28 juni 2007

Quid melius Roma?

Ni vet hur vissa (manliga) musiker skriver sånger där städer personifieras? (Till och med beloved Jarvis har gjort det i Sheffield Sex City.) Jag känner just nu för att sätta mig ner med en gitarr och skriva en hyllning till Rom för, seriöst, jag är kär i henne. Men eftersom jag inte är någon musikalisk begåvning så citerar jag istället Ovidius; quid melius Roma? Vad är bättre än Rom? Det kan man verkligen fråga sig.

Att göra saker tidigt på morgonen är en dygd så vid åttatiden imorse åkte jag och Ragnar till San Pietro efter ett snabbt frukoststopp (frukost på lokal kanske inte är en dygd, men väldigt trevligt. Även om ingen utefrukost såklart slår a breakfast meeting with the Senior Staff.) Kyrkan var lika storslagen som sist och man blir nästan matt av alla utsmyckningar, guld och baldakiner. Bara själva storleken är imponerande; San Pietro är 137 meter hög (fråga mig inte varför jag vet detta), Öresundsbrons segelfria höjd är 57 m. Hej jättehögt. Inuti trängs bland annat närmre 400 statyer och man orkar inte ta in alla. Men när man står där på piazzan och tittar på obelisken så kan man tänka att den såg också Petrus en oktoberdag för nära tvåtusen år sedan då han korsfästes upp och ner (han ville inte dö på precis samma sätt som sin gud) på vad som då var en kapplöpningsbana, den har bara flyttats en liten bit på 1500-talet. Då känns det lite i magen ändå, historiens vingslag fladdrar till. Annars är min favorit den gigantiskt citerade ordvitsen längs med kupolens nederdel, den som börjar med Tu es Petrus, et super hanc petram aedificabo ecclesiam meam (du är Petrus och på denna klippa skall jag bygga min kyrka, det är samma ordvits som i Sten och sten) samt att bussen som går till Piazza San Pietro har nummer 64, Petri dödsår.

På väg hem ägnade jag lite tid åt ett annat intresse, nämligen katolskt kitsch. Köpte ett samlarkort med nuvarande påven för att komplettera det jag köpte sist med Johannes Paulus. Det är en idolbild på ena sidan och fakta på andra, bland annat får man reda på när Benedictus föddes, prästvigdes och blev kardinal. Alltså precis som ett hockeykort. Hittade även ett lovely berlockarmband som på håll är snyggt på riktigt, tittar man närmre ser man att berlockerna föreställer Maria, Jesus och påven. Hittade dock inte vad som måste vara världens bästa bankomat. Inserito scidulam quaso ut faciundum cognoscas rationem, jag måste göra ett nytt försök!

Nu ska jag sätta mig i biblioteket en stund, Cecilia har bett mig skriva en artikel om Villa Magna för Romhorisont, Institutets tidskrift. Mitt arbete är ju någon form av praktik stipendiefinansierad av l'instituto så självklart ska de få en artikel, det är bara kul!

Ps. Fyllde idag i en blankett och fick för första gången använda min nya titel FM. Det kändes ... inte så speciellt faktiskt, men ändå lite trevligt.

3 kommentarer:

Linda sa...

Åh, det är som att läsa en bok skriven av någon romantisk intellektuell brittisk författare när man läser dina skildringar. Som EM Forster eller något. Som en Merchant-Ivory film.
Jag vill också vara i Rom och kunna en massa, inte bara turista utan verkligen insupa atmosfär och kunskap.
Kram!

Linda sa...

Jag måste läsa latin nån gång. Vill också kunna slänga mig med citat på riktigt. (i och för sig borde jag, för att bli trovärdig som du, läsa väldigt mycket latin och antikhistoria mm och det skulle väl inte csn ställa upp på, men jag vill).

Lovisa sa...

Åh Gud vad snällt sagt, tack! (Jag vill ju egentligen helst vara en romantisk intellektuell brittisk författare.) Alltså, jag är ju utbildad för att kunna en massa om sånt här, så det är inte så märkvärdigt. Skulle vi vara på ishavet skulle du ju vara experten och jag turisten. Sen så får man ju kontrollera sig själv så att inte bloggen förvandlas till en lärobok i antikhistoria :)

Klart du ska lära dig latin, man måste inte läsa jättemycket för att få lov att använda språket. Stor kram!

Ps. Ett fint moment idag var när jag hittade informationscentralen för pilgrimmer och skyltarna var på latin. Jag fotade och mös.