En lätt håglöshet

Inledde dagen precis som i fredags; först frukost med The Senior Staff och sedan planeringsfika med Emma och Johanna, the upcoming event kommer bli så bra. Vi har pratat mycket pyssel idag och om jag inte hade varit tvungen att skriva klart den förtvivlade uppsatsen hade jag genast plockat fram mina färger. Är just nu mycket pepp på julpyssel och är sugen på att göra en adventskalender, om någon känner likadant och vill byta så säg till!

Efter lunch hade jag uppsatstid och jag kan väl sammanfatta genom att säga att jag just nu intensivt önskar mig en öm hand på min panna och att någon skrev klart den. Ikväll ska jag dricka öl med Daniel. Är mycket sömning och i stort studiebehov, men jag tror att en fin vän och en sval öl kan göra underverk.

Me maxime gaudet!

När jag kom hem från mitt första styrelsemöte med det hemliga ordenssällskapet så möttes jag av blomsterbud! Maximas gratias tibi ago, optimae et doctissimae SDIL! Så glad jag blev!

Nu sitter jag nyduschad och vaniljdoftande i ett nystädat rum (det går liksom inte att sätta in en bukett höga vackra rosor mitt i ett bombnedslag) omgiven av blommor och tända ljus och känner mig mildare än någonsin. Iterum gratias ago…

There's so many ways for you to spend your time

De ringde från ekonomienheten och sa att jag har betalat en faktura två gånger och därför kommer få pengar tillbaka vilket jag firade med att beställa böcker och biljetter till Stockholm. Rent principiellt tycker jag att det är onödigt att flyga inrikes, men vad gör man när det knappt finns några tågbiljetter och de som finns är vulgärt dyra? Märkligt att kommunikationerna mellan Lund och Stockholm är så löjligt mycket sämre än mellan Lund och Göteborg. Så istället blir det flyg och tre intensiva dagar i början av nästa vecka, listan över places to go and faces to kiss är lång.

Nu ska jag äta lunch med lovely Marie. It’s always nice with spring rolls and rice.

Jag tänker inte vara med för att åka åttor på isen

Eftermiddagen blev som väntat intensiv men fin. Minns alla de gånger vi på kåren har pratat om hur viktigt det är att vara medveten om beslut som fattas informellt i fora vi inte har tillgång till, numera bjuds jag in till just sådana möten i egenskap av mig själv och inte bara studeranderepresentant. Smickrande, men också förpliktigande.

Forskningsnämnden var ovanligt uppsluppen för att vara ett fakultetsmöte och som bonus hann jag säga hej till mina favoriter Åsa och Kristina och få lite instant kärlek & uppmuntran innan det var dags för studeranderepresentantutbildning, apropå min nya odemokratiska approach.

Att träffa John var jättetrevligt; han var en av de första jag lärde känna i Lund när han regisserade mig under min novischtermin i Studentteatern och det gläder mig att vi nu några år senare båda verkar ha hittat vad som känns viktigt i livet.

Och som avslutning detta – vad vi har längtat, vad vi har hoppats.

Redarfamilj, det nya svart

Sådärja, nu är utkastet inskickat. Det är inte så bra som jag skulle vilja och en hel del saknas fortfarande. Helst skulle jag vilja att handledning innebar att jag fick prata om vad jag gör men inte behöver visa upp någonting förens allt är helt klart, men jag förstår den pedagogiska poängen med att det inte går till så.

Nu ska jag på avdelningsmöte, sedan forskningsnämnd, sedan utbilda nya representanter i lärarförslagsnämnder tillsammans med LUS och sedan avsluta dagen med en kvällsfika tillsammans med John.

Och det bästa är att när man känner sig lite skrivmatt och målar naglarna blodröda för att peppa igång sig för en eftermiddag fylld av möten så kommer det ett paket från endlessly lovely Charlotte som har skickat finaste armbandet som materialiserar begreppet redarfamilj. Tack vännen, i love u.

Som ett samarbete mellan en vilsen gymnasieelev och en berusad skivbolagsdirektör

Känner att IFK:s guld på något sätt borde kommenteras, men eftersom jag tycker att fotboll är lika överskattat som Kent (eller nej, inget är så överskattat som Kent. Nu först börjar de få dålig kritik, men kära ni, ni kunde ha frågat mig för tio år sedan och jag hade sagt er detta) så konstaterar jag att de va la rolit för Blåvitt, men förövrigt avstår jag. Istället tycker jag att vi lägger fotbollsallsvenskan bakom oss och fokuserar på elitserien.

Plus och minus

Förmiddagen var effektiv, eftermiddagen var en kamp. Är inne i samma fas som i våras då jag värker fram det sista. Det (enda) bästa med den fasen är att det är då jag för första gången i processen kan förmå mig själv att skära ner och döda mina älsklingar. Rent studiemässigt är jag mycket pepp på våren och vad som komma skall, rent studiemässigt är jag däremot mindre pepp på resten av terminen eftersom den kommer att innehålla latinsk grammatik och något så fullständigt osexigt som medeltidshistoria.

Triumviratdans

Foto: Andreas Ingefjord

Söndagstristessen

På grund av koncentrationssvårigheter har jag idag utlokaliserat mig till annan miljö för att skriva, har mastodontdeadline imorgon. Tvingades avstå från att delta i dagens repetition och känner mig som en dålig människa, även fast Håkan nyss ringde och sa att så inte alls är fallet. Daniel hörde också av sig för en stund sedan för att fråga om jag ville åka ut till havet för att söndagspromenera, men inte heller det hinns med hur härligt det än hade varit. Hela den här dagen är en irreal sats. Jaja. Gnäll är inte det bästa bloggmaterialet, så istället lägger jag ut en bild på triumviratet som Andreas tog när vi dansade loss i våras.

Mathias svar på varför mitt liv inte är en musikal

Ditt liv är inte en musikal för då måste du bli korsfäst, bli first lady av Argentina, sjunga när det regnar istället för att sitta inne och läsa latinska böcker, vara ett tåg (Starlight Express), heta Poppins i efternamn, komma från Duvfemåla, ha en mamma som heter Mia eller vara en fantom på en opera. Men hade jag hetat Björn eller Benny hade jag skrivit en om dig.

And why can't my life be a musical?

Även fast jag för tillfället är bitter över Sydsvenskans journalistiska ambitioner så är detta väldigt fint. Loves de söta farbröderna. Apropå att jag idag har sett en musikal tillsammans med Kristina och läst Aeneiden.

And there's nobody to fall in love with so I don't

Idag har jag först försovit mig, skrivit uppsats, lunchat med Emschen, skrivit lite mer och nu ska jag gå på bio med Kristina. Det ska bli mysigt; en fin vän, en mörk biosalong och choklad känns som balsam för min uppsatssjäl (har läst Horatius idag, om ni undrar varför jag uttrycker mig så pretto).

Min förra mentor Gabrielle har skrivit en fin redogörelse om festivalen här. Gaby förövrigt en av anledningarna till att jag vågade fortsätta med latinet (tillsammans med Karin, Lina, Cajsa, Arne, Vergilius, kaffe, passion och idiotstark vilja). Också en esperantoblogg har nämnt oss, även om jag inte förstår hur han kan ha invändningar mot att vi både är för akademiska och höll föreläsningar på svenska istället för latin. Hm. Varje gång jag läser om esperanto inser jag hur viktigt det är att ett språk har kulturbärande texter.

Ensambarnet

Pappa ringde precis och frågade om de kunde slänga några av mina gamla kläder när de rensade förråden (mina föräldrars förråd består till 70% mina saker inklusive min samlade produktion av skolpapper och stenciler från sex års ålder). Alltså inte gamla klänningar och sådant utan typ t-shirtar inte använda sedan -96. Men eftersom jag inte klarar av att slänga saker (även fast jag vet att jag aldrig skulle märka om de försvann) sa jag att han fick slänga allt utom kjolar, klänningar och tröjor. Jag trodde faktiskt inte att pappa skulle gå på den – min garderob består ju inte av något annat, med undantag för några par stentvättade Levis från 90-talet.

I don't want to make money. I just want to be wonderful

Igår åt jag först frukost med The Senior Staff och satt sedan kvar i samma lokal för att ha planeringsfika med Emma och Johanna (spännande event är på gång). Det var torrt och varmt på Espresso House och jag kände mig som i klimakteriet när jag gick ut därifrån, lätt ångestfylld över att ha fikat i fem timmar istället för att skriva. Åt sedan sushi med Kristina, hämtade ut en filmkamera till Klotet (man måste vara under 25 för att vara medlem i Råfilm vilket jag är den enda i Klotet som är, så det kändes som om jag köpte ut till Håkan, fast tvärt om) och presenterade Toms kortfilm på Kino. Om Tom är Zlatan är jag Mikael Persbrandt på fotbollsgalan, även fast jag betvivlar att Persbrandts fanmail handlar om ablativkonstruktioner. På Kino träffade jag Rikard, Linda och John och hann även med att se den sistnämndes film vilken var mycket bra. På kvällen tog jag det av uppsatstekniska skäl lugnt, tittade på Miffo och började gråta. Loves emotiden i månaden.

Post festum

Är mycket nöjd med latinfestivalen; föredragshållarna imponerade, funktionärerna var bedårande och publiken större än vad jag hade vågat hoppas. Framförallt så är jag förvånad över hur smidigt allt har gått och vilket positivt gensvar vi har fått. En sak som fick mig att bli extra glad var James living latin work shop för åh det är ju ett språk som man ska tala och inte bara använda som historiskt verktyg. Den där första fasen då man förstår när andra pratar men själv inte kan uttrycka sig hoppar man annars över i latinundervisningen, istället sätter man sig med Caesar och räknar på sin höjd uttalsfel.

Min föreläsning gick bra, tror jag. Darling Emma gav mig prosecco efteråt och jag och Moa intervjuades i Studio Ett. Det hela avslutas med att vi båda skrattar hysterisk och jag har eventuellt gjort bort mig i rikstäckande media, men någon måste ju göra det också. Inslaget kan man lyssna på här.

När festivalen var över gick vi till Grand och firade med drinkar, mycket trevligt. Då jag har förklarat hur hela idén föddes så har det stundtals känts som om jag outat ett internetförhållande, men det började alltså med att jag och Moa länkade till samma Sture Linnér-artikel och fortsatte sedan läsa varandras bloggar och en mailväxling följde och vi kände båda att det vore roligt att göra något kreativt och inspirerande med latinet och tanken om en festival föddes. Planen är att det ska bli ett återkommande evenemang som ska rotera mellan de lärosäten som bedriver forskning och undervisning i latin och till våren är det Uppsalas tur.

Det enda negativa hittills är Sydsvenskans lätt dissiga artikel som går ut på att det inte var så många som kom men please Sydis, det är en latinfestival inte Hultsfred och detta var över förväntan. Spännande också att de inte intervjuade någon av oss utan bara fotade. Men annars har responsen varit mycket positiv; jag har fått mail och telefonsamtal från människor som tackar oss för initiativet och som gärna vill vara med nästa gång.

Bilder från festivalen hittar ni här.

Venite omnes!

Detta inlägg blir kort eftersom jag är attacksömning och dessutom sitter på golvet och skriver då mitt skrivbord är belamrat av pysselsaker och sängen full av uppackade kläder. Har precis tillverkat ett antal tackkort inför imorgon samt läst igenom mitt föredrag som jag skrev tidigare idag. Nu ska jag sova, imorgon är det festival. Venite omnes, det kommer bli enastående!

Avslutar med att citera SDIL rakt av:
Adeste fideles, laeti triumphantes
Venite in ludos Latinos!
Venite adoremus linguam Latinam!

Den konkreta externaliseringen av hela den psykiska verkligheten

Precis när jag satt och läste om associativa relationer och terminologisk adaption och kände mig allmänt obegåvad (det ska tydligen ha något med min uppsats att göra men jag förstår inte riktigt vad) så blev jag kontaktad av Hans Zillén från Studio Ett som vill komma och intervjua oss imorgon och plötsligt kände jag mig oerhört intellektuell.

Hjärtat sitter åt väster

Frölunda leder elitserien och jag bara myser.

Morgonuppdatering

Har lagt in ett par bilder från Athen och uppdaterat länken till darling Charlotte. Om man skulle ta och utföra lite epokavgörande forskning nu.

Bonusbild: det blåste på Akropolis.

What would you have done if you had been given absolute power of life and death over everybody else in the whole world?

Ikväll hostade jag och Petter en visning av Caligula för P6’ medlemmar. Hoppas att vi inte ger någon mardrömmar inatt. Är ambivalent till filmen, visst är den obehaglig (jag har ju lite svårt för att se våld) men det är samtidigt intressant att se hur sexualitet kan användas som uttryck för mer än lust och så kan jag inte hjälpa att jag tycker Malcolm McDowell är fantastisk i titelrollen.

Nu har jag förövrigt 300 vänner på Facebook. Det känns precis som vanligt.

PS II

Älskar när jag får random jobbmail på latin.

PS I

Är mycket nöjd med mina väskor.

Rom, jag saknar dig

Det var fint att vara tillbaka vid Medelhavet, att återigen vara insmord i spf 50+, bära solglasögon och dricka vin i en mjuk skymning. Jag tänkte mycket på Rom i Athen och var hela tiden på väg att svara grekerna på italienska. Jag gillar verkligen Athen, men staden får mig att längta till Rom. På fredagskvällen satt ett gäng romare på Institutets terrass (de flesta inom ämnet kan kategoriseras som antingen greker eller romare), tittade på Parthenon och pratade om Pantheon. I Rom smälter seklerna samman till ett, i Athen är ruinerna öar i en storstad.

Har sökt en tioveckorskurs i Rom till våren som det verkar som att jag kommer in på (inget är beslutat, men man kan få ganska tydliga hintar av att umgås med de ansvariga en hel helg) vilket stillar min längtan lite. Och så uppmanade mig Rominstitutets direktör att komma ner tidigare än så för att skriva artikel och det vore ju vackert.

För man får faktiskt tycka om både och

Ibland kändes det påfrestande att hela tiden vara den som var yngst, fortfarande student och inte kände alla, men de flesta var väldigt trevliga och jag är tacksam för att få ha träffat så många inom ämnet och överhuvudtaget fått följa med trots att jag fortfarande bara är student. Exempelvis träffade jag Ida som jag hela tiden har fått höra hur lik jag är och påminner alla om. Hon har doktorerat i Lund, men arbetar nu i Göteborg, är uppvuxen på Västkusten, tycker om havet och Evert Taube och augusteisk historia, sport, lipgloss, har läst 60p latin, är rödhårig, ambitiös och pratar mycket. Så jag kan förstå varför alla jämför oss, en av hennes kollegor tog till och med fel på henne och mig när jag stod tio meter bort. Kanske för att jag också hade svart klänning, stövlar och bruna solglasögon. Hon är supertrevlig och det är alltid roligt med någon som intresserar sig för både antikhistoria och smink, som kan diskutera både den senaste Caesarbiografin och Diors nya lipgloss.

