Bounissima Pasqua

Vad jag har ägnat mig åt i påsk:

* Fått fina påskpaket från Sverige.
* Köpt påskägg med ros- och violsmak på Castroni samt blå karamellfärg som jag letat mig fördärvad efter i Sverige - äntligen kan jag baka något som matchar mitt kök! (Enligt Fredrik beror bristen på blå karamellfärg i Sverige på att den innehåller ett förbjudet färgämne, men det bortser vi ifrån.)
* Tillbringat hela påskförmiddagen i solen, delandes en stor flaska prosecco med Karin för att fira att hon lämnat in texten till sitt slutseminarium.
* Letat påskägg som Patrik gömt i trädgården.
* Ätit en fantastiskt trevlig påskmiddag med alla på Institutet.
* Gått från den till Brittiska för ännu mera vin i udda glas, häng i vårnatten och fotboll till tre på morgonen.
* Haft olika typer av fjärilar i magen.
* Inte gjort något alls på påskdagen, mer än läst och sett på Rome (igen. Kursen har börjat titta och jag kan tydligen se om hur många gånger som helst).
* Firat Pasquetta hos Karins vänner vid Braccianosjön och ätit en fem timmar lång fantastisk påsklunch i deras mansionliknande hus med utsikt över sjön och blommande magnolior.

Mitt påskfönster med presenter från föräldrarna

Snabb rapport

Har givits mina dagliga inskrifter, nu blir det sagra del carciofo, vin och skärtorsdagsfir.

Älskar ju att vara här, men igår hade Petter, Åsa, Sandra & Sylvain portvinskväll, ikväll träffas mina älskade medtriumvirer (jag har råkat tima så att jag är borta exakt de tre veckor Jonas är i Sverige) och Felizia är i Lund. Det känns lite i hjärtat.

Härlo

Idag gjorde jag och Karin en repris från förra året och tog med oss Kerstin och åkte till Terme dei Papi utanför Viterbo och badade i svavelkällorna (att de är en annan effekt av Italiens geologiska aktivitet känns i sammanhanget som en grym ironi, men så är det ju). Först motionssimmade jag, sedan sälade jag mest runt för att till sist, tre timmar i en varm källa i solen senare, bli allt mer vegetativ.

Efter att ha ätit en sen lunch, gått långt för att köpa nya solglasögon (råkade ha sönder de gamla och dör utan, men nu är den leopardfärgade ordningen återställd) och varit och handlat hade jag tänkt spa:a vidare med ansiktsmask och SR:s hockeyarkiv, men jag är fortfarande så genommjuk och loj att jag orkar vara uppe max de tio minuter masken ska verka men absolut inte tre perioders OS-nostalgi (apropå det; Färjestad, att de bara orkar).

...

Kände precis vad som måste varit ett större efterskalv. Det är som när naturen samlar sig inför ett åskväder, fast mer intensivt. Och fåglarna skriker verkligen.

Jag hoppas att inget har förvärrats i de drabbade områdena.

Definition av frustration

När allt som finns bevarat av en inskrift med banbrytande potential är hålen som en gång borrades för att hålla den uppe och när den enbart är omskriven på moderna språk jag inte behärskar. Känner mig ack så traditionell som i smyg anser att CIL borde vara författad helt på latin. Inskrifterna själva är ju det.

Proportionerna

Olika tidningar vill ha uttalanden om nattens händelser, men jag vet inte vad jag ska svara eller om jag ens vill. Min säng skakade, men hittills har hundra människor hittats döda i och omkring L'Aquila och många saknas fortfarande.

...

Vaknade i natt av att min säng skakade och att fåglarna var upprörda utanför fönstret. Den här gången märkte jag jordbävningen, men skämten som vi drog i vintras faller allt hårdare mot marken i takt med att antalet omkomna stiger. Allt är väl här, men jag känner mig lite tagen.

Palmsöndag

Idag har palmsöndagen helgats med olivkvistar och cappuccino freddo. Jag har på mig en ljusblå sommarklänning och fått cirka hundra nya fräknar. Trots spf 25 (tänkte att det bara är början av april och att jag således överlever utan 50+) och att jag under mina två utomhusvistelser enbart har varit i skuggan har jag bränt mig lite lätt på bröstet. Tack solen för det. Å andra sidan har jag hittat tre riktigt bra inskrifter, så det går kanske på ett ut.

Loving the tant

Idag när jag gick på stan och pausade med kaffe började jag prata med en bedårande italiensk tant - leopard, lagda lockar och oversizad brosch, ge mig några år och jag är där - om handväskor och föräldrarelationer och hon sa åt mig att gå hem och ringa min mamma. Så det gjorde jag. Nu pratar jag visserligen alltid med mina föräldrar flera gånger i veckan, men det var ändå fint.

Annars har jag lite konstig tidsuppfattning idag; efter att jag, Karin T och tre flaskor vin varit uppe till tre i natt och förmiddagen varit lugn satte jag mig i biblioteket i eftermiddags och plötsligt var klockan nio? I vanliga fall försöker jag undvika att jobba på helgen för att försöka ha så normala kontorstider som möjligt, men här sätts allt lite ur spel. Vilket känns helt okej, om jag arbetar i helgen kan jag men gott samvete vara ledig en förmiddag nästa vecka och åka till svavelkällorna med Karin D och Kerstin.

Vin och en varm kväll

Har tillbringat hela dagen i biblioteket med mina böcker och inskrifter, med undantag för välbehövligt kaffe med darling Moa (som kommer glänsa på konferensen). Ikväll minglar vi antingen på amerikanska akademin eller så stannar vi här och dricker vin, kvällen är varm.

Två år

Oj, jag höll på att glömma! Idag har jag faktiskt bloggat i två år. Det började egentligen sommaren 2006 när jag grävde uppe i Sabinerbergen och hade tillgång till internet en timme varje lördag när vi åkte in till Rom och således veckomailade mina vänner gemensamt. De mailen började sedan efterlysas när jag tillbringade följande vår i Rom och jag beslöt mig då för att börja blogga istället (insåg just att jag var i Rom även samma tidpunkt förra året, man kan ana en trend här) för att var och en skulle kunna välja när och om de ville ta del av mitt liv. Och så har det fortsatt.

Jag tycker om formatet; att skriva ner tankar i den ordning som de kommer utan de krav som följer på andra typer av texter. Därför skriver jag aldrig längre inlägg om exempelvis antiken eller annat relaterat till den då jag lägger den tiden på min avhandling och tidigare mina studier, bloggen är istället utlopp för en annan typ av textuell kreativitet. Därav benämningen dagbok då det handlar om vad jag gör om dagarna, om det triviala. Jag tror ju som sagt fortfarande att jag skriver för mina tio närmsta vänner och förklarar därmed inte allt. Andra saker skriver jag inte om alls då det vore att utelämna mig själv eller andra människor på ett sätt jag inte skulle vilja.

Men jag vill att ni ska veta att jag tycker det är fint att ni läser.

Onsdagkväll i Rom

Igår var vi först på vernissage i Roms börshus som en gång var Antoninus Pius' tempel (kolonnerna som är inbyggda i fasaden är som väntat det enda som är bevarat, kan jag rapportera inifrån) och minglade lite innan vi gick till Da Francesco och åt den fantastiska pizzan, chokladmousse to die for samt drack ganska mycket vin och limoncello, en av alla dessa Romkvällar med andra ord.

Jag har även bokat om min resa lite för att kunna föreläsa om Forum för en grupp forskare från KTH. Detta kommer ske den tjugonde och jag åker hem samma kväll för att hinna undervisa i Lund dagen efter. Lite hysteriskt, men det ska nog gå.

Tillfredställd

Känslan av att försöka fånga en tanke som känns viktig för att sedan hitta en inskrift som bekräftar den fullständigt. Älskar när saker blir uppenbara.

Annars: regn i Rom idag, jag läser om religionsutövning i provinserna och ska snart gå på seminarium om det etruskiska språket. Karin har lovat att slå oss med häpnad.

Så här tuggummiglad är jag över att vara tillbaka

Målet

Bara för att sätta positiv press på mig själv skriver jag det här: förutom lite annat fix ska jag ha skrivit femton sidor innan jag åker hem.

Extas

Är tillbaka igen, det är så fint och bra. Resan gick smidigt, hann med en supersnabb lipglosspaning på Kastrup innan jag boardade. Mellanlandade otippat nog i Riga, men med bara 40 minuters transfer störde det inte nämnvärt. Läste hela Johan Kindes Någon sorts extas vilket var precis som att läsa Per Hagman; bedårande och lite irriterande. Stundtals var det även som att läsa en lång Lustans text. Och ut i den kyliga natten ger vi oss av. Två vänner på väg mot ljusen, mot flickorna, mot fyllda glas. Unga män som söker någon sorts extas.

Var framme på Institutet strax före fyra, där allt var sig likt förutom ett visst extra piff i samband med förra veckans stadsbesök, roligast är nästan den extremt artificiellt gröna gräsmatta som lagts utanför. Hann hälsa lite och gå och handla innan det var dags för alla forskare (inklusive mig visade det sig) att presentera sig och sina projekt för den nya kursen och därefter var det välkomstbuffé hos Barbro (som jag insåg att jag lyckats pricka in för tredje året i rad). Kvällen avslutades med att jag och Karin satt och drack vin och pratade till midnatt.

Imorse vaknade jag av massiv fågelsång, jag och Moa tog en powerwalk i Villa Borghese och nu har jag installerat mig i biblioteket. Snart dags för kaffe.

Varför packar jag alltid i sista minuten?

Saker jag istället har gjort idag:

* Tittat på skidskytte och glatts åt Helena Jonssons seger i den totala världskuppen samt sörjt att säsongen för vintersport snart är över. Sommarsport är inte min grej. Eller, allt som inte är hockey eller skidor är inte min grej.
* Insett att jag inte har några böcker att läsa i Rom, gått till Åhléns, köpt böcker och gått hem igen på 15 minuter och älskat att bo centralt. Hittade även matchande ljusblå öronsnäckor till Dvärgen vilket gjorde mig glad.
* Haft överlämning med Therése och mottagit ceremonisvärdet, vad jag alltid saknat.
* Fikat med Moah.
* Fikat med Sofia & Linda och fått ett knivset i inflyttningspresent.
* Pratat väldigt mycket i telefon.
* Mutat Petter att vattna mina blommor mot kaffe från Sant'Eustachio.

Nu måste jag verkligen, verkligen packa, klockan ringer 04.45 imorgon.

Men jag älskar er ändå

Tack vare Emmas Facebookstatus insåg jag att det visst är sommartid idag, då hade jag redan missat en timme av min tvättid.

Fortfarande hockeyledsen efter igår, djävlaskitockså. Även om det gjordes fina insatser för att muntra upp mig med öl och sällskap.

Rekord

Nu är ni över trehundra som läser här varje dag. Det är fint, men lite konstigt. Jag tror ju fortfarande att jag skriver för mina tio närmsta vänner.

Nervös

Idag har jag köpt det här, solskydd och skavsårsplåster så att jag kan gå in mina nya ballerinor och börjar känna mig redo för Rom. Börjar även känna mig riktigt hockeynervös, jag förstår inte hur Frölunda har kunnat slarva bort två matcher på hemmais och nu är piskade att vinna borta. Snart blir det Glorias, öl och macho nachos och shit alltså, jag har lite ont i magen. Försöker lugna mig genom att se på skidskytte men utan framgång.

Det vinnande förslaget

Åkte till Malmö och träffade Emma. Först åt vi en romantisk middag på Dal Cuore (vitt vin, två skedar till efterrätten) innan Emmchen skjutsade mig på sin cykel genom Slottstaden för mer vin på Bakfickan. Mycket fin kväll.

Hjärtat

I helgen skulle jag ha åkt till Göteborg för att bli gudmor, men då huvudpersonen, Baby Hjördis herself, bestämde sig för att fira på sitt eget lilla sätt genom att få vattenkoppor är namngivningen inställd. Först tänkte jag åka upp i alla fall, men insåg sedan hur stressigt det skulle bli inför resan. Så helt plötsligt har jag en hel helg oplanerad! Eller, hade i cirka tio minuter, har redan bokat lördag och söndag men är fortfarande öppen för förslag ikväll.

Melle dulcior

Hade en så fantastiskt trevlig kväll igår. Sällskapet provade billigt bubbel med riktig champagne som referens tills vi var helt sönderfnissade. Och även om jag gick och lade mig efter midnatt och inte helt nykter har jag haft en behaglig dag idag. Två seminarium på förmiddagen, vaktelgull i växthuset med Åsa på lunchen (vad bra jag mår av att ha ett stort rum fyllt av växter och djur i min närhet, det är som honung för själen) och nu håller jag på att samla ihop det jag behöver ha med mig till Rom.

Vivat academia

Är det du som är Lovisa? Jag har hört så mycket om dig, det är ju du som har samma namn som bibliotekskatalogen.

Ja, det var så mina föräldrar tänkte.

Stenen som föll från axlarna

Åh, här sitter jag och myser och tänker på Rom. En ytterligare anledning till mys är att vi vid senaste handledningen kom fram till att det nog är orealistiskt att jag ska vara klar med all grekiska i mitten av maj (då jag dessutom går två andra kurser och undervisar, måste sluta tro att jag kan göra hur mycket som helst samtidigt) vilket innebär att de tre Romveckorna faktisk kan bli de tre avhandlingsveckorna som tänkt och inte enbart ägnas åt grammatik. Jag vet att jag inte förväntas producera text än, men det stressar mig ändå att inte göra det. Dessutom längtar jag efter att få börja skriva på det jag helst av allt vill skriva, ze avhandling.

Annars ägnades gårdagen åt arbetslunch, seminarium med Ray Laurence (space syntax!) och drinkar på Grand. Våffeldagen, schmåffeldagen säger jag och tar en Strawberry colada till.

Nu: sushilunch med Åsa, Petter & Ulla. Tre favoriter alltså och så mycket att ventilera.

Mitt liv som divan

Snart ska jag träffa mina studenter för första gången (även om det dröjer en månad innan jag ska undervisa, idag är det bara introduktion) och jag bär därför lite högre klackar än vanligt och scarvsen jag köpte igår. Den är fantastisk; stor, guld-bronsig med rosenmönster och jag håller den på plats med mormors gamla brosch men jag misstänker att den även får mig att se ut som en brittisk möbel. Efter introduktionen ska jag intervjuas, sedan handledas och därefter hetsböja några fler verb innan det är dags för tisdagsöl.

Och spexigt nog solsnöar det utanför fönstret.

Ad utrumque

Nu när lägenheten börjar bli klar (tack Gud, jag älskar den men ska aldrig mer mönsterpassa) har jag övergått till att inreda kontoret. Hoppas att LU:s policy inte har invändningar mot blåa tylltapeter. Själv hävdar jag att det närmast var nödvändigt att byta; hur skulle jag kunna prestera banbrytande forskning i ett rum med mellangröna tapeter med ett mönster som närmast liknar fuktskador? Ni förstår ju själva.

Annars har det varit en lugn dag bestående av grekiska verb enbart avbrutna av dekanbesök och en liten dödslinje. Kvällens rep ställdes in och då PK tackat ja till match klockan åtta i tron att det rörde sig om hockey på Glorias och inte innebandy på Viktoriastadion och Moah är kvar i Göteborg har jag haft egentid och tittat på hockey hemma, iförd jordgubbsansiktsmask. Varför vara antingen macho eller brudig när man kan vara både och?

FokusRom

Vet inte riktigt hur jag ska formulera det här inlägget eftersom Ida (hej Ida, du var lika begåvad och charmerande som alltid!) har sett till att båda mina handledare nu läser bloggen (hej Eva! hej Gunhild!) när jag skriver om dem. Om jag strösslar alla lovord jag skulle vilja strössla över helgens FokusRom-seminarium skulle detta förvandlas till Lovisas lilla fjäskblogg. Men det var en fantastiskt bra dag; Simon Malmberg talade om hur man hittade i Suburra, Magdalena Öhrman läste Ovidius exilpoesi på ett nytt sätt, Christer Henriksén visade vilka litterära kvalitéer en inskrift kan äga och Ragnar Hedlund föreläste om vad som händer när man slutar betrakta romersk politik som renodlad propaganda utan istället ser den som en dialog. Stundtals satt jag som den gubbe jag innerst inne är och nickade och hmm:ade högt och instämmande.

FokusRom är också ett fantastisk tillfälle att mingla med fellow antikhistoriker och latinister och bäst i helgen var kvalletid med min lilla Uppsalaliga (minus darlingissima Moa som var saknad) som bodde hos mig hela helgen.

Annars?

I onsdags var sällskapets styrelse hemma hos mig och åt scones och planerade våren. Kvällen avslutades med vad som PK lade fram som ett kortare tvåminutersält men som sträckte sig till nästan midnatt. Välbehövligt som alltid dock. Igår kom Lina förbi för middag och vin. Världens bästa fellow latinista hade dessutom stickat blåa rosor att ha i håret, fantastisk present!

Jag har även fått lyxpåskgodis av Emma med fluffiga kycklingar som ser ut som vaktlar och en underbar air freshner i form av en baconskiva av Charlotte (darling, i love u more than bacon) att ha i köket. Detta i kombination med vårsol gör att jag är på allmänt härligt humör, om än lite stressad över grekkursen som visade sig vara betydligt mer avancerad än jag trott.

Roma

Åh förlåt för tystnad bloggen, men jag har inte haft så många lugna stunder. Dagtid sitter jag i solen som lyser in genom mina stora valvfönster (valvfönster både hemma och på kontoret - Gud måste ha haft en tanke med det) och böjer grekiska verb och känner mig inte som the brightest color in the crayon box men det ska väl lossna. Hade stor kursnostalgi under gårdagens seminarium om etruskisk textilproduktion, komplett med Sasha vid min sida och powerpointbilder på får. Och för att verkligen maxa Romakänslan ska jag idag luncha med Frederick som är i Lund och ikväll kommer Anna, Ragnar & Erika ner från Uppsala inför FokusRom på lördag.

Veyne, uppföljning

Har av handledaren (som inte läser bloggen tror jag, så det måste vara intuition) fått i uppgift att försöka ställa Veynefrågor till mitt material. Svårt, men bra.

Frustration

Började imorse ana att jag inte får alla mail jag borde och nej, det får jag tydligen inte heller. Universitetet har lagt om sitt mailsystem och min vidarebefordring har satts ur spel (jag vägrar befatta mig med LU:s webmail utan vidarebefordrar allt till Gmail) men nu har de upphittats under stor frustration. Så om ni mailat till min jobbadress och jag inte har svarat; förlåt!

Nog gnällt om detta. Annars är allt lugnt. Morgonen ägnades åt skyddsrond följt av utvecklingssamtal med prefekten. Alla dessa planer och policydokument jag som student aldrig trodde att universitetet följde - det sker faktiskt! Vill jag prata lite i allmänhet lyssnar prefekten, undrar jag om jag sitter ergonomiskt korrekt (antagligen inte) så kommer någon från Företagshälsan och lär mig osv osv. Eller så är jag lyckligt lottad som är en del av en bra miljö. Apropå det är det nu klart att Gunhild Vidén, professor i latin i Göteborg, blir min bihandledare vilket känns jättebra. En latinist som forskat om det augusteiska vid ett annat lärosäte var ungefär allt jag önskade mig hos min sådan. I kombination med Eva så känner jag att jag med två så kloka handledare knappast kan misslyckas.

Nu ska jag ta en lunchpromme i Botan och lugna mig lite efter mailkaoset.

Sammanfattning, tisdag

Först läste jag grekiska grekiska grekiska, därefter bröt jag en klack på väg från lunchdaten (damn those kullerstenar) sedan läste jag mer grekiska innan Sofia kom förbi och drack en cirka fjärde kopp kaffe med mig och till sist gick jag till teatern för att först förbereda och sedan sitta i årsmöte, under vilket jag även blev invald i styrelsen. Avslutade dagen med att bli utfrågad av ett litet teaterkid om jag har vahetterenu hånglat med någon och hindrade mig själv från att känna mig vuxen för att istället minnas tiden då kyssas var det största man drömde om.

Lycka

Nyss hemkommen från Glorias sitter jag och lyssnar på Radiosporten för att följa sudden mellan Linköping och Skellefteå och precis när jag har tagit två quiz (Vad vet du om Frölunda och Vad vet du om Henrik Lundqvist) hittar jag något helt fantastiskt på hockeysiten. Ni vet hur högt jag önskar att få se en fullständig inspelning av OS-finalen 2006 men också att en sådan tycks vara omöjlig att få tag i? SVT kan inte lägga ut matchen i sin helhet på grund av rättighetskäl, men man kan lyssna på Radiosportens rapportering in toto. Gud, det är så fantastiskt! Nu måste jag bara hitta tid att lyssna och mysa över OS-guld.

History is a journey into otherness

Vi har haft ett seminarium om Paul Veyne, en välkänd fransk antikhistoriker. Det som gjorde störst intryck på mig är hans uttalanden om att vilja studera romersk historia då den är ett avslutat kapitel som inte längre påverkar vår samtid. Det är en ovanlig ståndpunkt att ha idag när det på baksidan till nästan alla antikhistoriska böcker står något om att spegla oss i det förflutna, våra likheter med antikens människor osv osv (jag säger själv samma sak när jag vill ge ett poppigt svar på vad jag skriver om; Livias nätverk säger jag då och inte Livias roll som patrona realiter inom ramen för det romerska patronus-klientsystemet som inte alls äger samma likheter med vårt samhälle som det första svaret lockar till att tro). Även om jag faktiskt anser att romarna har givit oss mycket i arv kan jag förstå Paul Veyne. Jag har aldrig velat bli modernhistoriker; vari ligger utmaningen när allt finns kvar? Hade jag sysslat med det tidsmässiga närliggande hade jag nog uppslukats av teoribildningar och teser. Visst är det frustrerande att antiken är en fragmentvetenskap, men det är också det som gör den så fascinerande. Och kanske också bekväm, och jag tror att det är den känslan Paul Veyne är ute efter; bekvämligheten i att betrakta på avstånd.

Vad varje måndag behöver

Okej, nu ska jag jobba i en och en halv timme till (heja! lite aorist indikativ medium kanske?) och sedan är det hockeykväll. Tänker öl, burgare och mycket svordomar för att citera Emma. Bäst av allt är att jag kommer vara fullständigt lugn och avslappnad då mitt lag redan är slutspelsklart. Frölunda FTW baby!

Hjälten

Har haft en mysseg måndag. Tragglat grekisk grammatik och när jag inte orkat det suttit i min fåtölj (älska arbetsrummet!) och läst Från Alexander till Augustus. På försättsbladet står det Till Lovisa, allt gott önskar hjärtligen Sture Linnér, därför är den min favoritbok.

Borglighetens kranka blekhet

Älskar att det överst på Bostadsrättsföreningens startsida står vår fastighet är en av centrala Lunds absolut vackraste, bäst belägna och mest prominenta att sätta sitt bo i. Det här är eventuellt inte bra för mig.

Vardagsglamour

Det är stopp i mitt duschavlopp och eftersom jag tänkte att det är lika bra att sätta hårt mot hårt inhandlade jag glatt kaustiksoda enligt principen fräter det så funkar det och skred till verket. För en gångs skull läste jag inte bara på förpackningen utan följde även instruktionerna och vidtog säkerhetsåtgärder (diskhandskar). Det stod att man skulle behandla gamla rör med försiktighet (mitt hus byggdes 1910 men de måste ju ha bytt rör sedan dess, eller hur?) så jag var beredd. Men ingenting hände, ingenting. Vattnet rinner fortfarande undan provocerande långsamt och det enda jag eventuellt har åstadkommit är lite lutsten.

Jaha. Men kolakakorna blev goda och efter mötet hade jag och Frida en spontan vinkväll så det finns trots allt ljus i i-landsmörkret. Nu ska jag tvätta håret i handfatet och intensivt önska att det vore kortare, godnatt!

Söndag

Högtidlighåller det faktum att det idag är 2053 år sedan Caesar mördades med att gå runt i pyjamas, städa och baka kolakakor. I eftermiddag kommer Klotet hit, då ska vi fortsätta spåna på våra radioinslag.

Can you keep a secret?

Jag har inte följt schlagern alls i år (medialt fokus: slutspelshockey) men tittade ikväll och Malena Ernman alltså, vilken kvinna! Herregud. Inte så mycket låten som framförandet och utstrålningen. Jag är kär?

Atmosfär

Igår var jag och mitt italienska lilla gäng (eller snarare det italienska lilla gänget och jag då jag bara läste femton nybörjarpoäng medan de har fortsatt vidare) på Atmosfär. Jag har hört mycket gott om stället så förväntningarna var högt ställda och de infriades med råge. Kan ha varit årets matupplevelse, Stefan hade vid ett tillfälle tårar i ögonen av lycka. Kvällen var riktigt trevlig med mycket vin och samtal och den fick mig att inse att jag åker till Rom om två veckor. Man kan ju spinna som en katt för mindre.

Inspiration

Gårdagens inlägg kommer idag istället, var så oerhört trött när jag kom hem igår. Anledningen till tröttheten var dock inte bara självförvållad utan även härlig, så det är inte så farligt. I onsdags kom nämligen tre av mina favoriter hem till mig; Petter, Åsa och Sandra. De har i olika sammanhang sprungit på varandra, men vi fyra har aldrig umgåtts i grupp. För att ändra på det bjöd jag in till vad som var tänkt att bli en stillsam liten bubbelsammankomst men som slutade med absintcocktails och Sandras hemgjorda bananlikör, fantastiskt! Dock var jag som sagt inte mitt piggaste jag igår även om dagen blev fin ändå.

Jag och Johanna hälsade på vaktlarna och nymfparakiterna (som fått ungar!) på lunchen och satt i växthuset och pratade och jag gick på ett retorikseminarum med vår nye professor Anders Sigrell. Det var intressant både utifrån ett historisk perspektiv (den antika retoriken) och ett allmänt jag gillar att prata-perspektiv. Det sistnämnda förkunnade jag glatt för min handledare (som om hon inte redan visste det) vilket ledde till att jag har fyra seminarium inbokade i vår. Ja.

På kvällen var det dags för sällskapets årliga inspirationsföreläsning och i år hade vi bjudit in Lunds biskop Antje Jacklén som berättade om sitt liv och sina val när hon gjort en parallell kyrklig-akademisk karriär - oerhört intressant. Men som sagt, när jag kom hem efter föreläsning, pizza och vin var jag alldeles för trött för bloggen.

Sven tipsar...

... om den här fantastiska bilden. Det enda som skulle kunna få mig att hålla på Färjestad?

And pretty soon all my troubles will pass

Gick hem vid halv sex och insåg att det fortfarande var ljust ute, lyssnade på Sugar Town och drömde om uteserveringar.

Mardröm

I natt drömde jag att jag höll på att flyttpacka och när jag tittade på klockan insåg jag att det bara var en timme kvar till lasset skulle gå och att jag inte ens börjat rensa ur källarförrådet. Vaknade med ångest. Ergo: jag ska aldrig mer flytta. För att manifestera detta även i vaket tillstånd har jag på lunchen köpt bokstäver till min dörrskylt och väntar på att den lilla guldbrickan med mitt namn på ska monteras upp på ektavlan i trapphuset så är jag kittad.

Nu har även värmen kommit tillbaka på kontoret, elementet var avstängt under morgonen och i brist på filt tvangs jag värma mig med kaffe och grekisk grammatik. Det går för övrigt ganska bra med det sistnämnda, tidigare idag glömde jag bort tiden ett kort slag vilket alltid är ett gott tecken.

