Idag när jag var på Kåren för att fixa lite fick jag Harrius Potter et Philosophi Lapis av Lisa. Åh, allt detta firande, det kommer stiga mig åt huvudet. Över huvudet. Men jag förstår inte riktigt varför han heter Harrius Potter på latin. Det måste väl rimligtvis bli antingen Harry Potter eller typ Harrius Figulus. Men jag antar att kongruensen har fått stå tillbaka för försäljningssiffrorna.
Apropå kongruens har jag nu handlat vad som behövs inför årets julkort. Då jag ju lider av lätt färgasperger, även känt som synestesi, kommer alla att gå i samma färg. Färgkongruens, det är det bästa.
Apropå kongruens har jag nu handlat vad som behövs inför årets julkort. Då jag ju lider av lätt färgasperger, även känt som synestesi, kommer alla att gå i samma färg. Färgkongruens, det är det bästa.
3 kommentarer:
Det finns en lärd tradition att man återger våra förnamn latine, men låter efternamnen vara. Jag har t ex en gammal Horatius som är ederad av "Fridericus Vollmer". By the way, gillar du Harry Potter?
Jag förstår ju varför man gör så, efternamn, åtminstone på våra breddgrader, blir ju lätt väldigt märkliga på latin. Men Potter däremot går ju att direktöversätta utan problem. Ye well.
Bekännelse: jag har aldrig läst Harry Potter, på något språk. Borde jag?
Borde ska man väl inte säga, men den är rolig på engelska, med typisk engelsk humor och litterära referenser och annat sånt som går förlorat i översättning. Stilen mognar med sin huvudpersons växande ålder. I de tidiga delarna är där väl mycket prat om trolldomsprylar och spelregler, men som helhet är det en läsvärd svit tycker jag.
Skicka en kommentar