Måndag

Igår hade jag en ledig förmiddag innan det var dags att flyga hem till Lund igen så då gällde det att maxa. Gick upp tidigt och promenerade till Akropolis och tillbringade en dryg timme uppe på klippan. Det var få människor där en måndagsmorgon i oktober och jag satt på en marmorbänk vid Parthenontemplet och kände mig nöjd med tillvaron. Det blåste något oerhört och jag trodde ett tag att jag skulle singla ner för klippan, vilket onekligen hade varit ett passande öde för en antikhistoriker, men det hände inte. Istället tog jag en promenad, sa hej till min favvobyggnad i Athen, vindarnas torn, och åt en tidig lunch bestående av mina grekiska favoriter frappé, spenatpaj och baklava. Efter att blivit proppmätt och hög på både socker och koffein träffade jag de andra lundadelegaterna och begav mig till flygplatsen. På väg hem försökte min föreläsare karriärcoacha mig vilket var mycket omtänksamt och trevligt, men jag var så trött att jag var tvungen att vila mig mot rutan och sova två timmar i sträck, älskar min förmåga att kunna somna när som helst, var som helst. Igår kväll väntade en överfull inbox och tusen projekt på mig, men jag var för trött och tog sovkväll. Idag däremot är det dags för uppstyrning.

Bild: helt okej ställe att tillbringa en måndagmorgon på.

Söndag

I söndags var sista mötesdagen och på efter- middagen hann jag gå en lång promenad till Monastiraki och Plaka. De håller på att färdigställa det nya Akropolis- museet vilket har gjort att kvarteren kring Institutet har ändrats sedan jag var i Athen sist och en ny stor gågata har skapats och det mesta fräschats upp. Nu såg jag bara byggnaden utifrån och fick intrycket av stark nationalism manifesterad i monumentalarkitektur, men kanske är det som Ara Pacis; bäst från insidan. De höll på att frakta ner skulpturer från Akropolisklippan med hjälp av tre gigantiska lyftkranar och jag fick hjärtsnörp vid tanken på att det skulle tappa något, men de verkade ha koll på läget.

På kvällen var jag hembjuden till Yota, en väninna till familjen, som bodde blott tre gator bort. Det var en fin kväll och vi kunde sitta ute på balkongen och prata, mycket trevligt. Nästa gång jag kommer till Athen hoppas jag att vi får möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans.

Bild: Det nya museet sett uppifrån Akropolis.

Lördag

På lördagen var det heldagsmöte, min föredragning gick bra och fick beröm trots att jag freestylade mig igenom den. Efter åtta timmars sittande tog jag en snabb promenad i Athen innan jag bytte om till kvällsoutfit. Efter middagen tog vi en drinkrunda som avslutades med ouzoefterfest på min terrass jag har nog inte längre ett strikt formellt förhållande till mina föreläsare, om jag nu någonsin haft det.

Fredag

Jag flög ner i fredags och tackade Gud att morgonen är min bästa tid på dygnet, för jag var efter omständigheterna pigg trots lite sömn. Förutom att jag åkte samma flight som Carole och Ida (tippat eftersom vi skulle på samma konferens) så satt jag helt otippat på platsen framför min kusin Jonas. Ingen av oss hade någon aning m att den andra skulle dit. Han arbetar inom kriminalvården i Göteborg och ledsagade en person till Athen där denne skulle överlämnas till de grekiska myndigheterna. (Jag är ju inte direkt den i släkten har satsat på det häftigaste yrket.) Personen i fråga var lugn och beskedlig så vi kunde prata hela resan med undantag för sista halvtimmen då jag attacksov mig i form för dagen.

Efter att ha kommit till hotellet – mitt rum hade en stor terrass från vilken man såg Akropolis och en 2.10 säng så jag var nöjd – åt jag, Carole, Eva och Ida lunch. Loves grekisk mat! Och loves trevliga människor inom ämnet, speciellt Eva som introducerade mig för allt och alla och tog mig under sina vingar. Hon visade mig Svenska institutet (mycket trevligt, men mindre och inte fullt så fab som det i Rom som ju är min måttstock) och nordiska forskningsbiblioteket och sedan hade hon styrt upp en fika med Jenny för att vi skulle få en chans att prata om våra gemensamma intressen (epigrafik och religion). Vi fick sällskap av Carole och Henrik och efteråt gick vi till hotellet för att piffa till oss och sedan var det välkomstmiddag på Institutet. Och någonstans efter tredje glaset vin kom tröttheten och jag gick till hotellet och somnade i min breda säng.

Bild: Lite skräpig men ändå mycket trevlig utsikt från hotell- rummet.

Konferensblogg

Hade tänkt skriva kontinuerligt från Athen, men hann bara komma åt en dator i ungefär tio minuter en fikapaus för att dra igenom de viktigaste mailen, så här kommer en samlad rapport från helgen. Jag var alltså i Athen på ämneskonferens, fyra representanter från varje institutionen i Sverige samt från Medelhavsinstituten träffades för att diskutera antikämnet och dess framtid. Jag var beredd på ganska många inte helt konstruktiva tankar och klagorop ylandes mot Akropolisklippan, men måste säga att jag är överraskad och glad över vilken positiv stämning det var, hur mycket spännande saker som händer inom ämnet och känslan av framtidstro.

Karatetrött

Har nu gjort ett antal mailtuskick, inbjudningar, sammanfattningar och andra saker. Klockan är tolv, jag ska bara tvätta håret och sedan attacksova i fem timmar. Hoppas att mitt sällskap har förståelse för att jag kommer sova större delen av resan. Jag har blivit ombedd att föredra det allmänna läget för antikstudenter i landet, något som inte är helt lätt då det är en mycket heterogen grupp och jag inte har erfarenhet från något annat lärosäte, något jag måste förbereda imorgon. Det är bara det att jag är hopplöst dålig på att jobba när jag flyger eller åker tåg. Rent teoretiskt förstår jag varför så många andra tycks uppskatta det, men så fort jag sjunker ner i sätet tänker jag mm lyssna på musik läsa sova. Mitt undermedvetna tycks ha köpt SJ:s koncept om den inre resan rakt av.

Torsk

Dagen fortsatte intensivt: satt i möte med utvärderingsenheten om hur man egentligen bär sig åt när man genomför en organisationsutredning (bland det bästa med mina fakultetsuppdrag är att jag lär sig så många nyttiga saker vilket får min utbildning att rymma mer än bara attiska vaser) och sedan var det redaktionsmöte under vilket jag var lätt frånvarande eftersom jag affischerade för latinfestivalen under stora delar av det. Hann hem och byta saker innan jag åkte till Malmö för att träffa Klotet. Vi satt på café Grannen, Håkans stamställe, och fortsatte utveckla vår filmidé, snart är vi redo för att spela in några provtagningar!

När jag gick av bussen gick jag förbi Ica för att köpa fisk. Inte till mig själv dock utan till en vän till familjen som bor i Athen och som önskar sig svensk mjölkchoklad och lax som jag ska leverera. Det är bara det att jag inte har ätit fisk på tio år och köpte mycket sällan lax innan tretton års ålder (jag har faktiskt aldrig ens smakat på det eftersom jag först tyckte det verkade äckligt och sedan slutade med fisk) och var därför allmänt förvirrad på fiskavdelningen. Var tvungen att ringa föräldrarna som guidade mig (nej, du ska inte köpa frysta block, du vill ha något vakuumförpackat) och sedan skämdes jag i kassan för att någon skulle tro att jag skulle ha laxen själv. Jag skäms mycket sällan, men fisk alltså, det är faktiskt pinsamt att ägna sig åt.