Utvärdering

Har precis läst Högskoleverkets granskning av utbildningen inom Antikens kultur och samhällsliv (Lund har varken beskrivits eller bedömts då vi tydligen anses ingå i rapporten Granskning av utbildningarna inom arkeologi) och tycker att det är intressant och viktigt att de så tydligt påtalar arkeologins dominans inom ämnet och de klassiska språkens vikande ställning. Naturligtvis är det svårt som student att kunna tillgodogöra sig ämnets hela bredd och leva upp till Martin P. Nilssons totalitetsideal, något som kanske inte ens är önskvärt. Men om man nu ska ha en historisk del av ämnet måste man ju rimligtivs kunna läsa det historiska källmaterialet. Det ser inte riktigt bra ut när det i en magisteruppsats citeras antika källtexter på engelska skriver högskoleverket och tycks ha stulit min standardreplik rakt av.

Så. Nu när jag underförstått har klappat mig själv på axeln kanske jag ska sluta gnälla om den grekiska grammatiken och styra upp mina egna språkkunskaper. Ämnet omfattar ju trots allt mer än den romerska kulturvärlden.

Tid

Idag har jag tänkt mycket på ställtid. Jag är ofta effektiv när jag väl gör något, så om jag bara kunde minimera min ställtid så vore det bra. Få saker är så frustrerande som känslan av att halvgöra något, tillståndet mellan arbete och slösurfning. Tänkte pröva några nya knep imorgon då jag inte har någonting inbokat på hela dagen, bara frihet under ansvar.

Hade visserligen inte så mycket bokat idag heller förutom lunch med Fanni och spelkväll hos Michaela då vi även fick lära oss hemligheten bakom apfelstrudel. I mitt fall blev det mest strudel och inte så mycket spel då jag avvek tidigare för att gå hem till PK och älta lite. Queens of ält, ibland mer välbehövligt än vanligt.

Nu: hårtvätt, hockeykväll på SVT Play (älskar Frölundas vändning) och sedan sömn.

Dekadens

Har haft en jättefin helg. Igår låg jag först i soffan och åt kanelbullar med Petter innan jag åkte till Emma i Malmö. Emmchen, Lotta & jag förfestade på bubbel och absintcocktails innan vi fortsatte till Ich Robot på Retro för tanz, tanz, tanz till fyratiden på morgonen då jag kom hem igen.

Imorse var jag tvungen att sova till tolv för att få allt att sluta snurra och när det väl gjort det kom Elin & Peter förbi och fikade. De avlöstes sedan av Karin, Håkan & Frida och planeringsmöte med Klotet. Nästa projekt blir radioteater.

Nu är jag gäspig men glad och bjuder på några suddiga bilder från igår:

Bubbly

Jag & Lotta


Emma är fab som alltid

Thomas kom förbi vilket var rasande trevligt

Freitag

Efter morgonens grammatiska exercis (bespar er detaljerna) gick jag på antikens fredagsseminarium; idag berättade Berit Wells om de senaste fynden och framstegen från utgrävningarna på Kalaureia. Förutom att bli imponerad över professionaliteten som verkar prägla projektet (de anlitar experter på allt från fisknät till snäckor och har en person boende i byn för att djupintervjua invånarna om deras förhållande till den gamla helgedomen och driva pedagogiska projekt i de lokala skolorna) blev jag även fascinerad av att höra rapporter direkt från fältet, det händer trots allt inte så ofta. Vårt ämne är ju på sätt och vis tudelat, vilket märks inte minst på olika kollegors självbild. Jag betraktar mig i första hand som antikhistoriker, inte arkeolog (deltog idag i ett samtal då det ofta refererades till vi arkeologer och det tog lång tid innan jag insåg att jag tydligen ansågs höra dit, hade då tittat bakom axeln cirka tre gånger för att se om det möjligtvis stod någon arkeolog bakom mig, men icke) även om både arkeologi och historia bidrar lika mycket till vår förståelse för, och bild av, antiken. Naturligtvis förstärks det av att jag just nu ägnar mig åt språkinlärning, inte fyndhantering.

Efter seminariet lunchade jag med Fredrika och hann med en snabb kaffe med Ellen innan jag återvände till grammatikboken. Har i samråd med Eva kommit fram till att jag ska arbeta in grekiska inskrifter i min andra läskurs. Att motivera mig med inskrifter = mycket bra pedagogiskt grepp! Hur jag sedan ska ro i land det hela återstår att se.

Efter en kombinerad kvälls- och planeringsfika är jag nu hemma och funderar seriöst på att tillbringa fredagkvällen sovandes och vara i form för den tidiga morgonens tvättid. Höga pensionärspoäng!

Lite flärd, lite eko

Vid fem kallade jag det en dag och gick till Grand och drack drinkar med brudarna istället. Fortsatte sedan till Rauhrackel för att fira att Elin lagt fram sitt exjobb och ägnade kvällen åt att dricka öl och diskutera ekosystemteknik.

Lättnaden

Idag är jag tacksam för lugna, omtänksamma och lyssnande människor, tack.

Fortfarande djävligt arg på patriarkatet dock.

Hodie

Idag har jag läst grekiska hela dagen, med ett par undantag. Undantag ett utgjordes av ett nytt besök hos vaktlarna, denna gången i sällskap av Johanna. När vi frågade personalen om när de får ungar (åh herregud, jag dör gullighetsdöden vid blotta tanken på vaktelungar) så sa de att man kan ha vaktlar som husdjur! Eventuellt kanske de förutsatte att man äger en gård och inte en lägenhet, men ändå. Jag kan lätt tänka mig att ställa in ett sandbad för de små gullisarna att sprätta i.

Undantag nummer två var även det sockersött då det idag bjöds på personaltårta. Nu är jag tillbaka på kontoret igen och tänkte sitta kvar till sjutiden då det är dags för ett litet event med Antikmuseets vänförening. Skulpturerna har ju flyttats från Classicum till Historiska Museet och detta har lett till en skrift och en film. Men fram tills dess: grekiska.

Dödsgulligt

En bra sak med att vara i Botan dagligen (nej, jag har inte tagit fel på årstid och ligger och fryser krampaktigt på en filt med en grekisk grammatikbok, Institutionens doktorander har sina kontor här) är att man kan ta små powerwalks i trädgården. Allra bäst är att gå in i växthuset; tio minuter med tropisk värme, palmer och vaktlar är melle dulcior. Vakteln kan vara ett av världens gulligaste djur, i hemlighet hoppas jag på att få låna med mig en till kontoret. Höja värmen, köpa en palm och gulla loss.

När man googlar på vaktel (jag jobbar också, jag lovar) varvar sökmotorn information om den levande fågeln med recept på hur man tillagar den döda och det groteska i att äta kött blir återigen uppenbart. Bara sluta med det!

Annars böjer jag mest verb och ska snart hålla ledarmöte på teatern.

Dagens glamour

Har ägnat mig åt grekiskan och pendlat mellan glädjen över att få fördjupa sig i ett nytt språk och känslan av att vilja luta sig mot tangentbordet och stilla dö. Eva muntrade upp mig genom att ge mig en recension av en ny konferensantologi som jag planerar att läsa i Rom. Förutom av de mer uppenbara skälen längtar jag ner till Italien då det innebär tre veckor av kvalitetstid med avhandlingen istället för verbtraggel. (Ni som är där nere, kan ni inte läsa Zwischen Kult und Gesellschaft: Kosmopolitische Zentren des Antiken Mittelmeerraumes als Aktionsraum von Kultvereinen und Religionsgemeinschaften åt mig, helt utan ironi tycker jag att den verkar dödsspännande.) Har även suttit i ett långt möte med Forskningsnämnden, nytt för i år är att nämnderna är mindre och mer effektiva, och ger utrymme att prata ännu mer insåg jag. Från att ha varit fakultetsaktiv under krisår, med frysningen av latin som det kanske värsta, känns det nästan overkligt att nu kunna strössla ut studiestöd, forskningsterminer och andra resurser. Overkligt men hemskt roligt.

Då jag insåg att ikväll är enda kvällen utan inplanerad aktivitet passade jag på att stanna kvar sent på jobbet, så här är jag nu med mina grekiska verb. Ska dock snart gå hem och pyssla present till storkusin som fyller år istället. Och, icke att förglömma, se slutspelet lottas!

Helgen

* Långpratat med Felicia.
* Tillfredställt sömnbehov.
* Läst bok från pärm till pärm.
* Bakat kanelbullar med rosa pärlsocker och i allmänhet älskat att göra saker i nyfixade köket.
* Sett damernas tremil, herrarnas femmil, Sportspegelns repotage om Frölundas väg till SM-slutspel och Lundqvists säsong i Rangers och så lite Vasalopp.
* Haft Nene över på mojitos och fått Black Ships av Jo Graham i inflyttningspresent vilket uppskattades mycket. Har även diskuterat den essentiella skillnaden mellan ligg och älskarinna.
* Firat Jörgens födelsedag med sedvanlig sockerchock. Nene och jag överlämnade Goldsworthy's Caesarbiografi och en rejäl påse lösgodis. Presenten var inte bara ett utslag av min nördighet, Jörgen har faktiskt sagt sig vilja läsa De bello gallico och får således skylla sig själv. Den klart bästa Caeasarbiografin tycker jag fortfarande är Örstedts (en av de bästa biografierna över en antik personlighet överhuvudtaget), men Goldsworthy har gjort ett gott hantverk.

Tummen upp

Har precis besvarat ett mail från en trettonårig kille som undrade över fenomenet gladiatorer. Liknande fanmail kommer då och då, the glamour of being antikhistoriker. I vissa fall undrar man om elever faktiskt vill att man ska skriva deras skolarbeten. men just det här mailet var en pärla. Inte bara ställde den unge mannen reflekterande frågor (R, ni kanske kan ha en liten tête-à-tête?), han var också välformulerad och särskrev inte en ändå gång, bara en sån sak. Och någonstans tycker jag att det är fint att en högstadiekille som håller på med gladiatorer väljer att fråga mig istället för någon av mina manliga kollegor.

Tillägg: och han tackade inom loppet av en timme, känner att det finns hopp för dagens ungdom.

Kings & queens

På temat klassiskt och ytligt måste jag tipsa om den grekiska hudvårdsserien Kings & queens som nu har kommit till Sverige. Fantastiska produkter med namn som Caspar myrrh, King Midas touch of gold och min favorit, Nefertiti honey & milk. Man vill ju ha.

You don't want no drama

Nu har jag äntligen fått en arbetsdator och Baby Ernst slipper således följa med till jobbet varje dag. Det är något visst med att packa upp en ny Mac, jag hängde över axeln på vår tekniker som kom med den. Dessutom känns det som en nystart; tomt skrivbord och nya mappar. Och givetvis min fina musmatta med matchande kopp. Det passar överlag med känslan av att äntligen vara i kapp och på gång efter en månad då jag mest varit frustrerad.

I samma anda har jag idag lånat böcker och skrivit ut artiklar så att jag kan börja med mina grekiskastudier på allvar på måndag. Nu på eftermiddagen är jag ensam på kontoret och roar mig med att spela pedagogiska ljudfiler på högsta. Det har även varit lite drama då botanikerna på bottenvåningen missade att jag var kvar och således larmade in mig. Hann som tur var stänga av larmet och har även ringt och dubbelkollat det med Securitas. Ska dock snart sätta på det igen och gå härifrån och vidare till teatern för lite mer jobb. Ikväll blir det lugn, jag tänker mig bok och choklad. Kanske bygger jag några små badrumshyllor också, men inte mer än så.

We look so good, we look so good together

Börjar återgå till normaltillstånd igen, dvs inte ett gnälligt tunnelseende: renovering. Visserligen skruvade jag upp hängare i hallen klockan sex igår morse men sedan ägnade jag mig faktiskt åt annat. Hade en mötestät förmiddag under vilken jag bland annat var på mitt första sammanträde med doktorandkåren. Obligatorieavskaffandet slår inte lika hårt mot oss som mot de andra kårena, men jag hejar allt jag kan på dem som arbetar kåraktivt just nu.

På lunchen köpte jag en takkrona. Jag har tittat på den sedan jul, men velat väntat med att köpa tills jag vet hur lägenheten kommer se ut. Den jag köpte igår var det allra, allra sista av den modellen (fick efter hundögon skyltexet billigare). Den är i guld och äkta plast och är mycket fantastisk. Köpte även en blåvitrandig skjortklänning. Jag som aldrig bär plagg med vit botten har tydligen även börjat klä mig som min lägenhet, herregud.

På kvällen hann jag dessutom träffa Tim som mellanlandar i Lund, vilket var en fin bonus.

Ironin

Valerio skrev precis att han kommer till Sverige samma vecka som jag åker till Italien. Oddsen för det?

Lösningen

Jaha, imorse kände jag mig gravt bakfull efter sjukdommen, premenstruell och dessutom regnade det. Vad gör man då? Jo, man tar ett djupt andetag, rensar kalendern och bokar in tre aprilveckor i Rom för att sitta på Institutet och läsa inskrifter och kanske ta en kaffe eller ett glas vin med sina favoriter.

Sista ansökningsdag för fakultetens resestipendier är idag (skulle styrt upp det igår, men orkade inte) så under förmiddagen har jag pratat med Institutet, handledare och föreläsare på gemensamma doktorandkursen som jag ska gå och alla gjorde tummen upp. Så nu är ansökan inne och jag känner lyckan i bröstet. Tre veckor. Rom.

Frånvaro

Förlåt för min tystnad, inte bara här utan även annorstädes. Jag har renoverat, jobbat och varit sjuk. I söndags fixade föräldrarna och jag fram tills lunch då jag vinkade av dem. På eftermiddagen satt jag i styrelsemöte på teatern som jag, likt typ allt annat, har försummat på sistone och på kvällen fortsatte jag att måla. I måndags jobbade jag, målade vidare (Colorama öppnar sju på morgonen för yrkesmålare, men man kan få komma förbi även som amatör och hinner således en strykning innan jobbet) och klippte mig. Trodde att Emma skulle skälla på mig för att jag låtit mitt hår förfalla till Kristina Lugn-stadiet, men hon hade också köpt lägenhet så vi pratade inredning istället.

På kvällen blev jag plötsligt akut magsjuk (vilket jag aldrig blir, jag äter ju inte kött som jag kaxigt brukar säga) och var tvungen att vara hemma igår. Orkade koppla in TV:n och titta på Skid-VM men var sedan tvungen att sova i ett par timmar och varken arbete eller renovering kunde utföras. Luther sa åt mig att jobba hemifrån, mamma sa åt mig att vila. Mamma vann.

Idag mår jag bättre, har varit på kontoret hela dagen och försöker komma i kapp. Lovar att bli mer kommunikativ snart.

Batman goes country living

Är mildare idag, mest för att jag sov mina åtta timmar i natt. Det där med att jag då och då gråter är enbart beroende av trötthet, det är så jag reagerar. Åkte imorse ut till IKEA, igen, (familjen gör nämligen det här utan bil) som hade hittat min säng och körde hem den direkt, tillsammans med den bokhylla jag glömt köpa, snällt nog. Passade även på att införskaffa mer färg och ett ännu längre rollerskaft. Visst är det en fröjd att ha 3.30 i tak, men inte är när man ska måla bakom en garderob som inte går ändå upp och de härliga sekelskiftesväggarna är ojämna och visar sig suga upp tre gånger så mycket färg som normalt.

Ibland när jag har begåvningsångest tänker jag att jag ska bli hantverkare för att aldrig mer behöva betvivla min strålande förmåga att författa en vetenskaplig avhandling. Men efter att ha mönsterpassat en rosentapet så tar jag tillbaka samtliga tankar i den riktningen.

Lägenheten börjar sakta ta form (för otåliga mig är detta en fantastisk prövning; spackla vägg. torka. tvätta vägg. torka. måla vägg. torka. måla vägg. torka) och även om det är mycket kvar glädjer det mig att se, det blir till och med bättre än vad jag trodde. Petter som var här för att träffa mina föräldrar påstod att jag i min outfit ser ut som en liten effektiv och lätt aggressiv batman och ungefär så känner jag mig nu. Har träningsverk efter att ha burit så mycket, jag måste ju visa att jag kan bära minst lika mycket som transportkillarna har således burit exempelvis fyra bokhyllor själv.

Fröjd, my ass

Började jobba vid ungefär sex imorse. Åkte sedan ut till IKEA, tillbaka till Lund, cyklade till väster, köpte färg och tillbehör, mötte inte föräldrarna vid tåget då de redan hunnit hit och fortsatte sedan att spackla och måla lister. Därefter visade det sig att tapeterna kräver tapetlim och inte tapetklister (stor skillnad, tydligen) vilket inte var vad jag hade köpt. Där någon gång började jag bli trött och gick för att hämta sushi för att inte behöva visa mig på lokal iförd mina målartights och t-shirt från Folktandvården med trycket Stor i käften. Den korta stund jag var borta levererades mina beställda möbler och då min sängstomme kom som två paket istället för ett stämde antalet kollin, men varken mina föräldrar (som inte visste exakt vad jag beställt) eller chauffören reflekterade över att själva madrassen saknades. Så nu har jag alltså enbart en sängstomme och en extramadrass och föräldrar som bor på hotell. Kort därefter insåg jag att jag räknat fel när jag planerat min bokvägg och att det saknas 40 cm bokhylla. Antal gråtattacker relaterade till trötthet: 3.

Hann i alla fall förbi Karin en sväng för att äta tårta och gratta henne samt få låna två borrmaskiner (en vanlig och en betong). Nu är det midnatt och jag ska bara måla en fönsterkarm till. Hoppas det går smidigare imorgon.

Fröjden

Har följt ambitionen även idag och åkte efter jobbet ut till IKEA där allt gick mycket smidigare än sist och inga trötthetstårar brände bakom ögonlocken. Ikväll har jag målat de väggar som gränsar till den som ska tapetseras och ja, så här på större yta visar sig färgen vara den perfekta babyblåa. Lägenheten kommer nästan att bli en parodi på mig själv men ack så ljuv.

Mindre gnäll

Bra saker under eftermiddagen:

* Har hittat en frågeställning att arbeta efter när det gäller det hellenistiska. Vet inte om jag förmår svara på den, men nu har jag åtminstone en infallsvinkel.
* Äntligen kan jag börja läsa distanskursen!
* Fredrik har gått igenom hur han lade upp den undervisning jag i vår ska ta över samt gett mig sina powerpoints och varit trevlig i största allmänhet.
* Beslut om att ta det lite lugnt då min stressnivå tydligen inte är lika hög som brukligt.

I enlighet med nedan deltar jag inte i filmkväll på jobbet utan målar istället golvlister.

Prima Porta

Igår lyfte jag huvudet från mina böcker och förvandlades till den poppiga antikhistorikern och hade ett möte i Second Life tillsammans med Stefan från Humlabbet och Niccolo i Californien. Han visade vad han hade gjort och var synnerligen generös med att låta mig få tillgång till modeller och filmer och tipsade om bra litteratur.

Att virtuellt gå omkring i Prima Porta var nostalgi galore, speciellt då jag samtidigt pratade om siten med någon som också tillbringat mycket tid där. Det här är nog bara intressant för två läsare, ni vet vilka ni är, men vi diskuterade allt från katten Livia till det lilla museet och vissa representanter för den lokala arkeologin på platsen. Fantastico!

Gnäll och en lösning

I måndags var jag verkligen så trött och gnällig, en kombo som ledde till att jag regregerade till en femårings nivå, ocharmigt nog. Kan ju inte riktigt tåla mig när mina tidsplaner rubbas av omgivningens rutiner. Färgproverna som jag hetscyklade ut till väster genom snön för att köpa såg inte ut som jag ville (men det gör de nu, uppmålade och sedda i dagsljus), att få hem möblerna från IKEA skulle ta mycket längre tid än jag trott (om man inte styr upp deras transportservice vilket ingen upplyste mig om när jag höll på att börja gråta av trötthet på kvällen och allt skulle beställas från centrallagret) min inköpta återvinningsback gick inte in i skåpet och taklampan passade inte i kontakten. Kort sagt, jag hade bestämt mig för att få allt klart på två veckor men omgivningen vägrade att samarbeta. Lunchade med Petter som försökte förklara det där med att inte alltid få sin vilja igenom, det gick la in sådär.

Men nu djävlar ska det ordna sig. Tapeterna kom en vecka tidigare så på fredag kommer mamma & pappa ner och hjälper mig att sätta upp dem. Tills dess ska allt vara spacklat, målat och klart. Ägnade lunchen åt att köpa listfärg och hämta ut min Jetsondyna (tänk dansk design möter mig – oheligt men härligt) och planerar att tillbringa all vaken tid med arbete och inredning.

Då det tydligen behövs: jag vet att Bruno Mathsson inte är dansk. Det innebär dock inte att man inte kan associera en produkt till dansk design. PK & Wixe, släpp det.

Till alla andra läsare: vi gillar varandra egentligen.

Fägringen

Sitter och försöker förstå århundradet efter Alexander, men känner mig mest förvirrad. Min kollega som jag delar rum med jobbar även i Malmö och jag har sålunda hittills aldrig träffat henne. Däremot har jag nu ägnat två veckor åt att titta på den ihoprullade Alexanderplanschen som ligger i hennes bokhylla. Varför är den inte uppsatt? Känner att en blonderad Colin Farrell är vad som skulle ta mig igenom slaget vid Raphias orsaker och konsekvenser.

Let's play house, baby

Idag blev två semispontanbesök inställda av olika orsaker, vilket var tråkigt men gav mig möjlighet att stilla mitt uppdämnda behov av att gå omkring i blå velour och packa upp lådor, lyssna på Elvis och podsändningar. Hann även med att tvätta och gå en långpromme innan jag mös framför Mia & Klara. Nu ska jag sova, det är ju en arbetsdag imorgon också. Är så tacksam för att jag faktiskt längtar lite efter den istället för att känna söndagsångest.

14 februari

Igår fyllde Bella & Gustav ett år och namngavs ute på Östra Torn. Det var alldeles lagom finstämt och avslappnat på samma gång, fick inspiration till Baby Hjördis ceremoni. Som gudmor to be känner jag att det inte är läge att bli varken pekoral eller vulgär då, två saker som annars ligger mig nära.

Efter namngivningen följde Frida och Håkan med mig hem för vin och planering av vårens teaterverksamhet. Det är dags för Klotet att börja rulla igen. När Håkan fortsatt ut i natten fortsatte Frida och jag att dricka ännu mera vin och prata vidare.

Därefter ägnade jag mig inte åt valentinromantik, men väl åt passionen.

Don't go wasting your emotions

Det var en så fantastisk match igår! Arenan var fullsatt och Babyhawks krossade AIK med 6-2 och publiken stod upp och klappade till och med i boxplay. Det enda som är lite tråkigt är att det märks att det inte finns en hockeytradition i Malmö då klacken inte är det minsta innovativ och lagets ekonomiska situation avspeglas i bristen på pausunderhållning (till skillnad från Frölunda som glatt brukar hyra in Team Suprise som har vunnit både EM och VM som underhållning. Kul, och lätt sexistiskt som alltid när det gäller hockey) och programblad. Men igår var det ren kärlek mellan publik och spelare. Inga pengar, bara hjärta - klackens bästa.

När jag kommit hem till Lund igen ringde Petter och hetsade om schlager, guldoutfit och drinkar som jag således bytte Arenans hårdrock mot. Åkte tillbaka till Helsingkrona igen där jag hann dansa en dryg timme innan de stängde. Ibland är den utgången den bästa, när man på kort tid bara går all in. Dans, dans, dans och lite utsmetat lipgloss innan vi samtalade oss hem.

Hockeyhjärta

Ikväll är det dags för mer hockey! Jag, Emma, Anna & Anders ska åka till Malmös nya arena för att se MIF-AIK. För en gångs skull i Malmösammanhang är det slutsålt och jag är mycket pepp på att se livehockey. Det enda problemet är vilket lag jag ska hålla på (man måste alltid hålla på ett lag).

Jag tycker verkligen inte om Malmö. Men det Babyhawks har lyckats med är riktigt roligt, även om man kan undra varför det krävdes ett konkurshot med spelarflykt som följd för att tränaren skulle inse juniorernas potential. Köpelaget har fått ett hjärta, och det håller jag på. Sedan vill jag givetvis att Malmö ska spela i Elitserien igen så att jag kan se Frölunda komma ner och krossa dem. Även tanken på en kvalmatch mot Rögle lockar (då jag i och för sig kommer hålla på Rögle, men ändå). Ja, jag kommer nog att heja på Malmö ikväll, för att hålla på AIK är inte ...okej.

Bonusfakta: AIK var det lag Frölunda mötte första gången jag var på hockey i Scandinavium. Frölunda vann.

Just a four-letter word

Har läst seminarietext och varit på seminarium. Det är klarsol utanför fönstret och jag ska nu återgå till hellenismen. Igår interimvaldes jag till två nämnder, mindre än två veckor tog det innan jag var tillbaka i fakultetsarbetet.

Men det var inte alls det jag tänkte skriva om, nej, jag tänkte skriva om när man blir glad för det lilla. Ibland räcker det med några få ord.

Resultatet

Åh, jag älskar hockey! Jag älskar macho nachos, öl och känslorna och jag älskar när Frölunda vinner med 4-1. Matchen var riktigt bra med högt tempo och två lag som växlade chanser. Frölundas seger berodde framförallt på Holmqvist övertygande målvaktsspel och att laget satte sina chanser vilket bådar gott inför playoff. Och återigen; att Jonas Johnson plockade ner skridskorna från hyllan igen när laget behövde honom är så himla fint. Johnsonligan!

I slutet av första börjde Jacob skylla på målvakten och säga saker som vi skåningar står med båda fötterna i myllan medan jag ordvitsade (Lars Eller gjorde mål och ni förstår ju själva vad det inbjöd till) och i början av andra diskuterade jag med den blivande läkaren var ryggen egentligen får anses börja i samband med tacklingar medan Johan försökte hålla sig neutral. Imorgon är det dags igen, då blir det livehockey i Malmö. Härlo.

Jag är en sådan man ibland, vill bara dra på mig wifebeatern och luta mig tillbaka.

Men du är ju antikhistoriker?

Det är snödis utanför fönstret, jag har Kristina Lugn-frisyr och känner mig som en brittisk skolpojke från fyrtiotalet när jag läser om elefanter i Miles gloriosus. Ikväll ska mina arkeologkollegor se Ice Age 2 men det ska inte jag ty jag ska se hockey på lokal. Således har jag kommit ut som hockeyfan även på jobbet vilket är lika roligt varje gång, är det verkligen så otippat? Ser framemot kvällens prestigemöte mellan Frölunda och Rögle och spår promenadseger för indianerna.

All walls are great, if the roof doesn't fall

Idag har jag varit på möte med Bodil på Institutionen som har startat ett närverk för visualisering och VR-teknik vilket var mycket inspirerande och bra. Roligt att inte vara själv om att vilja förena det med, i dubbel bemärkelse, klassisk forskning.

Efter att ha varit tillbaka på kontoret en sväng hoppade jag vidare i snön för att luncha med rara Carin. Vi insåg att man faktiskt får lov att umgås med sina vänners vänner om man vill (Marie, du hade givetvis varit välkommen om du inte varit i Göteborg!) och gjorde således så. Efter att ha lunchat, pratat och tittat på örhängen ägnade jag resten av dagen åt att läsa.

Satte Dvärgen på shuffle när jag gick till jobbet imorse och plötsligt spelades I've seen it all med Thom York och Björk från Dancer In The Dark som är en av de absolut sorgligaste filmer jag vet. Jag har gråtit bort all mascara varje gång jag sett den, men duetten får ändå bli dagens låt.

