Har precis besvarat ett mail från en trettonårig kille som undrade över fenomenet gladiatorer. Liknande fanmail kommer då och då, the glamour of being antikhistoriker. I vissa fall undrar man om elever faktiskt vill att man ska skriva deras skolarbeten. men just det här mailet var en pärla. Inte bara ställde den unge mannen reflekterande frågor (R, ni kanske kan ha en liten tête-à-tête?), han var också välformulerad och särskrev inte en ändå gång, bara en sån sak. Och någonstans tycker jag att det är fint att en högstadiekille som håller på med gladiatorer väljer att fråga mig istället för någon av mina manliga kollegor.
Tillägg: och han tackade inom loppet av en timme, känner att det finns hopp för dagens ungdom.
Tillägg: och han tackade inom loppet av en timme, känner att det finns hopp för dagens ungdom.
5 kommentarer:
Morituri te salutant!
Erkänn att du läser om gladiatorer när du inte studerar vikingarnas stridskonst!
Nu hör jag inte vad du säger, jag är upptagen med att fläta skägget och putsa på min fina hjälm med horn.
Du borde raka av det och ta en vindruva istället.
Bara om en slav matar mig med den och en annan slav samtidigt fläktar mig med en palmkvist.
Skicka en kommentar