Förutom fisk har jag förövrigt ägnat mig åt annan shopping idag; två väskor. Jag inser att om man läser de senaste inläggen kan det verka som att jag alltid köper väskor men så är det faktiskt inte. Däremot så behövde jag en weekend bag eftersom weekendresa är det nya långresa i Asien. Hittade en lagom stor och snygg som helgens kläder nu ligger nedpackade i. Sedan köpte jag även en vardagsväska eftersom dragkedjan på min älskade vintagkärlek från Rom är sönder. Den är brun med gulddetaljer precis som den förra, men större så att man får plats med en A4-mapp och mer ridskolechic.

Up and about

Hade tvättid 06.00 imorse, var och spinnande 07.45. Var sedan tvungen att ta en powernap för att få bort sömnen ur ögonen. Nu är jag åter pigg och på språng till möte, ska träffa utvärderingsenheten (inte om mig själv nej) och lära mig mer om organisationsutredning, mitt nya intresse.

Dagens modeblogg: spinna med håret uppsatt i knut, släpp ut det, tvätta inte = Elisabeth Höglund deluxe.

Fullt ös

Är ganska trött efter ytterligare en tolvtimmarsdag. Inser nu att resten av oktober kommer att bli …intensiv. Nästa vecka exempelvis ska jag vara i Athen en dag, hålla en föreläsning, en filmkväll, arrangera en latinfestival samt lämna in ett slututkast av uppsatsen. Bra planerat där Lovisa. Men what goes around comes around; har fått så mycket pepp och uppskattning idag att jag återigen börjar känna mig sådär frireligiöst tacksam.

Jag hjärta att okynnesgöra

Efter dagens intervjuer la jag in en få saker gjorda kväll på kåren id est pick away vegsushi och intensivt dokumentläsande och skrivande. Innan dess tog jag en snabb sväng på stan eftersom jag skulle köpa en reseförpackning linsvätska av praktiska skäl, något som snabbt förvandlades till ren okynnesshopping. Då det inte är så mycket chocolate boxes and roses i mitt liv just nu (ja, det är en uppmaning) så köpte jag en presentförpackning med duschcreme och body lotion till mig själv eftersom det är en perfekt size för att testa en ny doft och jag känner att Athen är en perfekt plats att göra det på. Hittade även en bedårande kuvertväska i guld med rosett samt saker som jag faktiskt behövde; en ny sminkväska, ögonbrynspenna, hårspolar och guldspray. Chop chop.

Onsdag 09.38

Cyklade till biblioteket imorse (cirka 500 meter) bara för att jag kunde. Höll på att köra över en utbytesstudent eftersom jag höll ett stort paraply i ena handen. Träffade handledaren och fick förmaningen inga nya tankar nu Lovisa, de ryms inte och han har så rätt, så rätt. Det är dags att begränsa sig, skära ner och knyta ihop säcken. Det regnar ute och jag tycker det är mysigt, snart ska jag ha fikapaus med Ellen och i eftermiddag intervjua SOL-ledningen. Sömning med mild skulle man kunna sammanfatta mig som nu.

Standing on the shoulders of giants

Ni vet, vissa dagar känner man sig fylld av inspiration men gör inte så mycket vettigt (mitt vanligaste tillstånd), andra är man oinspirerad men jobbar på och får gjort och så finns det de dagar då man lyckas med både och, och idag var en sån dag. Förutom ett, okej ganska långt, avbrott för att montera cykel så har jag varit effektiv. Och lord knows att det behövs just nu eftersom tusen saker ska styras upp innan Athen. Jag älskar när man har slitit och svurit över en text hur länge som helst och sedan faller allt på plats och den hjälper en att se de historiska sambanden på ett sätt som bara det skrivna ordet kan. Hade ett sånt moment idag.

Hade i och för sig också ett moment då jag plötsligt förstod vad som får forskare att ge sig ut på helt okänd mark och det är inte alls för att upptäcka nytt utan för då slipper man relatera till allt som tidigare har skrivits. Funderar seriöst på att börja ägna mig åt någon fullständigt obskyr del av antiken och aldrig behöva hänvisa, förhålla mig till eller läsa in mig på ett forskningsläge eftersom det inte finns något.

Men nu råkar det ju vara det augusteiska jag älskar så det är bara att försöka hålla balansen när man klättrar uppför giganternas axlar. Pigmaei gigantum humeris impositi plusquam ipsi gigantes vident.

Som ett paket på posten

Åh, just nu känner jag mig som ett dumglatt barn på julafton eftersom jag har fått paket: Betty-knappar, inbjudan till nästa vernissage på museet och cykel! Jag har monterat ihop den och insåg hur kul jag tycker det är att bygga saker. Varför har man inte träslöjd på universitet? Jag hade lätt kunnat tänka mig att snickra två timmar i veckan. Hursomhelst; den är blå, den är fin och jag ska nu sluta cykla inomhus (lite trångt när man ska svänga) och istället cruisa iväg på en premiärtur.

Filmkväll med Caligula

Tänkte göra lite reklam i bloggen eftersom, tja, it’s my blog and I cry if I want to:

En nyhet från P6 är att det kommer visas filmer varje tisdag näst sista veckan i månaden och tisdag 23 oktober är det dags för den första; klassikern Caligula - filmen som chockade alla när den gick upp på biograferna. Den skildrar den, enligt vår mening, kanske mest dekadenta period under romarnas allmänt dekadenta era - Caligulas skräckvälde. Inte bara Shakespeareaktörerna Malcolm McDowell, Peter O'Toole och Helen Mirren blev chockade när de såg hur den legendariske Penthouse-redaktören Bob Guccione i efterhand klippt in mycket explicita scener. P6 visar naturligtvis den ocensurerade versionen...

Filmvisningen kommer äga rum på Blekingska och börjar klockan 20.00 (..) Mellan 18-20 serverar Café Kram mysig mat och fika så kom gärna lite tidigare! Filmen är något av en uppföljare till föredraget om antik sexualitet som hölls i våras och efteråt kommer det finnas tid för frågor och diskussion.

Säg gärna till mig eller Petter ifall ni kommer!

Bra saker idag

Min högt efterlängtade cykel kommer imorgon.

De ringde från ekonomienheten på universitetet, tydligen har jag lyckats betala en faktura två gånger och kommer att få otippade pengar tillbaka.

En av mina chefer från i somras, Ann, är nära vän till Karl Galinsky vars bok om augusteisk kultur jag just nu läser (för cirka tionde gången). Galinsky är en av de absolut ledande forskarna inom området och Ann undrar ifall jag kanske vill träffa honom nästa gång vi är i Rom samtidigt? Och om jag vill att han ska läsa min artikel som jag ska skriva och ge mig feedback? Svaret är: ja!! blandat med grav begåvningsångest. Jag känner mig som en deltagare i Idol vars demo ska spelas upp för Madonna.

A walk down memory lane

Igår började jag läsa mina gamla dagböcker vilket ledde till att jag var tvungen att lyssna på en viss typ av musik och tänka på en viss typ av saker. Sedan somnade jag och drömde med skrämmande exakthet om hur jag hånglade upp delar av mitt förflutna.

