Jag står min kusin väldigt nära, hon är som min syster och imorgon vill jag hålla ett tal till henne. Att prata inför många människor är inget problem (tvärt om) men det är så svårt att hitta rätt nivå och vinkel. Tre tal jag inte vill hålla:
Det interna och sommaren -89 när Sussie hade hyrt sköthästen Billy Boy Tre timmar senare har alla andra somnat medan jag berättar minnen från Roxettekonserten –94 och när de spelade Joyride kastade Per Gessle ut stora ballonger till publiken Eller så skulle jag kunna skriva det som ett enda långt julklappsrim? Sådär som vi gör i vår familj.
Det frireligiösa Jag har väldigt lätt för att bli gråtmild och tårarna kommer inte att vara långt borta imorgon så jag vill helst undvika att hulka fram du har alltid varit som min sys … ys … yster .. er … er och behöva krama henne jättelänge medan övriga gäster rodnar och sneglar på varandra bakom sina servetter.
Det bildade Jag skulle kunna lösa problemet genom att vila mig mot min klassiska bildning, vända mig till de stora retorikerna och kanske till och med hålla hela talet på latin när jag ändå är igång? Kanske kan jag lägga ut gloslistor under tallrikarna? Och kanske kan vi ha ett litet seminarium efteråt? Bara för att det vore så trevligt att verkligen prata om de olika stilistiska knep som jag har använt mig av. Bra lösning Lovisa. Jag kommer att vid 23-års ålder bli stämplad som den knepiga kusinen och få sitta på kanten vid alla kommande tillställningar och aldrig någonsin bli gift.
Eller så improviserar jag.
3 kommentarer:
Roligt med bröllop! Hoppas det blir en alldeles underbar dag, att ni har lika fint väder som vi verkar ha här och att din talekonst slår alla med häpnad! Klassisk bildning parat med improvisationsteatererfarenhet kan ju inte slå fel!
Kram!!
Min far har berättat att han under sin studietid var på något slags jubileum på Helsingkrona Nation, där Hans Alfredson höll ett tal till hembygden på latin. Ingen förstod någonting, utom ett ord "Kommoran" som var en vardaglig benämning på gummifabriken i Helsingborg.
Det blev helt fantastiskt, bröllopet alltså. Och jag prioriterade att göra mig förstådd framför att prata latin, så talet gick fint! (Även om jag någongång skulle vilja göra en Hasse.)
Skicka en kommentar