Skriver detta inlägg iförd glasögon, tack Gud. Glömde dem i Göteborg och trodde fåfängt att jag skulle klara mig tills dess jag åker upp igen (nästa vecka typ) men ögonen strejkade så jag fick dem nerskickade. Nu har jag visserligen alltid linser dagtid, men nästan alltid glasögon på kvällen. Framförallt för att jag inte kan läsa utan dem eller linser innan jag somnar, och då är jag alltså närsynt. Ni förstår själva att jag har styrka: ledarhund. (Martin, hur var det nu? Är du den enda i min ålder jag känner som ser sämre än jag? Jag har - 6.5 och – 7.0.)
Idag har jag varit på IKEA och rekognoserat inför kommande inredande samt provlegat sängar (det utbröt en viss Facebook-diskussion angående vad jag egentligen provlåg, men det rörde sig alltså om sängar). Det är så oerhört skönt att inte flytta ihop med någon, att argumentera med mig själv räcker, är tacksam för att inte behöva övertyga någon annan att färgen (babyblå) är absolut viktigast i valet av soffa.
Bra sak med Skåne: bussresan mitt hem i Lund – IKEA utanför Malmö tog, med ett byte, en dryg halvtimme. Var även inne en sväng i Malmö och reafyndade ett par lätt pornografiska skor innan jag åkte hem.
Har vidare sett på dels skidskyttestafetten och dels en dokumentär om svensk skidsport (begreppet ofattbar framgångssaga nämndes cirka tio gånger). Min enda fråga efter att ha sett (snyftat till) den var: varför var inte Per Elofsson med? Alla som är/varit något inom svenskt skide var med utom mannen som gav mig och Emma uttrycket det är bara att bryta ihop och komma igen. Varför? Gillar inte Jens Lind Per Elofsson? Hur kan man inte gilla Per Elofsson?
Nu ska jag lägga mig och läsa avhandling, iförd glasögon. Njutningen.
Idag har jag varit på IKEA och rekognoserat inför kommande inredande samt provlegat sängar (det utbröt en viss Facebook-diskussion angående vad jag egentligen provlåg, men det rörde sig alltså om sängar). Det är så oerhört skönt att inte flytta ihop med någon, att argumentera med mig själv räcker, är tacksam för att inte behöva övertyga någon annan att färgen (babyblå) är absolut viktigast i valet av soffa.
Bra sak med Skåne: bussresan mitt hem i Lund – IKEA utanför Malmö tog, med ett byte, en dryg halvtimme. Var även inne en sväng i Malmö och reafyndade ett par lätt pornografiska skor innan jag åkte hem.
Har vidare sett på dels skidskyttestafetten och dels en dokumentär om svensk skidsport (begreppet ofattbar framgångssaga nämndes cirka tio gånger). Min enda fråga efter att ha sett (snyftat till) den var: varför var inte Per Elofsson med? Alla som är/varit något inom svenskt skide var med utom mannen som gav mig och Emma uttrycket det är bara att bryta ihop och komma igen. Varför? Gillar inte Jens Lind Per Elofsson? Hur kan man inte gilla Per Elofsson?
Nu ska jag lägga mig och läsa avhandling, iförd glasögon. Njutningen.
6 kommentarer:
Han var med i drygt två sekunder, nästan lika lite som Mogren. Funderade på detsamma. Gissar att de fått skära mycket... Calgary OS nämndes inte alls för övrigt. Men min svärfars stora idol fick mycket plats och det var kul för det var en härlig gubbe (vars hem noga pekats ut åt mig under en av bilfärderna i mellansverige).
Apropå kassa ögon: vet inte makens styrka på glas men han behövde inte göra lumpen för han ser så dåligt. Linser kan han inte ha för han har dessutom brytningsfel, stackarn.
/Karin
Ja, jag noterade också det, men det är ju exempellös kort tid med tanke på hans karriär.
Nej, hade jag behövt mönstra hade jag lätt klarat mig! För rikets bästa antagligen, jag hade ju krockat med ett träd det första jag gjorde utan synhjälpmedel...
Jag tangerar! Och blev också utsedd till kronvrak vid mönstringen just därför. Sköterskan som assisterade synundersökningen trodde först att jag fejkade när jag var tvungen att kisa och gissa mig till bokstäverna på tavlan på drygt en meters avstånd, och konstaterade efter kontrollen av glasögonens skärpa: "Det här tror jag är det värsta jag sett så länge jag jobbat här. VILL du gärna göra lumpen, eller ska jag skicka dig till läkaren för friskrivning redan nu?" Jag genomgick inte någon inre kris för att besvara den frågan. Men är synen verkligen SÅ illa, okej att jag omöjligt kan se några som helst konturer, men större fält av färger?
Skönt att inte vara ensam! Ja, det är alltid härligt förnedrande hos optikern när man inte ens kan se de allra lättaste bokstäverna som alla andra värmer upp till... Eller den gången jag var på landet och hade lyckats glömma både linskoppar och glasögon hemma och således hade lagt mina linser i ett glas som mamma diskade. Jag fick ledas in till Göteborg, bokstavligen ledas. Men nej, så dåligt ser vi ju inte. Som sagt, stora färgfält på nära håll kan man faktiskt urskilja.
Det bästa av allt- jag har aldrig bekymrat mig om hur jag ser ut naken när glasögonen är av, det hade varit helt förspilld tid med sådan fåfänga...
Var är bilderna av skorna undrar vän av ordning (och av lätt pornografiska skor, eller skor i allmänhet)
Skicka en kommentar