Random måndag

Undrar om personen som googlade sig hit på jag vill ha kaffe latin vet hur väl det sammanfattar min dag. Har mest tränat och skrivit och lyckats sova mig till ett hårsvall som seriöst är större än Elisabeth Höglunds, och då har jag varken sprayat eller tuperat.

Ikväll kommer Klotet, det är bra.

Synestesi

Synestesi alltså, det var först när jag läste en artikel om det för fyra-fem år sedan som jag förstod att det var något speciellt med det jag alltid har upplevt. Synestesi är ett neurologiskt tillstånd som gör att sinnesintryck blandas. Exempelvis får siffror och bokstäver färg och tidsenheter form. Ungefär en på tvåtusen har synestesi, oftast kvinnor och oftast ärftlig. Mamma är också synestet, när jag var liten brukade vi berätta för varandra vilken bokstav som hade vilken färg, något som är individuellt. För mig är siffran tre blå, åtta gul och onsdag terrakotta på samma sätt som ett år är runt (där man kan zooma in och se de olika årstiderna, månaderna, veckorna och dagarnas färger), en vecka vågrät och en dag lodrät, båda med samma zoomfunktion. Det handlar om the mind's eye, om någon frågar om jag kan träffas klockan fyra på lördag så känns lördag blått, fyra grönt och jag ser lördag som en linje och känner om jag har en lucka klockan fyra eller inte. Framförallt är synestesin ett stöd för minnet; koder, årtal, epoker, namn, glosor och annat har sina färger som hjälper mig att minnas dem. Ibland kan jag få negativa associationer till något på grund av att det hör samman med en färg jag inte tycker om eller som inte matchar, så är det exempelvis med vissa namn, något som kan vara svårt att förklara.

Nu har man börjat forska om synestesi och för att hitta personer som har den egenskapen läste forskare upp 70 ord, bokstäver och siffror för en grupp människor och bad dem sedan att koppla ihop dessa med färger. De som hade synestesi gav samma svar i 96,5 procent av fallen när de utsattes för exakt samma test ett år senare (färgerna ändras nämligen aldrig). För personer som inte hade synestesi överensstämde svaren endast till 19 procent när de testades en vecka senare. Jag vet inte hur mycket det här påverkar mig för det är så svårt att föreställa sig hur det skulle vara annars. På samma sätt som himlen är blå och solen gul är nitton mörklila och måndag grå som Paynes Gray i min akvarellåda.

Tell no one

Blev utmanad av Karin att berätta sju sanningar, hemligheter eller andra mer eller mindre oväntade saker om mig själv. Så alright, going ahead:

1. Jag är hysteriskt tondöv. Har upplevt musikstycken som falska ungefär två gånger i mitt liv.
2. Jag är ensambarn and lovin it. När jag som liten fick frågan men önskar du dig inte en bror eller syster svarade jag alltid nej och menade det. Däremot är jag väldigt familjekär och älskar att umgås med min släkt.
3. Det jag är mest stolt över är att jag inte har ätit vare sig kött eller fisk sedan jag var fjorton år.
4. Jag är sällan osminkad offentligt.
5. Jag gråter ibland när människor dör på film och alltid när djur gör det. Även fast jag är 23 år och vet att Lejonkungens pappa inte överlever.
6. Mina linser har styrkorna – 6.5 respektive - 7.0, jag är med andra ord typ blind.
7. Jag har synestesi, det är ett ganska ballt neurologiskt tillstånd som gör att hjärnan kopplar ihop ett eller flera sinnesintryck. När jag tänker efter förtjänar det nästan ett eget inlägg.

Söndagsshopping

Nu har jag beställt knappar med Bettie Page-motiv som jag tror kommer bli helt lovely på en kofta. Nu måste jag bara köpa en ny kofta också. Älskar min shoppinglogik.

Dagens sortes

Inde alios ineunt cursus aliosque recursus
aduersi spatiis, alternosque orbibus orbis
impediunt pugnaeque cient simulacra sub armis.

[Vända så mot varandra begynner de konstfulla turer
fram och tillbaka i cirklar som flätas in i varandra
växelvis; väpnande drabbar de hop i låtsade duster.]

Känn ingen sorg för mig Göteborg

Idag skulle jag egentligen ha åkt hem till Göteborg, men insåg imorse att jag inte skulle hinna. Med ny uppsatsdeadline, Athenresa, internat och tusen andra saker så hade jag hunnit få max 24 timmar hemma på Västkusten och beslöt mig därför att inte åka upp. Saknar dock familjen mycket ikväll, det är så skönt att prata med sin pappa om ett beslut man har gått och tänkt på ett tag och få ett men att det skulle bli så hade jag ju kunnat berätta för dig för flera år sedan till svar. Pappa som förövrigt nyss skickade ett mms föreställande honom själv iförd sin nya hatt. Loves the pappa.

Eftersom jag trodde jag skulle befinna mig på Avenyn ikväll hade jag inget inplanerat här och beslöt mig att stanna kvar på kåren och jobba undan saker. Så nu har jag sammanställt enkätfrågor, skrivit rent minnesanteckningar, förberett min genomgång inför konferensen, förberett en ny intervju och ett gäng andra saker jag inte tänker tråka ut er med.

Sedan jag kom hem har jag läst, sett på Mia och Klara och ätit yoghurt med honung. Tänker att jag snart är i Athen där det är 28 grader varmt och där man kan dricka frappé och läsa Sture Linnér. När man tänker på det känns det helt okej att ägna en fredagskväll åt organisationsutredning.

Dagen då jag brann inne

Igår hade jag handledning och har fått en ny dödslinje när uppsatsen ska vara färdigskriven och klar inför seminariet (skrämmande snart – hej ångest!). Mitt under vårt samtal utbröt en brandövning, en mycket autentisk sådan med rök och andra simulerade effekter. Vi gjorde precis som man skulle; gick lugnt och säkert ut genom byggnaden – i helt fel riktning. Vi stoppades av brandmän med orden men herregud, ni går ju rätt in i branden. Ah, latinister och verklighetsförankring…

Efteråt hade jag shoppinglunch och sedan intervjuade jag och Åsa prefekten och den administrativa chefen om arbetsmiljön på SOL, i ett sådant läge är det lite extra pinsamt att precis ha fakebrunnit inne. Oh well. Jag fortsatte eftermiddagen med att ha tidningsmöte och på kvällen gick jag på vernissage. Emma har varit med och arbetat med en ny utställning inför Lunds satsning på att bli kulturhuvudstad 2014. Måste säga att jag blev imponerad – den var både spännande och stor. Gå och se den ni som har chansen, den visas bara under helgen!

Mannen och mulåsnan

I onsdags var det äntligen dags; för första gången träffade jag min störste idol Sture Linnér. Jag, Jonas och Lina gick på hans föreläsning om Grekland under andra världs- kriget. Detta är alltså mannen som är professor i klassisk grekiska, har jobbat inom näringslivet, Röda Korset, varit biträdande generalsekreterare i FN och chef för dess tekniska hjälpverksamhet i Kongo, Dag Hammarskölds närmste man och skriver så bra om antiken att det spelar ingen roll hur trött och oinspirerad jag känner mig, det räcker att läsa en rad av Sture och jag blir åter pepp.

