Jag iförd högklackat och därmed drygt en decimeter längre än mina normala 1.63: Men Gud, måste långa människor alltid böja sig ner till diskbänken? Eller vänta nu, man har proportionerligt långa armar va?
Men jag antar att man vänjer sig.
Jag iförd högklackat och därmed drygt en decimeter längre än mina normala 1.63: Men Gud, måste långa människor alltid böja sig ner till diskbänken? Eller vänta nu, man har proportionerligt långa armar va?
Men jag antar att man vänjer sig.
3 kommentarer:
et dar med hogklackat alltsa. Det ar jakla snyggt men sa begransande. Jag forstar inte att man klarar av att ha dte som vardagsskor. Jag har alltid ombyteskor till och fran festen. Forutom dendar dagen da AThen doptes - da hade jag hogklackat i mer an 12 timmar - jag trodde jag skulle do. USch och fy. Ar alltid ett av mina fascinationsmoment da jag ser pa "Sex and the City". PoK
Nej, inte jag heller. Min granne hemma i Göteborg, en mycket Örgrytechick dam, brukar alltid varna mig för att börja ha högklackat till vardags. Hon har haft det hela sitt liv, är nu 89 och kan inte gå i platta skor. Jag kör också tantsmart, dvs hänger in sneakers i garderoben när jag går ut i höga klackar. Minns när jag var på vernissage och missbedömde hur lång tid den skulle ta och behövde stå i fyra timmar i nya stövlar och övervägde att dö, alternativt hämta en liten pall och sätta mig brevid ett gäng gamla emeriti.
Svaret på frågan om dem av oss som är längre måste böja oss ned över diskbänken, så är det, tyvärr, ja, alltid. Det räcker inte med proportionerliga armar... :(
Man får nästan ont i ryggen av att stå och diska... *mumlar över höjden på diskbänkar i 50-talshus*
Skicka en kommentar