Passionen

Igår hade vi återträff med Rom -05 gänget; jag, Karin, Sofia och Joakim drack vin och limoncello och pratade om det dekadenta livet och att hitta sig själv och vilken grappa som är godast och annat viktigt, deras sällskap var lika charmerande som alltid och så många replikskiften hade kunnat bli dagens citat att jag inte kan välja.

Inspirerad av Karin tänkte jag skriva lite om själva resan. Det kan nog ha varit det mest humanistiska jag har gjort i hela mitt liv; vi var konstant salongsberusade på rosévin, hade murgröna i håret och jag läste latinsk poesi bland ruinerna (please kill me). Fullständigt fabulous. Alla hade sina specialområden; konst, musik, språk och jag tror att jag då på allvar insåg hur mycket jag ändå kan om antiken. Jag skulle egentligen tentat latin två dagar efter hemkomsten, men för första gången lät jag bli att dyka upp (och jag är alltså kvinnan som kan räkna missade föreläsningar på ena handens fingrar och hade typ 0% frånvaro på gymnasiet, jag fick till och med ett stipendium för det, har alltså löjlig hög moral när det gäller att närvara) på inrådan av den käre latinprofessorn som sa att en Romresa är det enda legitima skälet att missa en tenta. Men jag gjorde ett tappert försök innan jag gav upp, minns att jag gick upp tidigare än alla andra och satt i det skabbiga hostelets svinkalla trapphus och läste Cicero och hade senare ett moment på Musei Capitolini när jag var själv i Sala dei Filosofi och viskade åt den store läromästaren quousque tandem abutere, Cicero, patientia mea…

Det är roligt att minnas mina Romresor, de har alla varit olika och inneburit olika saker. Ibland älskar jag känslan av hemma när jag kommer dit, att hitta utan karta och ha favoritaffärer och vänner som väntar på en, ibland är jag rädd för att det ska bli slentrian och att fjärilarna i magen inte ska fladdra när planet gör en skarp sväng och Tibern och San Piero skymtar till innan landning, men jag tror nog inte att jag behöver oroa mig. Just blandningen av hemtrygghet och fjärilsfladder är grejen med mitt och Roms förhållande.

Det jag egentligen vill säga med allt detta ruinromantiska dravel är att jag är så glad att jag aldrig har släppt taget om det klassiska, om Rom och kärleken, utan att jag faktiskt satsar på det. Precis just nu.

Ps. Om man vill veta hur jag upplevdes av någon annan så läs Karins inlägg här. Själv kan jag bara tacka för att hon stod ut med mig och min passion på speed.

Even cowgirls get the blues

Idag var triumviratet åter fulltaligt efter sommarens distansförhållande. Vi var alla tre stressade, mentalt fragila och, i mitt fall, höga på antiförkylningspreparat (jag är fortfarande förvånansvärt frisk och har ännu inte snutit ur mig hjärnan så jag tror de hjälper) och hade som alltid lika sjukt kul. I love triumviratet, de är de bästa. Ser mycket framemot vår gemensamma frihet under ansvar höst, ångestluncher och förfester med för mycket bubbly och YouTube-klipp.

Kom hem och kände mig åter lite mentalt fragil (Jonas uttryck som jag idag har gjort till mitt), men gick på bio med Marie, Kalle och Johan. En mörk biosalong och smågodis var precis vad jag behövde, även om filmen kanske inte lugnade mina hormoner. Men hey, the heart is just a muscle.

Trevlig scarves

Idag har jag bland annat gjort detta:

* Vaknat och kännt mig förskyld, något som händer varje ny höst i Lund. Det klassiska alla barnen åter på dagis syndromet.
* Shoppat loss på antiförkylningspreparat (handla med korg på Apoteket = tantvarning); nässpray, näsdukar, Bafucin, värktabletter och Echinagard. Om jag nu nödvändigtvis ska bli snuvig ska det åtminstone gå smidigt.
* Köpt en scarves. Inte en accessoar jag normalt brukar bära med mitt osedvanligt isolerande hår, men nu är jag ju förkyld och allt.
* Marinerat grönsaker att grilla
* Bakat biscotti
* Köpt vino santo
* Tittat på friidrott
* Suttit i överlämningsmöte med teologer, som visserligen var mycket uppstyrt och bra, men jag har ändå hetsat upp mig över möten som krockar med viktiga sportsändningar. När jag leder möten lägger jag dem aldrig samtidigt med viktiga sportevents. Var tvungen att gå mitt i höjdhoppet och innan häckfinalen ens börjat. OMGWTF? (Detta är ännu en sak som tydligt talar för en framtid som manligt styrelseproffs. Är även beredd att skylla på sjuka barn för att få vara hemma och kolla på hockey.)

Nu ska jag på återträffsmiddag med Rom -05 gänget vilket ska bli bedårande trevligt. Bellissima! Är inte ens ledsen över att jag missar Studio Sumo.

Lebensraum eller Det politiskt inkorrekta inlägget

Har försökt städa idag, vilket som bekant inte är min starkaste gren. Var tvungen att ta oerhört många pauser för att titta på friidrott eller Facebook. Känner mig i stort behov av:

Hushållsnära tjänster
Mer plats och gärna ett bibliotek också
Ett kontor

Samt självdisciplin.

Att hugga efter Forsberg med en klubba är inte okej

Inledde dagen med att ringa och väcka Moah eftersom detta gjorde mig djupt upprörd vid frukostbordet. Av så många anledningar, som bittert och ältande Coloradofan glömmer jag icke några oförrätter. Tycker inte om Belfour. Dessutom är det helt absurt att en av världens bästa målvakter genom tiderna (måste ge honom det erkännandet, även om det gör ont) kommer till Leksand som inte ens spelar i elitserien. Nu gillar jag Leksand (trea på listan över mina favoritlag efter Frölunda och Modo) men ändå. Jag gillar inte när gamla hjältar gör pinsamma comebacker, ungefär som när Suede spelade i Bingolotto. Stackars Moah har fått gå igenom hela sommarens ryktesspridningen på egen hand när jag var i landet Italien där ingen bryr sig om hockey su giacchio. Kanske är det därför jag känner mig lättstressad och sårbar i den här frågan. Snart är det åter säsong och jag kommer att härdas.

Lisa Lovette + Betty Bijoux + Dorothy Doll = Lovisas dagbok

Som vanligt googlar sig folk hit för att få förslag på latinska översättningar och tatueringar (även Colosseum + Göteborgshumor är en favorit) och jag tror bestämt att jag var något på spåret. Ser en möjlig konsultverksamhet framför mig.

Men veckans favorit är ändå personen som googlade sig hit på Lisa Lovette + Betty Bijoux + Dorothy Doll. Framförallt älskar jag att min blogg hamnar högst upp när man söker på just de orden.

Ps. Charlotte - det hade kunnat vara du?

Måndag

Tanken är att denna vecka planera och fixa så mycket som möjligt så att terminsstarten nästa vecka blir smidig. Idag är det måndag och måndag är som bekant dagen då man ska börja såna projekt. Så idag har jag tvättat, handlat, styrt upp lite, försökt betala räkningar med misslyckats eftersom min Internetbank inte anser mig vara behörig till mitt eget konto, powerwalkat und so weiter.

Förövrigt funderar jag på att försöka bli mer sval, men jag tror att det är dömt att misslyckas.

Dagens lexikontips II

Doctissima SDIL påminner om Cavallins inscannade svensk- latinska som finns här. Enjoy!

Den bohemchica helgen

Har tillbringat helgen på Orust tillsammans med Kristina. Vi åkte upp i fredags efter lunch och resan inkluderade ett antal byten, förseningar och möten med lokala nazikids från Stenungsund (tack Gud för att jag inte längre går i högstadiet) men med trevligt sällskap och det trevliga sällskapets inköp av snacks (när de andra passagerarna åt kexchoklad åt vi parmesan marinerad med balsamvinäger) så gick det bra ändå. Och när vi kom vi fram till landet togs vi emot av den rara mamman och som alltid finns det inget bättre än att landa på verandan.

Vi har njutit av det dramatiskt höstblåsiga vädret, promenerat, plockat björnbär, lagat mat, ätit mat, fikat, legat på filt i trädgården, druckit drinkar i pergolan och badat i havet. Har även utsatt Kristina för saker jag tycker om att göra på landet (simma långt, titta på sport och plocka saker i trädgården som lavendel för att göra Ernstinspirerade saker som lavendelsocker). I eftermiddag hann vi med en fika i Göteborg innan vi åkte tillbaka till Lund och nu sitter jag här, trött sådär som man är när man varit vid havet och det har blåst mycket, men väldigt nöjd. Tack Kristina för helgen!

Imorgon tar jag helg efter lunch

Imorgon väntar ett nytt möte på kansliet och sedan arbetslunch med utvärderingsgruppen (gillar även arbetsluncher. Jag = Percy Barnevik.) Sedan åker jag och Kristina upp till Orust. Vi har pratat om en helg där hur länge som helst, men eftersom vi i sommar inte ens har befunnit oss i samma land samtidigt så blir det av först nu. Ser framemot havsbad, långa promenader och drinkar i sjöboden.