Sture, som har ungefär all anledning i världen att vara kaxig, inledde med att gå runt och ta alla i den nästintill fullsatta lokalen i hand och höll sedan en fantastisk föreläsning och efteråt ville applåderna aldrig ta slut så han tvangs gå in och ge ett extranummer. Jag är verkligen djupt imponerad av hans kunskap, engagemang och hur han både kan hylla det vackra i antiken och samtidigt förbli kritisk, på samma sätt som han är ödmjuk men ändå full av integritet. Nittio år gammal stod han rakryggad och berättade om fasansfulla saker, men utan att förlora tilltron på det goda i världen.

Vi sänkte medelåldern på tillställningen med cirka femtio år och efter föreläsningen stod jag och Jonas i kö, ivrigt påhejade av Lina som mest skrattade åt vår fanatism, bakom klungor av pensionärer innan vi fick en chans att prata med vår nestor som signerade våra böcker och helt spontant tittade på oss, log och omfamnade oss samtidigt, en rödhårig klassiker på varje arm. Jag har en seriös intellektuell crush på den mannen, han är den kompletta humanisten.

Bilden: Jag och Jonas, som två barn på julafton.

Skamvråpinsamheten

Träffade mina grrls imorse, The Senior Staff köpte med sig frukost och åt hemma hos Linda eftersom vi hade sällskap av guest of honour valpen Ponnin. Hämtade sedan ett par böcker (bland annat en katalog över augusteiska mynt – på franska, ett språk jag överhuvudtaget inte behärskar, kan bli spännande), drack kaffe med Emma och gick sedan och lunchspinnade. Efter passet blev jag attacksömning (förstår inte riktigt den reaktionen?) och var tvungen att ta en powernap innan jag postade en viktig ansökan men måste fortfarande ha sovit när jag gjorde det eftersom jag glömde frankera kuvertet. Skamvråpinsamt! Snälla, snälla gulleposten dela ut den ändå, please? Kanske kan jag skicka in pappren på nytt imorgon tillsammans med ett förklarande kort för att visa lite goodwill nu när jag definitivt har förstört första chansen att göra ett gott intryck?

Anyhow. Nu ska jag gå på föredrag och lyssna på min store idol, världens bäste antikhistoriker, Sture Linnér.

Me, myself and my inner Ernst Kirchsteiger

Idag har jag författat någon form av utkast (saknar fortfarande 1800-talet. Se där, en mening som jag aldrig trodde att jag skulle skriva) samt en ansökan eftersom jag, tja, saknar Rom. Har även uppdaterat mitt CV och funderar allvarligt på att inte bara utreda studievägledningen utan även utnyttja den och prata med någon om hur man egentligen gör. Just nu är det mest en femsidig uppradning av saker jag har gjort. Men skulle jag förklara vad allt innebär på ett sådär härligt se här hur himla självständig, kreativ och flexibel jag är sätt så skulle det ju bli så långt att ingen pallar att läsa. Och detta med bild, får man ha det eller? Nu hade jag inte tänkt lägga in en plutbild på mig själv, men kanske en där jag spanar lite käckt på en staty eller så, men det kanske inte är passande? Oavsett vilket så är det tur att jag inte hade tänkt byta karriärinriktning för det är fem väldigt specifikt inriktade sidor...

Jaha dagboken vad har jag mer gjort idag? Köpt vegsushi eftersom jag fick seriösa fakefisk cravings. You can take da girl outta västkusten, but you can't take västkusten outta da girl. På vägen hem plockade jag höstlöv och kastanjer och pyntade, tände doftljus och drack te (detta med min inre Ernst är på allvar, jag lovar er, just nu kämpar jag emot lusten att julpynta), powerwalkade med Marie och avslutade kvällen Desperate Housewives.

Idag gillar jag

* Spänning i vardagen
* Det konceptuella tänkandet
* Röda höstäpplen

Interdum

Ibland får jag begåvningsångest och tänker att jag bara svamlar och inte är något annat än en fotnot till Platon men sedan läser jag texten en gång till och tänker att den nog är rätt bra trots allt även fast jag vill att den ska lyfta lite till, kanske mer av lust än av nödvändighet.

Stella stillans claritatem

Godkväll bloggen. Idag har jag haft QT med uppsatsen. Eller kvalitet och kvalitet, jag drack mest kaffe och beklagade mig över involverandet av postmoderna teorier i projektet och saknade 1800-talet eftersom jag kände för att utrycka mig absolut säkert om saker och ting samt svulla på med latinska citat utan att översätta dem. Insåg dock att det nog inte skulle mottas med stående ovationer och jag har ju en dödslinje imorgon att tänka på. Så jag drack mer kaffe istället.

Vidare har jag suttit i avdelningsnämndsmöte, styrt upp några saker samt varit i Malmö och träffat Klotet.

Och dagens kärlek, ballonger & tulipaner går till Patrik och Malin som fått en liten Stella!

Insikt, måndagmorgon

Tänker att jag kanske inte måste göra så stor sak av allt? Måttfullhet osv.

Bal

Igår vaknade jag tidigt av mig själv, träffade Elin som var på besök i Lund och åkte sedan hem till Marie för PP-tid, pannkakor och piff that is. Darling hade stekt pannkakor och gjort sylt och vi sminkade oss, fixade håren, över- konsumerade guldglitter (jag) och annat härligt, sedan gick vi hem till Emma för fördrink innan det var dags att bege sig till AF. Vi hade höststämma med det hemliga ordenssällskapet vilket innebar möte och inval av nya systrar men framförallt middag med de stabilaste brudarna i Lund. Tillsammans gick vi sedan på Snörsjöa och dansade till fem på morgonen. Eftersom jag, som pappa brukar säga, precis som alla andra kvinnorna i släkten inte är speciellt bra på styrdans men gärna vill föra ändå så kräver det viss flexibilitet av den jag dansar med. Dessutom brukar jag bli lite uttråkad av alla steg man måste ta i en viss ordning och föredrar att improvisera, men de flesta danspartners hängde med på detta och jag hade sjukt kul. Gick och la mig vid sex imorse och steg upp vid två. Idag har jag inte gjort något vettigt alls förutom att baka kanelbullar åt alla trötta människor i soffan. En av mina största talanger är att göra fantastiska kanelbullar och trots att mitt rosa pärlsocker var slut blev de ändå uppskattade. Kanelbullar är vägen till allas hjärtan.

Nu är klockan tio och jag är så trött att jag skulle kunna somna sittande. Imorgon är det måndag och jag har tusen saker att skriva med nu ska jag sova.

Ps. Ja, det är en kåpa som skymtar på bilden.

I love love but love loves dancing

Nej, nu går jag på bal.

Ekvation

Ikväll, ska man gå till Volym eller till Undercut där en söt tjej spelar skivor eller på spexfest med härlo Jo eller ska man helt enkelt stanna hemma och gå och lägga sig i tid eftersom man måste gå upp tidigt imorgon? Där har ni ekvationen.

