Kvalitet

Ägnade morgonen åt att hetsläsa om hellenismen för att sedan gå på ett seminarium med seleukidisk tematik. Ungefär alla böcker jag har läst på sistone om hellenismen (vilket är fler än normalt då jag har en läskurs om epoken just nu) inleds med programförklaringen att hellenismen är en förbisedd period och att det därmed behövs mer forskning, men någonstans måste det väl finnas en gräns för hur många sådana inledningar som kan skrivas? Därmed inte sagt att mer forskning inte är önskvärd, men man kanske inte alltid måste ärerädda det man skriver om.

Nu under eftermiddagen har jag Qualitätszeit mit Römischen Inschriften och ikväll ska jag har mer kvalititetstid, då med darling Petter.