Tillbaka på hästryggen

Inledde terminen hårt med heldagsmöte vilket var riktigt roligt (samma åsikt uppfattades vid ett tillfälle idag som ironisk, men nej, jag är helt seriös, det kan vara riktigt roligt att sitta i möten. Börjar allt mer se mig själv som blivande styrelseproffs). Jag ingår i den grupp som ska utvärdera processen med att omvandla alla språkinstitutioner till en enda stor och det innebär lots of spännande frågor och kreativitet. Inte som att sitta i en nämnd och inte ha tid för annat än brandkårsutryckningar och remissvar. Efteråt promenerade jag till stan för att köpa lite sidenband (fick en fin berlock av the beloved mamma och ska göra ett halsband) och mös över att vara tillbaka. Teknologerna är tysta ikväll, jag känner mig åter mild och är förbluffande bra på att förtränga att jag måste styra upp hela min frihet under ansvar-höst nästa vecka.

Dagens tips

Fick frågan om latinlexikon online i en kommentar. Jag kommer inte på något bra svenskt så här på rak arm, men jag brukar använda mig av Lewis & Short’s engelska som finns här.

Perseus kan vara lite svårnavigerad i början (och har en tendes att ligga nere när man behöver den som mest, men det har blivit bättre på senare tid tycker jag mig har märkt) men innehåller översättningar av de flesta texter och smarta sökfunktioner.

Jag mötte Lassie

Det är alltid lika spännande att se vad folk googlar sig hit på. Roligast den här veckan är dekan, tatuering. Vad förväntade sig personen att hitta? En tatuerad dekan (i och för sig inte helt långsökt; jag är tatuerad och det händer att jag kallas för den lilla dekanen på kansliet)? Förslag på dekantatueringar? Porr?

Två på listan den här veckan ligger Timbuktus mamma.
Jorå, jag har spelat teater för henne minsann.

Uppdatering

Och plötsligt tystnade musiken och allt blev lugnt. I fem minuter, sedan började de sjunga själva. Den senaste timmen har jag avnjutit allehanda sektionskampsånger. Kan inte riktigt bestämma mig vad som är värst; ett kvavt rum eller och det är vi som går maaaaaskiiiin skithögt. Det lutar åt ett kvavt rum. Minns när jag och Emma skulle hitta lammkött (en återkommande aktivitet under en period av vår vänskap, även om det var svårt som 20-åring att hitta betydligt yngre män på ställen med just 20 som åldersgräns. Kanske skulle jag ha större framgång nu som mogen 23-åring?) och vi gick på en nolleaktivitet och jag sjöng och det är vi som går laaaaatiiiin och ingen märkte skillnaden. Sedan stukade jag foten i trappan och vi tog en taxi till Max. Classy.
Nu ska jag sortera papper.

I like candy when it's wrapped in a sweater

Kom alltså tillbaka till Lund idag. Det är trevligt, förutom att jag inte är nöjd med nollningen utanför mitt fönster. Först var det lite roligt ur ett sociologiskt perspektiv; de små liven stod där med sina systemetpåsar och såg allmänt blyga och bortkomna ut, en timme senare var de bästa vänner. Men alltså, de spelar musik helt sjukt högt, mina fönster och väggar skakar och jag har försökt överrösta dem med mina skivor men det blev helt konstigt med basgångarna och då målade jag naglarna istället fast jag kan inte vädra ut den starka lukten för då släpper jag in musiken så istället försökte jag kväva den med doftljus och nu sitter jag här med sprängande huvudvärk. Men Johanna kommer förbi snart, det kan nog muntra upp mig. Hoppas hon har överseende med att jag inte har någon mat hemma. Jag hade kunnat ha överseende med nollorna, det är ju kul att de får lära känna varandra och vem minns inte sin novischtid i Lund, men Boten Anna tre gånger i timmen är inte okej, och I want candy med Aaron Carter är det verkligen inte. Är mycket nära att gå ut och klaga.

A fishermans wife goes glamour

Vid den här tiden på året brukar jag inte vilja något hellre än att svepa in mig i en halsduk i höstfärger och åka ner till Lund och börja plugga, men känslan har suttit längre in i år. Tror att det beror på att jag har varit borta större delen av sommaren – åkte efter midsommar och när jag kom tillbaka kändes det som om vore det i början av juli. Men nu har jag kommit över min förlorade sommarmånad och gått vidare, efter att verkligen ha jobbat på det. Idag exempelvis shoppade jag lite innan tåget gick. Hittade en superfin grå klänning från Twist & Tango i Haga som är som en välsittande filt med armar. Köpte även ballerinastrumpor (allt med band är bra), mörkrött nagellack, dokumentförvarare och en kalender. Och en blå klänning, för ni vet ju hur sentensen lyder: man kan inte ha för många blåa klänningar, för mycket lipgloss eller kunna för mycket om romerska kejsare.

Katja och jag

Yez, måndagen var en mycket bra dag; först hälsade jag på Mia i hennes superfina lägenhet i Majorna, sedan lunch med darlin Pegah och tillsist middag med Elin och vin på balkongen. Härlo. Igår åkte jag ut till Kållered för att köpa det utlovade bröllops- presentäppleträdet till Sussie och Lars. Tänkte först ge dem något roligare som ett fikonträd eller dvärg- apelsin, men kom fram till att det är bättre med ett stabilt äppleträd som faktiskt ger frukt (åh, vilket läge för metaforer som nu uppenbarar sig, men nej, jag behärskar mig) och köpte därför malus domesticus Katja (for the love of God Blomsterlandet, kongruensböj!) som jag sedan åkte tåg tillbaka med. Tågvärden tittade punktmarkerande på mig och jag hann tänkta oh shit behöver man betala för träd, undra om det är samma taxa som för hundar? innan han kom fram för att diskutera trädgårdsodling. Fruktträd - the great icebreaker.

Göteborg - Orust - Göteborg

I lördags träffade jag Felizia och Sabina och drack för mycket kaffe, pratade om brända broar och körda lopp men också om mer fröjdefulla saker som den gången då Felizia provade min lins och inte kunde få ut den och ingen av oss kunde se något och vi fick panik och dog av skratt samtidigt. Ja herre.

Men jag lyckades såklart inte hålla mig borta från Orust och havet så jag åkte ut tidigt igår och låg i trädgården, simmade, plockade kantareller och klappade hundarna hela dagen. Arbetade även lite med SOL-utvärderingen, men eftersom pappa hade tagit med sig sin dator till stan och jag inte hade med mig min kunde jag inte skicka iväg saker igår kväll som utlovat, så imorse tog jag den härliga 06.27-bussen in till Göteborg för att få iväg de där nödvändighetsmailen i tid. (Mamma till pappa: men när blev hon så ambitiös?)

Idag ska jag först åka till Majorna och träffa Mia, sedan hooka up med Pegah och tillsist avsluta dagen tillsammans med Elin och italiensk middag. Yez, kommer bli en mycket bra dag detta.

Kanske ska jag även äta praliner och dricka vin

Eftersom det har funnits stunder då jag suttit på huk nedböjd fast med ena benet på en liten mur timmar i streck och försökt lokalisera exakt var människor för sjuhundra år sedan tyckte det var smart att hälla jord (why medieval people, why???) och varit beredd att offra min mor, min far, mitt ofödda barn, min ännu inte införskaffade mopsvalp, min klassiska bildning, min skivsamling och min signerade Frölundatröja för en massage så lovade jag mig själv just en sådan i välkommen-hem-present. Och idag blev det äntligen av och nu sitter jag här, genommasserad från fotsulorna till hårbotten, insmord med eteriska oljor och liksom helt mjuk och bara spinner.

Jag har faktiskt väldigt ytliga tårkanaler

Hade sällskap på spårvagnen med en av mina favoritgranntanter som sa hur roligt hon tyckte det var att jag har hittat min grej och tar tillvara på min ungdom och sånt och jag blev så rörd att jag nästan började gråta. Är det normalt att bli rörd så här ofta som jag blir? Och det blir bara värre med åren. Känner mig nästan frireligiös alternativt konstant full.

Anyhow. Nu ska jag snart gå förbi Viktors kontor och sedan luncha med densamme och därefter ska jag få min stackars arkeologkropp masserad och jag känner redan hur sweet det kommer bli. Åh.

Annars är det alltid roligt att springa in i gamla tonårsförälskelser och tänka men herregud.

För Vasastan är som Chinatown

Idag hoppade världens bästa Emma ur en bil vid Vasaplatsen och vi satte oss i de gröna sofforna på Java och påbörjade uppdateringen om allt som hänt sedan vi sågs sist (i oktober, vi är sällan i samma stad samtidigt). Förhoppningsvis hinner vi träffas en gång till innan vi återigen åker åt olika håll.

Sedan tänkte jag ta vagnen hem som vanligt men hindrades av både Kulturkalaset och aggro fotbollsfans. Okej att hockey är en buskis sport, men jag föredrar män med för mycket hår i nacken som alla följer Frölundas princip om att aldrig hata bara älska och okej att fotbollen till och med omskrivs på kultursidorna, det är fortfarande hundra gånger roligare att vara del av en publik som inte skriker att de hatar motståndarlaget. Ungefär så tänkte jag när jag istället promenerade hem.

Lipgloss

Ligger hemma i soffan i Göteborg och läser Elle och lär mig att man i genomsnitt slickar i sig 708 tuber läppglans under en livstid. Kanske skulle ta och detoxa.

There and back again

Nu åker jag västerut igen. Ska den här gången försöka att inte fasta på en klippa utan faktiskt stanna i Göteborg. Vill man träffa mig där så hör av sig.

Äh, det ösregnar ute och min favvojacka är i Götet. Suck.

En av dessa dagar

Onsdag den 15 augusti 2007 kl. 13.38

Världens bästa citat

Gissa filmen:

-Nej, jag har ångrat mig. Jag måste hem.
-Nu?!
-Aa, jag har faktiskt lagt en massa brötchen i ugnen!
-Brötchen?!
-Men nån måste ju ta ut dem.
-Kan inte din mamma göra det då?
-Nej! Jag! Annars bränns dom ju fast i bakplåten fattar du väl!

Men ännu är det inte höst

Har planerat att bli hemskt ambitiös till hösten. Och här sitter jag nu och slösurfar istället för att skriva det jag ska. Men sen tänker jag att det är sommar så att det är okej och att man nästan kan säga att jag jobbar på min lediga tid och då känns det bättre. Och jag lyckades tillsist sätta ihop ett abstract även om jag var tvungen att ta många pauser för att sitta på balkongen.

Jag hade kunnat ligga på stranden just nu

Ett tydligt tecken på att terminen snart börjar – möte på kansliet. Ett tydligt tecken på HT-förvirringen – att jag var den enda som dök upp. Lite irriterande eftersom jag åkte ner mer eller mindre enbart för mötet, men å andra sidan är det skönt med lite tid här för att få saker gjorda. Sitter på en öde kår och ska ta itu med valberedningsärenden och SOL-utvärderingen och dricka för mycket kaffe.

Jag gästbloggar

Denna veckan gästbloggar jag på favoriten latinbloggen. Där kan ni läsa mina mer specifika latintankar, mina mer ospecifika tankar kan ni som vanligt läsa här.

The future belongs to those who believes in the beauty of their dreams

Igår lyssnade jag på Christer Fuglesangs sommarprat. Det i sig var inte det mest spännande någonsin, men jag är ändå hjälplöst fascinerad över det han har gjort. Inte så mycket för de tekniska prestationerna som för att han verkade så genuint glad när han satt där uppe i rymden och levde ut sin dröm som han har arbetat så hårt för att uppfylla. Jag förstår inte alla skämt om att han aldrig fick åka upp i rymden; han är ju for the love of God docent i partikelfysik och lär inte ha suttit på Nasa och fikat medan han väntade. (Sa jag att jag är en sucker för smarthet?) Av samma skäl älskar jag hockey och ägnade gladeligen en timme av mitt liv åt en dokumentär om Peter Forsberg på TV3, han har på precis samma sätt uppfyllt sin dröm genom timmar av segträning och skavsår. Jag antar att det är därför historia fascinerar mig; jag är helt enkelt svag för berättelser uppbyggliga för hjältar.

Tillbaka i Lund, saknar havet

I söndags röjde vi efter bröllopet och på eftermiddagen åkte jag till Göteborg och ägnade kvällen åt min tack för hjälpen-present; badskum och praliner. Idag gick jag förbi UB i Göteborg där jag träffade John. Han regisserade K+M+R+L, det första jag gjorde i Studentteatern, ja, faktiskt det första jag gjorde i studentlund överhuvudtaget. Vi har inte setts på ett tag så det var kul, han hade fått sitt första betalda filmjobb och verkade må bra. På centralen fortsatte jag att springa in i gamla bekanta, den här gången Karin från nationen. Vi åt lunch tillsammans innan jag tog tåget hit. Har som sagt ett möte imorgon som jag måste gå på, även om vårens ärenden just nu känns avlägsna. Men det är fint att vara tillbaka hos bredbandet, modem är såå -94.

Bröllopet

Bröllopet var fantastiskt, så Sussie&Lars och vackert och storslaget och opretantiöst på samma gång. Vigseln ägde rum i min mosters trädgård med utsikt över havet och fredagens ösregn var utbytt mot klarblå himmel. Min bästa barndomsvän Elins pappa vigde dem vilket gjorde det hela ännu mer släktpersonligt. Jag snyftade redan innan de gick in på tomten, tack gud för mörka solglasögon (note to self: kommer aldrig klara av att gifta mig). Festen hölls på den gamla dansbanan bredvid, borden var pyntade med midsommarblomster och maten med rosor och middagen varade till tolv, sedan tändes alla de kulörta lamporna, drinkar serverades, vi dansade till det brasilianska bandet och senare till disco när vi inte låg i hängmattorna och tog igen oss och när vi gick hem vid fyratiden såg vi stjärnfall.

Om talekonsten

Jag står min kusin väldigt nära, hon är som min syster och imorgon vill jag hålla ett tal till henne. Att prata inför många människor är inget problem (tvärt om) men det är så svårt att hitta rätt nivå och vinkel. Tre tal jag inte vill hålla:

Det interna och sommaren -89 när Sussie hade hyrt sköthästen Billy Boy Tre timmar senare har alla andra somnat medan jag berättar minnen från Roxettekonserten –94 och när de spelade Joyride kastade Per Gessle ut stora ballonger till publiken Eller så skulle jag kunna skriva det som ett enda långt julklappsrim? Sådär som vi gör i vår familj.

Det frireligiösa Jag har väldigt lätt för att bli gråtmild och tårarna kommer inte att vara långt borta imorgon så jag vill helst undvika att hulka fram du har alltid varit som min sys … ys … yster .. er … er och behöva krama henne jättelänge medan övriga gäster rodnar och sneglar på varandra bakom sina servetter.

Det bildade Jag skulle kunna lösa problemet genom att vila mig mot min klassiska bildning, vända mig till de stora retorikerna och kanske till och med hålla hela talet på latin när jag ändå är igång? Kanske kan jag lägga ut gloslistor under tallrikarna? Och kanske kan vi ha ett litet seminarium efteråt? Bara för att det vore så trevligt att verkligen prata om de olika stilistiska knep som jag har använt mig av. Bra lösning Lovisa. Jag kommer att vid 23-års ålder bli stämplad som den knepiga kusinen och få sitta på kanten vid alla kommande tillställningar och aldrig någonsin bli gift.

Eller så improviserar jag.

Men det är lite konstigt att säga croissant istället för cornetto

Det fanns ingen mat i lägenheten igår så jag var tvungen att äta frukost på Le pain français, jättejobbigt, verkligen. Sedan gick jag till UB för leta rätt på ett par inskrifter till artikeln, hämtade Sussies smink (vi ska göra ordning henne i vår sjöbod, mamma säger att vi kommer att få ett hysteriskt skrattanfall och missa vigseln och ja, hon har en poäng) och åkte därefter tillbaka till Orust, gick på yoga och tillbringade kvällen med att knyta band. Imorse plockade jag björnbärskvistar i brännässlesnår tillsammans med en tvååring och snart ska jag binda vitt tyg kring björkar.

Bisou

Kvalitetstid med mig själv

Hela veckan har jag varit på Orust utom natten till torsdag när Charlotte ville hämta mig för spontanfest i Svanesund, extremt dålig timing och very tråkigt att missa. Men jag hade en härlig kväll ändå; hämtsushi från Supersushi på balkongen, akvarellmålning, skumbad (jag byter bort min balkong i Lund mot ett badkar vilken dag som helst, speciellt när det finns badskum från Lush), vin och Elvis.

Rock steady

I förrgår åkte jag in till Göteborg med Suss för att shoppa och fixa inför bröllopet. Jag hade ännu inte köpt någon klänning och hade extravaganta planer eftersom min status som brudens kusin och nästansyster ger mig rätten att bära en gigantisk tyllkjol utan att någon bör höja på ögonbrynen, men så blev det inte. Vi gick först till Shock för Suss behövde en sak därifrån och när jag förstrött bläddrade bland kläderna samtidigt som jag översköljdes av gymnasieminnen (stjärnor under ögonen, knallhennarött hår, demonstrationer och blandband) hittade jag en fantastisk petroleumblå klänning med spetskrage och broderade svalor som jag spontanköpte. Eftersom bomull inte är världens mest fab material och det eventuellt kommer att vara kallt imorgon tänker jag klä upp den med en tunn sjal, guldskor (50% på Scoop, jag som trodde att rean av över) och femtiotalslockar. Tänk rockabilly goes bröllop.

