Vid sextiden imorse sa jag hejdå till Institutet och påbörjade resan hem. Den började lite meckigt eftersom datasystemet vid incheckningen hade havererat så jag var tvungen att köa i en och en halv timme. Inte roligt. När allt väl fungerade igen hade jag såklart lyckats hamna bakom ett italienskt band som skulle checka in alla instrument, inklusive ett absurt stort paket som var misstänkt likt ett trumset? Helst av allt hade jag velat krypa ihop, lyssna på musik och sova under flygresan, men jag tvingade mig själv att skriva mitt Research Proposal innan jag somnade. Detta var första gången jag flög med Air One (dotterbolag till AlItalia), och de kan varmt rekommenderas. Trevlig personal, stora och luftiga plan och man får mat. Jag hade beställt vegetariskt och trots att samtliga passagerare kunde välja mellan en panini med ost eller kött levererades min standard ostpanini charmigt nog i ett stort grönt paket.
På Kastrup regnade det, jag tog av mig solglasögonen och satte på mig jackan. Även om jag har pratat svenska på Institutet de här veckorna är jag ovan vid att höra svenska i den offentliga miljön. Utan att tänka mig för sa jag prego och grazie till biljettkontrollanten på pågatåget som tittade suspekt på mig, vilket jag kan förstå. Jag ser trots allt inte ut som världens mest italienska människa.
Just nu känns det som jag har transfertid i Lund. Jag ska skriva klart det sista på ansökan och sedan åka hem till Göteborg i helgen och gå på bröllop. På måndag tänkte jag ta tag i mitt liv här, förlåt om jag är asocial tills dess!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar