag det mest lugnt innan jag gick hem till Emma och i blåsten tänkte på hur nära vi kommer bo när jag flyttat. Hos O:et fick jag en födelsedagspresent i form av ljusblå rosenörhängen, mycket fantastiska. Därefter fortsatte jag hem till Johanna för glöggmys tillsammans med Gustav och Anna-Karin. Vi tittade på lägenheter och jag visade mig och ja, det känns surrealistiskt att jag faktiskt äger den. Surrealistiskt men bra.

Hos Nya fick jag ytterligare två födelsedagspresenter; en babyblå top med Ensambarnet tryckt i guld och en matchande kungsblå tygkasse med likadan logga. Delar av min bekantskapskrets tycker nämligen att det här med att jag inte har några syskon har givit upphov till vissa, uppenbarligen underhållande, karaktärsdrag. Även om jag vidhåller motsatsen så är mina nya produkter helt underbara. Ensambarnet - den nya Hästpojken.

Som det kommer

Fredagens ursprungsplan var drinkar på Grand med brudarna men då många var julstressade och trötta ställdes det in. Istället bestämde jag, Lina, Jacob, Johan, Kalle & Tim oss för att ta kvällen som den kom. Så här kom den: vi inledde med ett par öl på Fredmans innan vi blev sugna på Mojitos och efter att de andra handlat mynta och jag bytt om samt nostalgisms:at Annchen (mojito = Rom) drinkade vi loss. Kvällen fortsatte med vin, vattenpipa och whiskey och efter midnatt beslöt vi oss för att gå ut och dansa. Vilket vi gjorde. Mycket bra kväll.

Edit

Eftersom tydligen fler från Kansli HT än jag anade läser bloggen (hej!) så har jag meddelats att jag inte har fått dispens utan anses ha motsvarande kompetens. Så, nu är det ändrat. Egentligen borde jag kanske inte ha bloggat om (delar av) alla turer (om vilka jag misstänker att jag bara känner hälften), men det var så mycket känslor tidigare, ni får ta det för vad det är.

Efter champagne med Åsa gick vi vidare till Kårens glöggmingel där jag höll på att börja gråta i famnen på dekanen (Emofest 2008 - välkomna!). Jag blev så lättad av beskedet i förmiddags att jag knappt orkade bli glad och tårarna har bränt bakom ögonlocken hela dagen. Efter glöggen tog Petter med mig på bio, vi snyftade oss igenom Rachel getting married vilket var precis vad jag behövde.

Nu ägnar jag mig åt några av Åsas julklappar: blåbärstryffel, champagnete (något starkare hade jag nog inte klarat) och Blonde Redhead som både hon och Annchen har hyllat och två så smarta brudar kan ju inte ha fel.

14.57

Snart glöggmingel på Kåren men först champagne på Grand tillsammans med Åsa. Utan tårar i.

I know that you've been you crying, the tears in your champagne

Fram tills igår trodde jag att allt som återstod var ren formalia. Och det visade det sig vara också, men på ett helt annat sätt.

Igår var jag på Områdets julfest när jag blir hejdad av Forskarutbildningsnämndens ordförande som lovar att göra allt han kan för att rädda mig. Jag förstår inte riktigt valet av drastiskt verb innan min studievägledare kommer springande för att stödkrama mig. Då visar det sig att det som alla före mig har fått dispens för, att de bara behärskar ett av de klassiska språken, helt plötsligt inte alls är så självklart och att nämnden mycket väl kan tvingas avslå Institutionens förslag fast alla egentligen var eniga om det. Ni förstår ångesten? Liksom nej, man får inte uppfylla en dröm och sedan ta tillbaka och har jag sagt att jag har köpt en lägenhet?

Imorse vaktade Åsa (Åsa, vad skulle jag gjort utan Åsa?) utanför sammanträdesrummet och ringde så fort det var över. Nämnden hade varit enig. Om att jag har motsvarande kompetens.

Så nu är jag så röd och lättad att jag gråter.

Annchen satte fingret på det i ett sms härom natten, det här med att jag egentligen inte är en särskilt förändringsbenägen människa. Jag tycker det räcker så här, så här vill jag ha det, livet jag är nöjd. Nu pausar vi ett tag tills nästa stora förändring.

Har precis pratat med Suss om julen och vet ni hur skönt det var? Vi ska fira på samma sätt som varje år och jag längtar. En veckas retreat i Göteborg är precis vad jag behöver.

Jag undrar...

... om jag startade en trend förra året och det är därför alla har hällt så mycket glitter i sina julkortskuvert eller om jag är punktmarkerad som hämnd?

Och apropå det så kan ni ju ta det lite lugnt när ni öppnar mina.

Förställd ordning

Idag har jag översatt, pausfikat med Thomas & Gustav samt skrivit de sista julkorten. Har även varit på banken (där alla givetvis, inklusive bankmannen, pratade om vissa jordbävningar) samt köpt en pärm till lägenhetspappren. Det är som att skriva en lista när man har mycket att göra; jag förstår fortfarande inte alla ekonomiska detaljer men jag har åtminstone en pärm att sätta in mina papper i.

Forts.

Okej, alla pratar om jordbävningen, hela tiden. Jag känner mig utanför och ämnar idag enbart samtala med människor från norra Sverige.

Shake it

Om man läser skåningars bloggar och Facebook-status verkar alla ha vaknat av jordbävningen imorse. Inte så konstigt kanske då skalvet låg mellan 4.5 och 5 på Richterskalan.

Jag sov. På allvar. När alla andra larmade SOS, gick ut på gatan eller åtminstone upp ur sängen sov jag. Då mitt sömnbehov tydligen går före mina evolutionära instinkter får ni helt enkelt klara er utan ögonvittnesrapportering.

Hem

Jag har hittat min lägenhet nu. Det går emot all logik för hur ett köp ska gå till, men så här är det:

Förra veckan var jag på min första visning och blev förälskad i en lägenhet. En stor, central, etta med 3.30 i takhöjd, valvformade fönster som man kan sitta i och stuckatur i form av rosor. Köket är så stort att jag lätt kan ha tio sittande gäster, en extra kökssoffa och skrivbord. Ytan och alla förvaringsmöjligheter gör att jag och mina saker skulle få plats och lägenheten skulle verkligen klä i ljusblått. Vi passar varandra. Och då spelar det faktiskt ingen roll om det är en etta eller tvåa, en extra dörr att kunna stänga eller inte, huvudsaken är att jag trivs och känner mig lugn och trygg där jag bor.

Säljaren, som också heter Lovisa, var världens trevligaste så jag la ett bud även om jag vet att man inte ska göra det efter sin första visning och även om jag vet att man inte ska gå på säljarens trevlighet. Därefter hetsades budgivningen upp och jag kände att det började bli för mycket pengar och drog mig ur. Men igår ringde Lovisa och sa att hon ville avbryta budgivningen för min skull, för att hon helst ville sälja den till mig då hon förstod att jag skulle trivas där.

Imorse bestämde jag mig och idag har varit hysteriskt med tusen samtal, bankmän, fullmakter, handpenning, kontrakt osv osv. Kulmen nåddes ikväll då jag var med och höll i Kårens medaljeringsceremoni. Okej att jag ofta gör två saker samtidigt, men kombinationen kontraktsskrivning och medaljering har jag aldrig ägnat mig åt förrut (long story short: var tvungen att hinna få med kontraktet med posten till Stockholm ikväll). Tack Gustav som styrde upp allt när jag var lätt hysterisk.

Det känns något surrealistiskt, speciellt med tanke på hur ekonomiskt ointresserad jag är (först de senaste dagarna har jag börjat läsa ekonomidelen och Riksbanken, I love u). Men samtidigt skönt och bra. Nu har jag jobb och en lägenhet att trivas i, jag har ramarna för de kommande åren och nu är det upp till mig att fylla dem.

Och Forsberg är på Hockeykväll.

Lucia

I lördags orkade jag inte riktigt upp till Luciamorgon (vi pratar sömn först vid halv fem) men jag bjöd ju trots allt på ett spontant Luciatåg under natten. Istället gjorde jag panforte att medföra till kvällens två julfester. Först var jag hemma hos min blivande kollega Johanna i hennes fantastiska lägenhet (lägenheter = mitt största intresse just nu) och sedan fortsatte jag till Karin och Per. Båda tillställningarna var jättemysiga med trevliga människor och gott julgodis. Idag har jag mest legat i soffan med Jakob och Johan och maratontittat på Family Guy men nu är det dags för julkortsskriv.

Julbord

I fredags störtsnöade det när jag gick ner till söder (Petter säger SoTu – Söder om Tullgatan, men själv är jag nog inte riktigt där än) och jag kom i julstämning. Kvällens plan var julfirande med the homies, men strax efter sju då jag fortfarande stod i handduk ringde Petter och bad mig komma på julbord på nationen då LUS var där och hade fått ett återbud. Efter en rekordsnabb påklädning satt jag bland presidialer, snaps och julvisor. Spontant julbord kan ju bara sluta på ett sätt. Det var visserligen inte lika fabulöst som förra årets firmafest som också inleddes med julbord på nationen, men härligt ändå och efter mellanfest, rosa bubbel och dansgolv avslutades kvällen på exakt samma sätt som förra året. [Nu hade jag tänkt kommentera det genom skriva något på latin för att vara lite hemlig men insåg att det går ju inte med den här läsarkretsen så jag lämnar det därhän.]

Scenkärlek

Den här veckan har alla grupper på teatern julavslutning. Jag kan inte vara med på alla, men ikväll var jag med på en och knöt rosetter på tio fnittriga musikaltjejer. Och mindes precis hur det var att vara liten och dödsnervös och tokuppspelt på samma gång; svart scengolv, varma strålkastare och fondväggar som hotade att falla om man kom för nära. Det var på liv eller död.

Jag har bestämt mig för att jobba kvar på teatern till våren, trots doktorerandet. Det känns dumt att lämna verksamheten under året, istället vill jag bygga upp något stabilt att ge vidare till sommaren. Dessutom kan jag mycket väl behöva en motvikt till allt det akademiska och teoretiska mina dagar kommer att fyllas med, behöva fnittriga musikaltjejer och svart scengolv.

Härligheten

Ikväll hade vi styrelsemöte med teatern i Bjärred. Först åkte vi till kallbadhuset där vi bastade och badade i havet och sedan fortsatte vi hem till Elisabeth för en god middag. Jag har suttit i möten under sämre förhållande.

Nu är jag sådär avslappnad i hela kroppen som man bara blir av bastu och havsbad, framförallt havsbad. Hade en hektisk eftermiddag och sprang till bussen i smetregn, men allt bara rann av mig.

Världens bästa

De här fina har mamma precis stickat så att jag inte ska frysa när jag sitter och skriver. Till dem medföljde även en matchande börs.

Nu ska jag hoppa iväg och luncha med Petter. Ttfn!

Kongruens

Idag när jag var på Kåren för att fixa lite fick jag Harrius Potter et Philosophi Lapis av Lisa. Åh, allt detta firande, det kommer stiga mig åt huvudet. Över huvudet. Men jag förstår inte riktigt varför han heter Harrius Potter på latin. Det måste väl rimligtvis bli antingen Harry Potter eller typ Harrius Figulus. Men jag antar att kongruensen har fått stå tillbaka för försäljningssiffrorna.

Apropå kongruens har jag nu handlat vad som behövs inför årets julkort. Då jag ju lider av lätt färgasperger, även känt som synestesi, kommer alla att gå i samma färg. Färgkongruens, det är det bästa.

Vi två hör hemma i ett rum med inga andra

Ofta när jag känner mig emo lyssnar jag på Håkan. Pubertalt kanske, men det är ju så det är.

Någon annan som ibland är emo men alltid dyngbra är MCA:s husgudinna Mia Skäringer. Skit i att hon bloggar för Mama, läs henne här.

Hjärta vs. hjärna

Okej, vill man bo i en etta på perverst central adress eller i en lite mindre central tvåa?

It's the season to be jolly

Dagen har i stort liknat gårdagen. Jag har tvättat, städat (vilket i mitt fall innebär pyntat) och traditionsenligt julpysslat med sällskapet.

Lite glögg på det ja.

Buffertdag

Igår var jag i Malmö och träffade Åsa, Arvid, Lisa & Stina. Planen var först middag och sedan utgång, men det blev middag och sedan hemmavin då vi hade det så trevligt där vi satt.

Idag har jag börjat komma ikapp. Har gått på stan, tänkt köpa ett par vantar då de gamla sedan igår är spårlöst försvunna men även råkat komma hem med ett par Sherlock Holmes-rutiga shorts. Plockade upp en bok på UB och gick därefter hem och bakade focaccia.

Ikväll, efter en promenad, har jag ägnat mig åt min favoritkombo pyssel och Radiosporten (Södertälje - Frölunda 1-2. Frölunda FTW!). Jag har även lyssnat på julradio, druckit glögg och pratat med Petter medan jag satt uppkrupen i soffan, omgiven av guldglitter, tända ljus och hemkärlek.

Dagens observationer: om man lyssnar på pampig julmusik och Laibach samtidigt blir resultatet ytterst effektfullt. Milan Fras & Co borde kanske fundera på att utöka sin repertoar av covers? Och så är det med blåa stjärnor som med guldglitter; det hamnar lätt överallt.