Åt lunch med Suss, handlade några fler saker som böcker (är inne i en fas där jag läser mycket och urskiljningslöst, cirka en bok varannan dag), den nya Chanelmascaran för att den finns i ljusbrunt för oss väldigt bleka, en solklänning (sommarens favvoplagg) och ett nytt Rosebud eftersom locket på det förra låste sig i Italien och jag satt fast på landsbygden med shitty lypsyl och mitt främsta beroende i en burk som inte gick att öppna trots att jag utsatte den för verktyg och mig själv för förnedringen att be starka italienska män om hjälp.

Ikväll ska jag för första gången sedan i lördags ha på mig något annat än slitna jeansshorts

Mitt liv på landet bjuder inte på så mycket blogmaterial, det är som Villa Magna fast utan Indiana Jones-faktorn, jag skriver ju mest om salthalten i havsvattnet (högre idag än igår) och manetbeståndet (knappt några syntes till idag, inte ens vid båtbryggan) men ikväll ska vi åka till Slussen och gå på jazz, en av många sommartraditioner.

Tears won't dry when mermaids cry

När den svenska sommaren regnade bort satt jag och svettades i Italien och missade således det nationella trauma som så många verkar ha upplevt. Men jag kunde förnimma det idag när jag simmade och vattnet inte var lika salt som vanligt utan snarast bräckt på grund av allt regnvatten och det var som om vore jag på Ostkusten. Detta har jag aldrig någonsin upplevt under mina Västkustsomrar. Mycket märkligt. Och det är fortfarande så kallt i vattnet att brännmaneterna simmar på ytan och tycks inte ha behov att röra sig längre ut och djupare ner. Trots att det är augusti.

Imorse var det yoga på stranden, sedan promenad och bröllopsplaner med kusinen och därefter låg vi vid havet hela dagen och mitt yngsta kusinbarn verkar ha ärvt min förtjusning i att bada och påminner min mamma om alla de tusen gånger jag vägrade gå upp ur havet som liten och var tvungen att simma i t-shirt eftersom solkräm slutar vara vattenfast efter några timmars konstant badande.

Sommarkvällens leende

Idag har jag skrivit en del; mina tio bästa Trasteveretips + en bonus till Gunnel, en stipendieredogörelse till Institutet (la famiglia Rausing I love you) samt sms:at en mycket kortfattad Romguide till kusin Johan & Lena som spontanåkte dit i helgen och tyvärr missade mig med en vecka (”men du är ju nästan alltid där”). Annars så har jag mest läst, fikat med moster, promenerat, mött kusin Sussie, Lars och lilla Vera vid bryggan och skrapat upp mitt ena ben på densamma just som min stackars blåmärkta arkeologkropp hade läkt och jag började se presentabel ut och avslutat dagen med ett kvällsbad.

Nu är klockan tio; om man skulle ta och sova.

You can take the girl outta the trench, but you can't take the trench outta the girl

Jag – Pappa, kan jag hjälpa till med något i trädgården?
Pappa – Tja, vi måste plantera om ena körsbärsbusken (ja, vi har körsbärsbuskar och inte träd så att jag skulle kunna nå dem när jag var liten. Ja, jag är ensambarn). och binda upp rosorna på baksidan av huset.
Jag – Alltså kan jag inte göra någonting som innebär att jag får hacka med den stora hackan?

Lite senare

Morbror – Nu ska jag gå och röja på tomten inför bröllopet (min kusin ska gifta sig här ute om en vecka. Släkten är mycket spänd och fler rapporter kommer garanterat.)
Jag – Kan jag hjälpa till?
Morbror – Om du vill kan du börja planera hur du vill att vi ska löva (jag är dekorationsansvarig).
Jag – Du behöver alltså inte ha någonting hackat? Jag är ganska bra på att använda den stora hackan.

I heart pickaxing

Kanske ska jag läsa om alla mina Kulla-Gulla böcker

Åkte upp till Göteborg tidigt imorse, hämtades av moster&morbror som varit inne i stan för att gå på Rolling Stones och åkte med dem ut till landet. Här togs jag emot av mamma&pappa och två glada hundar. Jag fick nyplockade kantareller till middag och krusbärskräm till efterrätt och har gått en långpromenad som avslutades med havsbad och nu ska jag krypa upp i korgstolen och läsa en deckare – sa jag att det är skönt att vara här?

