Längs Via Tiburtina

Igår packade nästan hela Institutet in sig i två minibussar och begav sig på exkursion längs med Via Tiburtina. Vi följde den antika och moderna vägen, vilka som i stor sätt löper parallellt, från Rom till Tivoli och tillbaka. Jag hade nöjet att åka i samma buss som bebyggelseantikvarie/arkitekt Hans Bjur och gavs därmed många intressanta perspektiv på hur man kan se på antika ruiner i ett modernt stadslandskap. Och någonstans är kursen som bäst när vi står vid sidan om en modern motorväg för att se på resterna av de lavastenar som en gång bildade en antik. Colosseum har jag besökt förr och kommer besöka igen, men den fullständigt bortglömda och övervuxna tabernan vid vägkanten hade jag aldrig hittat till själv. Och kursen är även fantastisk när vi anammar känslan av Grand Tour och äter lunch i ravinen i Tivoli, med Sibyllans tempel som utsikt, på nästan samma plats som Gustav III en gång lät måla av sig själv.

Jag uppskattar verkligen urban arkitektur, storkusin har ju indoktrinerat mig från unga år, men efter ett par somrar i italienska småbyar blir jag alltid lite vek i hjärtat när jag kommer till småorter i bergen även om Tivoli är betydligt större än både Monteleone och Sgurgola.

Efter att ha avslutat dagen med att gå in genom stadsporten, förbi de idag helt överbyggda resterna av Porticus Liviae (stort ögonblick) och genom Suburra åkte jag och Anna och handlade inför kvällens aktivitet; cocktails. Vi satte ute i trädgården och drack drinkar, skåpsöp och hade det härligt i största allmänhet.