Bildbevis

Det här är den bästa bild jag lyckas hitta, men den gör verkligen inte tapeten rättvisa. Ni får försöka föreställa er.

Toile de Jouy

Åh, jag älskar Engelska Tapetmagasinet. Har nu valt tapet och ni kommer säkert skratta men min köksvägg kommer prydas av en skapelse av Ralph Lauren. Mitt västkustarv goes småborgerlig. Men den är fantastisk! Grafiska rosor i offwhite mot en ljusblå bakgrund, toile de Jouy! Problemet är att den bara finns i Göteborg och att få ett tapetprov tar tre veckor, lika lång tid som tapeten tar att komma hit (logiskt nog, de kommer ju från samma ställe). Mamma och pappa kommer ner och hjälper mig att tapetsera (måla kan jag, men jag vågar inte lära mig mönsterpassa en tapet för första gången i mitt kök) och tills dess hade det varit bra om jag hade målat alla ytor som ska målas. Men jag kan ju inte köpa färg om jag inte vet exakt vilken nyans tapeten har (och det kan man inte avgöra utifrån bilden på hemsidan), moment 22 all the way baby (nej, jag tänker inte först beställa ett tapetprov och sedan vänta tre veckor till, jag tycker tre veckor är lång tid). Om det inte hade varit för den fantastiska personalen på Tapetmagasinet som utifrån min valda tapet tog sig tid att noga gå igenom vilka färger som matchar och ge mig koden till dem, trots att jag inte kommer att köpa färgen där utan här i Lund. Mycket god service med tanke på att jag trots allt bara beställde två rullar.

Blötsnö

Här tror man att man har uppnått någonslags nivå och så inser man att man i fråga om seleukider är närmast gymnasial i sin kunskap. Kul. Men jag har i alla fall kommit lite längre i eftermiddag.

Klockan är nu snart halv sju och jag ska lämna ze office och bege mig till Johanna för styrelsemöte och semlor med Sällskapet. Därefter har jag inbokad älttid med Emma och Jo, queens of ält. Nej, jag gillar inte heller att älta, men så länge det här djävla manssamhället inte kan bete sig är det nödvändigt. Är dock inte helt sugen på blötsnösituationen utanför fönstret.

Meet you at the statue in an hour

God förmiddag! Har hittills läst två artiklar, målat naglarna och kommit in i tiofikarutinen. Ska snart hoppa iväg till ett möte med humlabb och handledare. Måste säga att min idé med att involvera 3D-modellering i avhandlingsarbetet har tagits emot över förväntan.

Ser för övrigt ut som Gulletussan idag då jag bär korta svarta shorts till höga stövlar. Insåg vid flyttpackandet hur mycket kläder jag har som jag aldrig använder, så idag fick den bruna stickade tröjan med rosettknyt åka på för första gången på länge.

Tempus fugit etc.

Typiskt dålig sak att göra: glömma datorsladden på jobbet. Ye well, då kanske jag får läst något ikväll. Känner mig lätt stressad över att en hel vecka har gått utan att jag har fått gjort något. Okej att jag först idag fick en arbetsplats, fortfarande inte har en dator men däremot haft tusen praktiska saker att styra upp men ändå. Så går en vecka från min tjänst och kommer aldrig åter, typ. Dock är det en vecka från mina kurser som gått och inte från avhandlingen vilket känns skönt. Har även blivit officiellt välkomnad vid institutionsmötet samt har haft två viktiga och bra samtal med först Åsa och sedan Eva så allt känns ändå ganska lugnt.

Nu ska jag klämma en flyttkartong till och sedan fortsätta att läsa artiklar. Sedan är det nog läge för en långpromenad, blev helt stressad över att behöva fatta beslut i tapetfrågan, och då gillar jag ju ändå att bestämma. 

Step into my office, baby!

Ett snabbt hej; har nu fått nycklar till mitt kontor om än ej någon dator, men Baby Ernst är troget med mig. Det är trivsamt. Jag sitter bredvid fikarummet och har till och med någon slags utsikt. Just nu funderar jag på hur jag ska inreda och om det är oartigt mot min rumsgranne att byta ut de gröna gardinerna på min sida av rummet? Är det överhuvudtaget någon annan som byter ut gardiner? (De är alltså random upphängda här och ingår inte i någon inredningsprofil, hoppas jag inte i alla fall, av minst två skäl.)

Är vidare lite sugen på en ljusblå poster med trycket Keep calm and carry on från Petrified in Pink som Melinda tidigare bloggat om och någon trevlig växt, hittade en kruka i form av en amfora när jag flyttade, kanske skulle jag plantera en murgröna i den och ta hit? Och så det fina kittet jag fick av The Senior Staff såklart. Blir nog bra detta.

Härligheten

Gårkvällen var härlig. Jag har inte packat upp mitt barskåp än, men hittade en flaska rom (min bästa drinksprit) och en härligt vulgär liquore con fragoline di bosco i en låda med husgeråd och invigde således min nya blender med att göra smultron daiquiri innan jag gick till Grand för fler drinkar med brudarna. Vet ni hur smarta tjejer det finns på Område HT? Jag häpnar varje gång.

Efter att ha firat min första arbetsvecka med paraplydrinkar som sig bör gick jag och Petter på premiären av Tvivel som var så gripande att min salongsberusning helt rann av mig.

Ikväll blir det fortsatt härligt. Snart kommer Johanna förbi för fika, sedan Emma och i eftermiddag Marie och Pepe som jag ska äta middag med innan Petter ansluter för drinkar och gemensam färd till Carins födelsedagsfest. Blev så nöjd med mina smultrondrinkar igår att jag just nu tinar fler bär i en av mina ljusblåa Margarethaskålar. Det känns så fint och bra att bo på en adress folk spontant har vägarna förbi.

Hoppas alla har en fin lördag. Pusshej.

Sexigt

I min forskarutbildning ingår ett antal obligatoriska kurser, bland annat en om den grekiska kulturvärlden som jag ska läsa nu i vår. Eftersom jag rimligtvis inte kan lära mig allt om det grekiska på så kort tid har jag och Eva diskuterat vad min kurs ska handla om och kommit fram till att att det vore bra för mig med en hellenistisk inriktning.

En rädsla jag har är att stanna i min säkerhetszon och vinkla allt jag gör mot det jag redan kan. Exempelvis hade jag kunnat välja att låta kursen kretsa kring maktdemonstrationer i det ptolemaiska Egypten runt 30-talet f.Kr. och hur romarna i sin tur tog efter deras uttryckssätt eller något liknande som jag känner mig trygg med. Men då kommer jag som färdigt doktor inte kunnat något som inte är relaterat till det augusteiska och hur osexigt vore inte det?

Samtidigt är det ju bra om min kursläsning på något sätt har anknytning till avhandlingen så igår hörde jag mig själv glatt föreslå att jag ska fördjupa mig i de områden jag längre fram ska göra fallstudier om och studera deras historia genom hellenismen fram till Augustus' maktövertag. Så nu sitter jag här och läser in mig på seleukider i Judeen, Mindre Asien och kring Bosporen, något jag kan ytterst, ytterst lite om. Det känns svårt, men bra.

Avklarad torsdag

Efter att jag och prefekten prövat ett antal nycklar med nedslående resultat insåg vi att det nog är lika bra att vänta med arbetsplats till på måndag. Så idag har jag istället suttit i biblioteket och påbörjat inläsning av hellenismen (rolig bonusfakta: min gamla mentor Marie från den första trevande a-kursen i historia blev fast anställd bibliotekarie samtidigt som jag började doktorera, the power of HIS 211 ht. -02) när jag inte har haft handledning, fyllt i det sista i studieplanen och styrt upp allehanda småsaker.

Bestämde mig efter moget övervägande att tacka nej till ett stort uppdrag vilket känns både tråkigt och skönt. Men den lilla tid som kommer bli över den här terminen efter kursläsning och undervisning vill jag lägga på min avhandling, längtar jag efter att få lägga på min avhandling, så det är nog till det bästa.

Ikväll har Petter varit här på spontanbesök på väg hem och nu ska jag dricka upp mitt te och sedan sova. Eventuellt ska jag bara maila och be att få en kopieringskod först, så jag inte glömmer det.

Latinfestival

Åh, att anordna en latinfestival är so much fun, speciellt när folk tror att man annordnar en festival med latinomusik. Snälla, snälla darlingissima Moissima, kan vi inte lägga 19 000 på att hyra in Tropicana och föreställningen De Cuba para el Mundo?

Utmanad

Blev utmanad av darling Charlotte att visa bild nummer sex i mapp nummer sex och här kommer den:


Bilden, nummer sex i mappen med det fantasifulla namnet Blandat Italien -06, kommer från en utflykt jag åkte på i samband med att jag bodde i Monteleone Sabino, en fullständigt galen och underbar bergsby norr om Rom där jag tillbringade några veckor sommaren 2006 med att gräva ut ett tempel tillägnat gudinnan Feronia. På bilden besöker vi en av grannbyarna och byggnaden vi tittar på är nuförtiden ett ganska så snitsigt apotek.

Nu var den här bilden påfallande rumsren, men apropå det har jag en fråga: någon (min datorguru Kristina?) som vet om man kan lösenordsskydda ett iPhoto-album? Det hade på förekommen anledning kunnat varit bra.

Hej Uppsala, vad hände med det moderna IT-samhället?

Alltså, vad är det med Uppsala och inloggningsuppgifter? Om man har tappat bort dem man fick för länge sedan finns det enbart ett alternativ som inte innebär att man är på plats (vilket man inte är eftersom man går en distanskurs av en anledning) och det innebär att man skickar in en blankett per post och sedan mottar svar på samma sätt, en vecka senare. Bra där.

Planen

För att sammanfatta vad jag ska ägna de kommande åren åt så ska jag studera olika aspekter av nätverk och lojalitetsförklaringar under augusteisk tid med Livia Drusilla som utgångspunkt. Den övergripande frågeställningen rör Livias roll som vän och beskyddare inom ramen för det romerska klientsystemet och vilka uttryck den kunde ta sig; vad förväntades hon göra, vad förväntade hon sig av sina klienter? Frågeställningen ska jag försöka besvara på olika sätt, bland annat genom att först identifiera ett antal sammanhang inom vilka Livia hade möjlighet att agera politiskt och sedan studera dem. Därefter kommer jag att vända på frågan för att få svar på hur de som stod under Livias beskydd valde att visa sin lojalitet. Som avslutning kommer jag att studera de präster och prästinnor som ombesörjde kulten av den gudomligförklarade kejsarinnan för att se hur väsentlig den levande personen Livia var för sina nätverks existens. Därmellan kommer jag att ägna mig åt allt från epigrafik till 3D-modellering och förhoppningvis njuta av lyxen att verkligen få leva ut all min nyfikenhet inför ett ämne.

Just nu

Ambitionen att försöka fokusera på en sak i taget höll i ungefär fem timmar, men herregud vad pepp jag är och liksom, vem försökte jag lura? Till våren ska jag alltså fördjupa mina kunskaper i grekiska (vilket lär bli en pärs, filologi har aldrig varit mitt begåvningsområde), läsa en kurs på temat hellenism, gå områdets gemensamma doktorandkurs, börja skriva på avhandlingen vilket helst bör mynna ut i en artikel och så har jag idag tackat ja till ett större och ett mindre uppdrag samt gått med i ett VR-nätverk. Check.

Annars har dagen mest handlat om praktikaliteter: jag har fått ett arbetsrum men ingen nyckel då Johanna som jag ärver rummet av är i Stockholm med sagda nyckel, jag har invigt min nya mailadress, fått en rundvandring i huset, hälsats välkommen av alla, fyllt i lite fler papper, lärt mig hur intranätet fungerar, haft samtal med prefekten, klappat på mitt nya postfack, läst allehanda riktlinjer, policy och planer (skadad som jag är av allt kårarbete läser jag på allvar alla dokument jag ombeds att titta på, inklusive Universitetets sjuttiosidiga hej och välkommen-skrift) och så är en dator beställd. Jag fick välja mellan Mac eller PC, deo gratias, hade aldrig orkat leva med en PC igen. Once you go Mac, you never go back.

Wo-hoo, nu mailar prefekten mig till biblioteket; de har hittat en nyckel! Ttfn!

Kär

Efter mötet med Eva gick jag till teatern för att jobba undan lite där och sedan skyndade jag hem. Det här med lägenheten är som att vara förälskad; jag vill bara vara hemma och umgås med den. Jag lägger mina principer åt sidan och erkänner: jag älskar att äga.

Nu börjar det

Idag började jag doktorera i praktiken och inte bara på pappret. Nu ska det inte bli pekoral men jag är väldigt tacksam över att aldrig ha släppt drömmen om att forska i antikhistoria trots att det är världens smalaste val att göra. Hade ett första inledande samtal med Eva som är min handledare. Vi diskuterade min studieplan; vilka kurser jag ska läsa och när, vilket kapitel jag vill börja skriva, undervisning, uppdrag, utlandsvistelser och tusen praktiska ting. Hon är så smart och bra och har dessutom stor förståelse för hur jag vill ha det så jag känner mig helt lugn trots att jag fick ett anfall av prestationsångest imorse. Från att ha varit den duktiga och ambitiösa studenten som fick doktorandtjänsten är det plötsligt upp till bevis igen; kommer jag att bli den lyckade doktoranden? Försöker släppa de tankarna och istället fokusera på passionen. Kände idag hur jag har saknat att ha antiken på heltid i mitt liv och att jag verkligen är nöjd med mitt ämnesval. Det är en otrolig förmån att få ägna fler år åt att fördjupa sig i något man har valt helt själv. Kanske förtjänar mitt projekt ett eget inlägg, till er som inte känner mig personligen och därmed faktiskt inte vet vad jag ska skriva om?

Utandning

Har hittat min kalender, TACK GUD. Hej och välkommen tillbaka livet!

Kanin

Här sitter jag på köksgolvet och tänker på mitt badrum. (Inte för att jag är emo och sitter på golv och elskåp, utan för att vara nära bredbandsuttaget.*) Det är den delen av lägenheten jag är minst nöjd med (och då är jag toknöjd med resten, så det är rätt lugnt) och ska spara pengar och renovera. Men just nu lever jag med en ljusgrön matta med en matchande kakelrand. Inte alls sekelskifte, snarare straight outta 80-talet. Men sen insåg jag att mitt tänkta duschdraperi med rosor faktiskt matchar och nu funderar jag på att inreda badrummet i ljusgrönt och rosa, med vissa ljusblå inslag. Är ganska neutralt inställd till grönt och gillar egentligen rosa, jag är bara lite sur på färgen för att den alltid fanns på alla saker jag önskade var blåa som barn. Vad tror ni? Det skulle vara som ha ett eget litet Liseberg på bekvämt avstånd och det kanske vore välbehövligt med en kontrast till allt blått och vitt. Har trots allt lovat Suss att inte skaffa ett Lexingtonhem.

* Gustav, nu ljuger jag lite som du vet. Jag gillar egentligen jättemycket att sitta på golv och lär dig gärna någon dag, eventuellt vid det där spontanbesöket.

I can't live if living is without you

Jag kan inte hitta min kalender. Jag har letat på alla tänkbara ställen: i min handväska, i väskan med saker jag behöver ha tillgängliga och i lådan som jag hetspackade full med grejer från mitt skrivbord, men den är ingenstans. Jag kan ju rimligtvis inte ha glömt den då jag lämnade rummet kliniskt rent, men kan jag ha tappat den? Genomled ett planeringsmöte utan kalender, men måste ha den imorgon då jag ska planera hela min vår. Den är liten, guldfärgad och kommer från Ordning & Reda, ingen som har sett den?

Mormor

Jag står i mitt vita kök och diskar mormors rosenservis iförd diskhandskar och känner mig precis som just mormor. Till hennes begravning kom den fina, fina personalen från hennes gruppboende och gav oss alla varsitt kort på henne för att vi skulle minnas hur hon var när hon levde. Det ska jag rama in och ha i köket. I mitt rum däremot ska jag ha filmstjärnekortet från hennes heydays i Stockholm då hon gick på premiärer iförd knallrött läppstift, lagda lockar och med ett champagneglas stadigt i handen. Detta var enligt mormor en uttalad anledning till att hon valde att gifta sig sent. De två korten sammanfattar henne väl, precis som programmet från hennes begravning. På framsidan hade min kusin målat hennes blommiga förkläde som symboliserar trygghet för oss barnbarn och på baksidan hade jag skrivit en dikt om hur jag älskade att höra hennes filmstjärnehistorier. Jag lovade mormor att aldrig gifta mig med någon som också vill göra akademisk karriär. Du ska ha en hemmaman mitt hjärta.

Måndag

I egenskap av allmänt slarvig människa (jag städar inte, jag pyntar) är jag just nu sjukt stolt över att ett rum städat av mig klarade en inspektion. Nu ska jag försöka förstå varför mitt ena element inte fungerar (det är minusgrader ute och kallt i lägenheten. Älskar mina valvfönster, men de är inte direkt täta), ringa Engelska Tapetmagasinet och fråga varför vildrostapeten inte finns på deras hemsida, korrläsa en text, arbeta lite med teatern, bocka av listan med stjärnmärkta mail och tvätta håret. Därefter ska jag fortsätta att packa upp lådor och i eftermiddag ska jag på möte med de andra föreläsarna på kursen jag ska undervisa.

Pratade precis med Daniel då jag imorse kom att tänka på den gången för flera år sedan då han sa att jag skulle passa perfekt att bo precis dit jag nu har flyttat. Det var fint.

Första natten

När vi gick hem från Johannas mycket härliga drinkkväll snöade det. Imorse när jag vaknade i lägenheten för första gången var det helt pudrigt ute. Jag gick till Åhléns för att införskaffa ett par nödvändigheter och mös åt att det ligger ett stenkast bort.

Annars har jag ägnat dagen åt flyttstädning. Jag har tvättat fönster i snöblåst, handskurat lister och tyckt synd om mig själv. Mina händer ser ut som de gör efter en grävsäsong; alla naglar har gått av, huden är torr och jag har nästan utvecklat valkar. Förstår plötsligt poängen med diskhandskar.

Nu sitter jag på köksgolvet, dricker te och ska skriva klart en sak som det är dödslinje på idag. Har som tur var inte mycket kvar. Trött, men också mycket nöjd, så skulle man kunna beskriva mitt tillstånd just nu.