Genuspedagogiken

I tisdag köpte jag mina sista julklappar till kusinbarnen. Det går ju inte att undgå att bli genusmedveten i en leksaksaffär men jag försöker att inte göra valen så värdeladdade. Genuspedagogik handlar trots allt inte om att tvinga flickor att vilja bli brandmän och pojkar att börja bära volangprydda balettklänningar, istället kan man förmedla att brandman är ett ballt yrke oavsett vem som vill bli det och att alla som vill får klä sig i volang. Även om de flesta pojkar kommer avstå från balettklänningen så ska inte han som tycker att den är härlig behöva göra det (trots att Tanja Bergkvist och flera med henne säger att det inte är problematiskt så länge pojkar och flickors olika roller värderas lika så känner sig nog inte killen som vill bära klänning sig så speciellt hjälpt av det). Därför fick Vera rosa velourbakelser och en italiensk polisbil av mig, för att hon önskade sig det. Och jag sa inte vad roligt gumman att du inte bara leker med tjejsaker. Antagligen hade hon inte förstått vad jag menade, det är ju bara en schysst bil.