Eftermiddagen blev som väntat intensiv men fin. Minns alla de gånger vi på kåren har pratat om hur viktigt det är att vara medveten om beslut som fattas informellt i fora vi inte har tillgång till, numera bjuds jag in till just sådana möten i egenskap av mig själv och inte bara studeranderepresentant. Smickrande, men också förpliktigande.
Forskningsnämnden var ovanligt uppsluppen för att vara ett fakultetsmöte och som bonus hann jag säga hej till mina favoriter Åsa och Kristina och få lite instant kärlek & uppmuntran innan det var dags för studeranderepresentantutbildning, apropå min nya odemokratiska approach.
Att träffa John var jättetrevligt; han var en av de första jag lärde känna i Lund när han regisserade mig under min novischtermin i Studentteatern och det gläder mig att vi nu några år senare båda verkar ha hittat vad som känns viktigt i livet.
Och som avslutning detta – vad vi har längtat, vad vi har hoppats.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar