Luftfuktigt

Det är så varmt, och framförallt, luftfuktigheten är så hög. Bevisligen överlevde jag nio sommarveckor förra året, annars hade jag varit allvarligt oroad för min kommande hälsa just nu. Jag tycker inte om människor som gnäller om vädret, har man istället inställningen att det är okej går det mycket lättare. Det är som att cykla i ösregn; oroar man sig för att man kommer att se ut som en panda när man kommer till föreläsningen blir allt mycket jobbigare än om man nöjer sig med att konstatera att man kommer att bli blöt. Och jag har ingenting emot att acceptera tanken på att jag snart kommer att sitta i en sandgrop och svettas likt en trasig akvedukt, men luftfuktigheten alltså. Till och med romarna klagar och ingen jag har pratat med under dagen kunde sova i natt, det är som om någon hade brett ut en blöt filt över staden. Längtar ut till landsbygden där det åtminstone är svalt om nätterna. Vaknade imorse under mitt tunna lakan och såg ut som en rödhårig Diana Ross. Tänkte nyss ta en siesta, men mitt rum har förvandlats till en bastu och när jag åt en vindruva från skålen på mitt skrivbord var den seriöst ljummen och lite dimmig. Men som tur är finns det svala bibliotek och spännande inskrifter att roa sig med istället för att gå ut och krocka med en mycket varm och fuktig vägg.