Glada nyheter

Nu har senaste numret av Romhorisont kommit ut, med en artikel av yours truly samt fårbild på helsida. Vidare har inga av de andra sökanden kommit med invändningar och ärendet har nu helt odramatiskt gått vidare till fakulteten och idag fick jag mitt formella lånelöfte hemskickat. Jag tror på 2009.

Konsekvenser

När jag kom tillbaka igår möttes jag av ännu fler paket och kort i mitt postfack. Doktorandtjänstfirandet som övergick i födelsedagsdito börjar nu sakta förbytas till julextas och jag inser att januari kommer bli sjukt antiklimaktiskt.

Dock behöver jag redan nu börja styra upp mig själv. Imorse missade jag ett möte då jag var helt övertygad om att det skulle hållas nästa vecka. Istället gick jag glatt som planerat på seminarium och förstod inte riktigt varför jag hade så många obesvarade samtal när det var slut.

Kvalitetstid

Igår följde Suss och Baby Hjördis med mig ner till Lund för en dag av kusinkvalitetstid. Det var mycket mysigt; vi tittade på julklappar, fikade och umgicks. Hjördis (som vid jämförelse är cirka fem centimeter längre än keruben Adam i sittande tillstånd) älskade att vara hos mig då min inredning är lite som ett babygym; det är mycket som glänser, glittrar och lyser. Eller som Suss sa: du har verkligen allt man behöver utom utrymme.

På kvällen, efter att ha vinkat av mina raringar, gick jag och Emma på Historiska Föreningen och sänkte som vanligt medelåldern med cirka femtio år. Efter ett mycket intressant föredrag om folkmord, vad som karaktiserar dem och hur man egentligen bedriver forskning kring fenomenet var det eftersits med vin och quiz. Mitt lag vann, efter att en äldre man suddat ut mitt rätta svar och jag åter hade fyllt i det. Lovisa - patriarkatet 1-0. Efter att ha fortsatt ut för mer vin blev jag och Emma (inte för första gången) kollektivt uppraggade och utlovade hångel i Eslöv. Även om vi vänligast tackade nej gick min ambition om en lugn kväll hemma för första gången på en vecka om intet, men det var värt.

Fortsatt firande

Ikväll kom släkten. Jag är ju oerhört släktkär så födelsedagsmiddagen är en viktig tradition. Det var lika högljutt och härligt som alltid och jag begåvades med allt från Apicius via fler kokosprodukter och katolskt kitsch (ja, man kan ana en trend i mina presenter och jag älskar den) till Diorlipgloss och örhängen från favoriten Scout.

De här fantastiska tårtljusen fick jag av Charlotte. I'm gonna party like it's MCMXCIX!

Godmorgon!

Imorse väcktes jag för tjugofemte året i rad av falsksång (ja, det är ett släktdrag) och en ljusblå hyacint. I år kom presenterna inrullandes då en stor blå resväska ingick i dem. Roligast var att mamma och pappa missförstått varandra och båda köpt presentkort på Prickig katt, tur då att det är en av mina favoritaffärer. Morgonens finaste var att mamma gav mig mormors briljantring som hon ärvde när mormor gick bort för några år sedan. Det är det finaste smycke jag vet i hela världen och jag började nästan gråta.

Ikväll kommer släkten, det blir också fint.

Vuxen?

Imorse åkte jag åter tillbaka till Göteborg (har sedan i onsdags tillbringat ungefär fem timmar hemma hos mig själv, därav tystnaden) där jag just nu befinner mig, nybadad (återigen; jag är beredd att ge upp åtskilliga kvadrat för ett badkars skull) och nöjd. Jag och pappa hade idag ett möte med familjens personliga bankman inför ett eventuellt lägenhetsköp. Så nu har jag snart både jobb och lånelöfte och imorgon fyller jag 25.

Det känns skönt att ha allt ordnat, den eventuella vad ska jag göra med mitt liv-krisen är avblåst, det är nästan så att jag håller på att reagera tvärt om. Vuxenpoängen trillar in och jag funtar på en sista minuten till Thailand och hångel med 19-åriga backpackers som motvikt

Genius loci

Pynta orkade jag däremot igår efter att ha suttit i styrelsemöte på Historiska Museet och innan dito med sällskapet. Mötet på Historiska var som alltid givande, vi fick se de första ritningarna på det nya upplevelsecentrum i Uppåkra. De var ritade av en arkitekt som läst Antikhistoria vilket märktes. Förutom den övergripande tanken med byggnaden (tror inte att det är läge att blogga om den än) kommer antiksamlingen få en fin placering då den bildar porten till utställningen med fynd från Uppåkra, som en påminnelse om det eviga antika inflytandet. Vackert så, eller hur?

Dagen efter

I söndags, efter att ha vaknat upp i soffan omgiven av ett berg av presenter, tårta, utspillda drinkar och en riven mur, städade vi innan jag avvek för att träffa Annchen och Kicki innan de flög hem. Kom hem till Lund på kvällen, så trött att jag som sagt inte ens orkade julpynta (vilket i mitt fall säger en hel del).

Try and tears us down!

Jag inledde lördagen med en frukost på Grand tillsammans med Camilla och Therése som överlämnade de fina presenterna ljusblå Margaretaskål och arkeologiskt kit (det är typ en stor hård sandklump man kan gräva fram en dinosaurie ur. Det kommer inom kort vara sand över hela mitt golv). Därefter åkte jag till Malmö för att förbereda festen vilket bland annat innebar att bygga upp en Berlinmur av flyttkartonger, blanda drinkar i regnbågens färger och snitsa om till temaenlig outfit.

Åh, vad roligt jag hade! Och så många fantastiska (och snygga!!) vänner jag har! Hjärtat svämmar över. Ett litet extra tack till Annchen, Kicki, Elin, Charlotte och Tomas som rest långt för att vara med. För att bevisa mina vänners fantastiskhet kommer här exempel ur presentskörden:

En stor, guldmålad, kerub, ett ljusblått DIY-kit, en korg full av julgodis, choklad och verktyg (Tomas vet hur man kombinerar), armband, ringar, brosch, en tavla och ett pimpat L. Böcker om Rom, ekonomi (tack Daniel, jag förstod repliken) och sjömän (Rom, snygga män och marina motiv är ju trots allt tre starka intressen), praliner och diverse alkoholhaltiga bubblande drycker, den exklusiva Göteborgsupplagan av Monopol, en fjäderboa som även är en ljusslinga, en adventskalender och en kalender med en snygg naken vegan varje månad, en italiensk scarves, kokosprodukter från Lush, specialimporterade Jelly beans med kokossmak och en liten blå klockradio.

Efter den sista låten dansats och alla gäster gått hem hade jag ett mycket fint moment med mig själv då jag satte mig i soffan, iklädd lösögonfransar och pyjamas, och drack mjölk, åt tårta och öppnade presenter.

Titta, ett stort paket med mitt namn på!

Mitt härliga presentfönster. Tack alla, för allt!

Välkommen till världen Tage

Och det finaste; mitt under AW-ölen kom sms:et som berättade att Åsa och Martin har blivit föräldrar. Alla mina lyckönskingar! Jag lovar att alltid finnas där för Tage samt ge honom många onödiga och glittriga presenter.

FokusRom

I fredags var det alltså åter dags för ett FokusRom-semiarium. FokusRom är ett samarbete mellan Antikhistoria och Latin i Lund och Göteborg som är fantastiskt trevligt. Inte bara för att det kombinerar två ämnen och två städer som ligger mig varmt om hjärtat utan framförallt för det erbjuder en seminariemiljö utöver den vid Institutionen. Fredagens tema var Döden i Rom och fyra föreläsningar hölls. Eva Rystedt talade om Antoninus Pius och Faustinas apoteos och kejsarbegravningar som offentlig ritual (ett älsklingsämne, är mycket nöjd med att få en uppföljning på fredag), Maria Plaza om tolkningar och traditioner rörande Caesars och Catos debatt i Sallustius Bellum Catilinae följt av Arne Jönsson som talade om Aeneas besök i underjorden och romarnas syn på livet efter detta innan Ida Östenberg avslutade dagen med ett inspirerande föredrag om mordet på Caesar; knivhugg, kropp och display.

Det var idel mingel och samtal med bekanta från de olika städerna. Jag, Annchen och Sofia hade en Romåterträff tillsammans med Kick från Athen och Ragnar var där och överlämnade fina födelsedagspresenter bestående av kitschiga bokmärken och en Sokratesdocka (som för övrigt tillfälligt är inkorporerad i mitt julpynt då han bär en sådan lussig outfit. Lite glitter i håret och han är en klockren tärna). Jag träffade doktorander i latin, historia, antiken och litteraturvetenskap som alla håller på med Rom och i vår kommer doktorandträffar hållas för oss. När jag efter after worken åkte tillbaka till Lund gjorde jag det mycket glad och inspirerad.