Började dagen på bästa sätt då jag frukostdejtade Kristina precis som på den gamla goda tiden (då hon fortfarande bodde här) innan jag gick hem för att styra upp lite. På eftermiddagen träffade jag de andra föreläsarna på kursen jag ska undervisa på. Hade ett fint moment med mig själv när jag för första gången såg min nya mail (som jag ännu inte har användaruppgifter till, så vänta med att skicka något till den). Att se mitt namn framför institutionsförkortningen var på något sätt större än att planera undervisning, träffa handledare eller diskutera kursupplägg. Kanske för att det var så konkret. Det är just det konkreta jag längtar efter: en mail, ett skrivbord, en bok att läsa. Inget mer mellanläge nu, jag är trött på det.
Semispontanfikade därefter med beloved PK och sprang in i Åsa för blixtuppdatering och kramar innan det var dags för styrelsemöte med teatern. Och nu ska jag sova.
Semispontanfikade därefter med beloved PK och sprang in i Åsa för blixtuppdatering och kramar innan det var dags för styrelsemöte med teatern. Och nu ska jag sova.
7 kommentarer:
ja, det där med mellanlägen kan ju vara lite knepigt.
And I make no apologies
I'm into phonography
Ja, att ha en e-postadress är att höra hemma någonstans. Själv har jag ju ett tag haft en jobbadress där mitt namn står före "antiken"; det kanske också ligger något symboliskt i detta?
Vad ger du mig för symboliken i att mitt namn står före klass? ;)
Ah, den är mångtydig, skulle jag säga.;-)
jag tycker personligen att det är oerhört härligt med mångtydiga saker.
Skicka en kommentar