A fabulous Friday

Corny I know, but you had better believe it. I love my life. I love my life. I love my life. God, how I love my life sjunger Jarvis and God, vad jag ibland håller med honom. Idag har varit en av de dagar då jag inte kan låta bli att konstant småle för att jag är så kär i mitt liv och alla de fantastiska människor som finns runt mig. Okej, sju imorse så sprudlade jag inte direkt av energi och okej, de senaste dagarna har varit katastrofalt improduktiva sett ur uppsatsens synvinkel men man kan inte alltid gråta över sånt. Åt lunch med Petter i solen och gick tillsammans med honom till Historiska Museet och tittade på senaste utställning, sedan skulle jag och Åsa egentligen ha intervjuat de ansvariga vid SOL angående arbetsmiljö men då dekanen var sjuk blev det inställt. Eftersom jag skulle få låna hårsaker av Åsa så bestämde vi oss för att ses ändå nu när båda fick en plötslig lucka i schemat. Den ursprungliga planen var fika, men sedan kom Åsa med det fullständiga brillianta förslaget att dricka champagne på Grand, så det gjorde vi, jag iförd tiara. Att göra det halv två en vanlig fredag får mig att vilja använda uttrycket livskvalitet om det inte vore så hysteriskt uttjatat. Lovely lovely Åsa säger jag istället. Efter att ha lämnat in en snabb stipendieansökan träffade jag Emma och hjälpte henne att göra en bordsplaceringslek till sittningen med hennes mentorsstudenter. Eftersom vi båda tycker att det här med politisk korrekthet är klart överskattat kommer imorgon Gustav V att behöva hitta en ung tennisspelare att ha till bordet.

Dagens citat: Men om man döper ett barn till Erik så kommer ju ingen att fatta att det är uppkallat efter Erik XIV.

Non parlo tanto bene l'italiano, ma un po', speciellt efter ett par glas vin

Igår var det dags för en ny Rom-återträff så jag, Karin och Sofia träffades först för en fördrink (den gamla klassikern limoncello och mousserande) och gick sedan till Fellini och åt italienskt. Sofia hade med sig en överraskning att ha på vägen; små tetrapaket med vin. Vi drack nämligen ansenliga mängder tetravin under vår resa och att gå omkring i Lund och halsa ur en tvådeciliterskartong är så härligt tacky att det måste man ju göra. På Fellini beställde jag och Sofia på italienska och jag hamnade sedan i ett hyfsat långt samtal med servitören som jag mitt i det för hundra gången fick ta konsekvenserna av att jag aldrig tänker innan jag talar; insåg att mina språkkunskaper inte räckte för att slutföra mitt resonemang. Men eftersom min italienska flyter som bäst med vin i blodet tror jag att jag lyckades rädda det hela ganska så smidigt. Då det regnade ute orkade jag inte gå hem utan tog istället bussen. Underhållande nog förutsatte föraren att jag skulle åka på barnbiljett – jag som alltid brukar bli tagen som äldre än vad jag är såg tydligen ut att vara under sexton. Jag ansträngde mig för att vara hemma i tid bara för att mötas av prebalfest och kom naturligtvis inte i säng förens efter midnatt. Verena och jag gick igenom min garderob för att hitta en eftersläppsoutfit åt henne och hon kommenterade mina kläder så här: jättefina, men de är alla väldigt korta och urringade och så har du väldigt mycket blått. Men ni som läser här regelbundet känner ju till mitt motto: Man kan aldrig ha för många blåa klänningar, för mycket lipgloss eller kunna för mycket om romerska kejsare. Det tycker jag att alla borde brodera och ha på väggen.

Det var hysteriskt roligt igår och det tar jag konsekvenserna av nu när jag har varit uppe sedan sju och försökt skriva något begåvat. Sitter mest och skrattar för mig själv, speciellt när jag tänker på vad Karins bilder påminde mig om, som den där gången då jag gjorde det där med den där … ja, herre, vi släpper det nu.

Den enda sanna glädjen

Igår skulle jag bara titta lite ifall jag kanske sprang på någon fin balklänning. (Har inte haft tid att lära mig sy nej.) Det kan dock vara svårt att hitta någon som inte består av ett sidenliv med matchande kjol i persikofärgat eller chockrosa som ska bäras med to much ögonskugga och håruppsättning med små klämmor. Men i den första affären jag gick in i hittade jag en helt fantastisk klänning som när jag provade den fick mig att inte vilja gå in i någon annan affär och helst aldrig mer ta av den över huvudtaget utan istället genomföra eftermiddagens möte i satäng. Naturligtvis köpte jag den, man ska alltid gå på magkänsla när man shoppar.

Det är lite svårt att beskriva hur den ser ut, ska försöka ordna bildbevis i helgen. Men den är guldfärgad, typ lite empireveckad fast ändå figursydd och hellång. Efter en lunch med Marie gick jag till fakultetsklubben för att ha SOL-utvärderingsmöte och endlessly lovely Åsa var på plats först och jag var naturligtvis tvungen att visa min nya baby. Efter mötet var vi tvungna att titta på den igen, samt diskutera håruppsättningar och smycken och nu när vi ska ses för dagens möte kommer det att föregås av frisyrsamtal. Jag är i vanliga fall en mycket seriös studerande- representant, jag lovar.

Igår eftermiddag kände jag starkt att jag borde köpa en tiara istället för att skriva uppsats vilket jag även gjorde. Magkänslan igen ni vet. För att ni inte ska visualisera mig som en förvuxen Tingeling så rör det sig alltså om en diskret guldtiara och jag lovar att inte bära änglavingar och trollspö till. Men man ska ta alla chanser att ha tiara som bjuds, så lyder den gamla romerska sentensen.

När jag kom hem var jag tvungen att snabbt få iväg några viktiga mail innan kvällens middag och eftersom jag vid det laget hade utvecklat känslor för klänningen inte helt olikt förälskelse så kan jag ha suttit framför datorn iförd balklänning, högklackat och tiara men det är inget som jag kan bekräfta.

Latin is just a five letter word

Hello hey bloggen, det blev inte mycket uppsats skrivet efter att jag hade flamsat mig genom tidningsmötet och druckit för mycket kaffe. Oh well, nya friska tag, det är en dag imorgon också, fler pensionärsuttryck och så vidare. Gick istället hem för att mysläsa och titta på darlings Mia och Klara och nu ska jag sova.

Jag är en gubbe

När jag var liten och pappa skulle skriva under olika intyg och liknande så skrev han alltid vidi innan sitt namn. Mycket konstigt och ganska pinsamt tyckte jag då. Men nu vidimerade jag just en persons stipendieansökan och gissa vad skrev jag innan mitt namn..?

Funderar på att snart börja med rökrock, whiskey och cigarrer. Eller just det, jag tycker ju redan om de två sistnämnda.

Från kärnavfall till offentligt bildningsrum

Så trevligt med frukostmöte imorse, de mornar som inleds med breakfast meeting with The Senior Staff är lätt de bästa. Satt sedan i styrelsemöte på Historiska Museet, ett av mina favorituppdrag. Minns hur situationen var när jag blev invald för tre år sedan, då museet ägnade sig åt slutförvaring av fynd som aldrig förmedlades likt hur man hanterar kärnavfall. Nu däremot lever huset och har förvandlats från en stängd vetenskapskollektion till ett offentligt bildningsrum, så roligt! Efter mötet fick jag och Elin en förhandstitt på nya utställningen - spännande! Museichef Per är med på listan över inspirerande människor. Tyvärr är vernissagen förlagd till den fredag då jag tänkt åka till Stockholm, men kanske kan jag planera om lite så att jag kan gå, missade ju den förra för att jag var i Rom.

Nu: powerskriva uppsats innan tidningsmöte.

I wanted him to know that he had a loving wife at home with a loaded Smith and Wesson

Lyckades faktiskt få skrivit det jag hade avsett att skriva på uppsatsen idag samt låna ett gäng böcker. När det var gjort hade vi valberedningsintervjuer, sedan tidningsmöte, sedan fixade jag lite till med SOL-utredningen, skrev ett protokoll, skickade några viktiga mail, styrde upp lite mer i största allmänhet och lämnade kåren efter en tolv timmars dag och sjönk ner framför Desperate Housewives. Just när jag tyckte att den har börjat tappa (saknar Bree!) så fick slutscenen mig att älska serien igen. Nu ska jag sova som en bäver så jag är pigg till frukostmötet imorgon. Eller först ska jag läsa lite kanske… ma solo un po’!

Saker jag vill ha efter att ha googlat lite till

Okej jag just har hittat sidor där man kan designa sitt eget skal. Hello hey ljusblå laptop.

Saker jag funderar på

Varför svarar inte folk på mail? Börjar utveckla ett bristande tålamod gentemot långsamt kommunicerande människor. Är det ett trevligt drag hos mig? Nej.
När kommer min cykel? Det har gått två veckor.
Varför kan jag inte ansluta till det trådlösa nätverket? Är det den enda följden av att jag hällde ut en halv liter vatten över laptop Ernst så kan jag leva med det.
Varför finns det inga ljusblåa skal till MacBooks? Kristina (tack!) har tipsat om klarblåa, vilket annars är en blå nyans lika stilig som de andra, men jag känner att jag skulle vilja ha en ljusblått skal till Ernsts nya hårdvara.
Vill jag sy en ny balklänning till helgen? Ja. Kan jag sy? Nej. Vill jag köpa en ny klänning? Ja. När ska jag hinna göra det? Dunno.

You say I never go for little

God förmiddag bloggen, jag är up and about; träffade Åsa imorse, förberedde intervjuer angående SOL-organisationen, utförde intervjuer och skrev rent minnesanteckningar. Har även hunnit skriva handlingar och äta lunch och det är strålande Lundaväder ute sådär så att UB skimrar inslaget i vildvin och jag är på mitt bästa romanikhumör, vilket innebär att jag vill svepa in mig i en snygg kofta och läsa Vergilius. Riktigt så roligt ska vi dock inte ha, men nästan. Ska dra mig tillbaka några timmar och skriva uppsats och nu när ansiktsboken ligger ner kan inget störa mig. Återkommer inför eftermiddagens mötesomgång.

Och ja just det ja, jag ska hålla ett högre seminarium också. Extra spännande med tanke på att jag inte är doktorand...
jag ser det som en övning.

Måndag

Idag har jag, förutom det vanliga uppsatsskrivandet som idag mest bestod i att korrekturläsa mig själv och min analys av Res Gestae (Augustus’ självbiografi som han lät rista in på bronstavlor och sätta upp framför sitt mausoleum på Marsfältet och sprida i övriga imperiet om ni har undrat över vad jag har pratat om på sistone) träffat Dominic, min förre handledare, för att få mitt signerade ex av hans senaste bok i vilken jag förövrigt tackas i mitt första akademiska förord, något jag känner mig ganska så stolt över. Eftersom jag redan har biläst den kan jag redan nu rekommendera den varmt. Sedan åkte jag till Malmö för att träffa den kära teatergruppen och nu har jag styrt upp morgondagen och skickat iväg några sista mail. Det enda som återstår innan det är dags att sova är hårtvätt* och kanske ska jag sträckläsa lite mer Elizabeth George vilket jag även ägnade mig åt kvart i sju imorse innan jag gick upp.

* Om ni undrar över hur jag får till den stiliga Elisabeth Höglund-frisyr jag vissa dagar dyker upp i så kommer den sig av att jag inte orkar springa iväg med vått hår på morgonen utan istället tvättar det på kvällen, somnar på det och vaknar nästa dag med en halv meter hög frisyr. Det är inte ett hus, det är ett hotell som Karin skulle sagt.

Det lilla formuläret

Fick detta av Charlotte och eftersom jag sitter och översätter världens längsta inskrift gör jag glatt något annat.

1. När gick du upp idag?
Strax innan sju.
2. Diamanter eller pärlor?
Diamanter är en flickas allra bästa vän. Fast jag tackar ju inte nej till pärlor heller.
3. Senaste filmen du såg på bio?
Knocked up, rätt girlish men den hade sina poänger.
4. Favorit-TV- program?
Håller helt med väninnan på den här punkten och säger: Mia och Klara!
5. Vad åt du till frukost?
Yoghurt med branflakes, juice, bröd.
6. Vad är ditt andranamn?
Vilka snarare; Karin, Kristina.
7. Din favoritmat?
Det mesta från Italien och när pappa smörsteker kantareller.
8. Vilken mat gillar du inte?
Förutom kött, fisk och skaldjur så har jag svårt för kålrot, palsternacka och pulvermos.
9. Favoritchips?
Creamy pepper.
10. Vilken är din favorit-CD för tillfället?
Nouvelle vague’s senaste
11. Vilken bil kör du?
Alltså jag har ju inte körkort så det känns som en dum sak att göra.
12. Favoritmacka?
Chèvre, valnötter & honung.
13. Vilka mänskliga karaktärsdrag, kan du bara inte med?
Sävlighet och människor utan vilja.
14. Vilka är dina favoritkläder?
Mingelklänningar
15. Om du fick åka vart du ville på semester?
Förutom ett antal ruiner som jag skulle vilja spana in hade en weekend i New York inte varit helt fel.
16. Favoritklädmärke?
Betsy Johnson’s klänningar hade fått fylla min garderob när som helst.
17. Var vill du dra dig tillbaka?
Stillingsön, but of course.
18. Favorittid på dagen?
Morgonen
19. Var är du född?
Göteborg
20. Vilken är din favoritsport att se på?
Hockey, givetvis.
21. Coca Cola eller Pepsi?
Pepsi Max
22. Fotboll eller ishockey?
H-O-C-K-E-Y, hockey, hockey, hockey!
23. Är du en morronmänniska eller nattuggla?
Morgonstund har guld i mun och jag en dygnsrytm som en pensionär.
24. Pedikyr eller manikyr?
Manikyr
25. Några spännande nyheter att berätta för oss?
Alltså jag rapporterar ju ganska kontinuerligt här. Kommer att arrangera en latinfestival 25 oktober, det kanske jag inte har outat på bloggen? Mer info kommer snart!
26. Vad ville du bli när du var liten?
I alla mina vänner böcker brukade jag ange det härligt odefinierade yrket ”något med djur.”
27. Bästa barndomsminnet?
Alla dessa Stillingsösomrar.
28. Varit i Afrika ?
Nej, men vill gärna.
29. Nånsin rullat in någon i toapapper?
Nej, men jag har toilet papered Johanna using SuperPoke.
30. Varit med om en bilolycka?
Nej som tur är inte.
31. Favoritdag i veckan?
Onsdag och lördag.
32. Favoritrestaurant?
Italia i Lund och ett gäng i Rom
33. Favoritblommor?
Vildrosor och magnolia.
34. Favorit-snabbmatsrestaurant
Supersushi i Göteborg.
35. Äger du en cykel?
Min förra blev stulen och min nya är på väg, men eftersom jag har betalat den så antar jag att jag äger den.
36. Vem fick du senaste mail från?
Jenny på Institutet i Athen
37. Vilken affär skulle du välja att utöka ditt kreditkort?
Say what?
38. Läggdags?
Elva så man hinner få sina åtta timmar.
39. Senaste personen du delade en middag med?
Gustav och Anna-Karin igår. Eller det var kanske snarare snacks, men ändå.
40. Vad lyssnar du till just nu?
Bakgrundsljudet på SOL.
41. Favoritfärg?
Blått, blått, blått, blått. Fyra nyanser av blått –filmen om mitt liv.
42. Hur många tatueringar har du?
En flamma på bröstet.