Och vi kanske ses det finns en chans på en spårvagn någonstans

Vaknade igår med en spännande whiskeyröst efter den väldigt trevliga öl-och-luckies-kvällen i Malmö tillsammans med Fredrika. Dock punktfast halvåtta; kombinationen av min normala pensionärsdygnsrytm och livet på landet är en killer. Ägnade några timmar åt att försöka styra upp min vardag (lägga skyddsskor, manbag och spade i låda märkt ”arkeologi”, tvätta jordimpregnerade kläder, svara på mail) innan Johanna och Tomas utan h kom. Vi fick sällskap av bonuspersonerna Björn, Johan (dativ!) och Karolina, lagade middag och nattpromenerade. Åh; P1-4, Dansk Radio, vattnet i ån, knack i väggen och hopp i sängen jag har saknat er!! Kärlek & kanel.

Åt inte frukost 07.20 men väl 09.20 med Johanna och har sedan fortsatt fixa; boka tågbiljetter, organisera höstens valberednings- arbete, börja skissa på stipendieredovisning, göra Villa Magna-album, promenera i det svala vädret som jag eventuellt kan vara den enda personen i Sverige som njuter av och lyssna på Håkan Hellström för imorgon åker jag hem till Västkusten.

Ps. Jag är just nu nyfiken på personen som googlade sig hit på Benedictine girls.

Tu mi manchi molto

I could tell you how many steps make up the streets rising like stairways, and the degree of the arcades' curves, and what kind of zinc scales cover the roofs; but I already know that this would be the same as telling you nothing. The city does not consist of this, but of relationships between the measurements of its space and the events of its past. As this wave of memories flows in, the city soaks up like a sponge and expands. - Italo Calvino, Invisible Cities

Dagens sensmoral eller Varför Göran Skytte inte arbetar på Nasa

Det här förtjänar egentligen att kommenteras mer ingående, men jag tänker bara ta fasta på meningen Det var ju inte genom lättviktiga flumstudier som Fuglesang kom till himmelen. Åh, varje gång jag känner mig lat och uppgiven och tänker att jag inte orkar beakta hur subjektsackusativen i den senare satsen blir subjekt i den förra och hur infinitiven därmed bibehålles för jag vill bara kolla på Rome och äta smågodis skall jag låta Göran Skyttes stämma genljuda i mitt inre det var ju inte genom lättviktiga flumstudier som Fuglesang kom till himmelen.

I love not camping

Jag tycker verkligen om naturen, jag gör det; jag är vegetarian, jag källsorterar och hjälper sniglar över vägen så att de inte ska bli påkörda och det har varit väldigt härligt att leva avskärmad på landsbygden och sova utmattad av kroppsarbeta och äta när man är riktigt hungrig och se solen gå upp och allt det där, men efter att blivit bajsad på av en uggla två gånger, sett en hund äta upp en kanin och andats in så mycket jord att jag känt den på baksidan av mina tänder eftersom jag uppenbarligen svalt den är det ärligt talat så skönt att inte ha planerat att ägna resten av sommaren åt att campa, fjällvandra eller något annat som involverar direktkontakt med naturen längre stunder.

*Sträcker ut mig i min säng*

Jag älskar min pappa

När jag växte upp var pappa alltid klädd i jeans&skjorta. Sedan hände det något, jag och mamma kallar det femtioårskris, men han håller inte med. Plötsligt bar han dyra tweedkavajer och slips varje dag och när jag förvandlades till en gubbe som tycker det är praktiskt att köpa ett plagg som passar i olika färger satte han sig in i senaste höstkollektionen. Jag välkomnar denna förändring då det numera är ytterst trevligt att shoppa med pappa eftersom 1) Han velar aldrig 2) Han tar alla mina råd på största allvar (det händer då och då att han ringer till Lund för att höra vad jag tycker om hans slipsval) 3) Han anser att handla till sig själv även innebär att handla till dottern 4) Vi avslutar alltid våra shoppingturer med kaffe i Saluhallen.

Som ett led i detta har han även upptäckt det brittiska märket Charles Tyrwhitt och skickade följande mail med plagg han tänkte passa på att beställa åt mig: Hej, här är två länkar; en till en klänning och en till en höst- och vårkappa. Hälsningar Far. Förklaringen är att de är ljusblå samt empire (”mamma säger att du gillar vad det nu heter, baby doll”). Loves the pappa.

Sommaren i city

Har ätit lunch med Marie som var klädd i ”den kommunbyrokratiska looken med en touch av glamour” medan jag bar cityshorts, även om jag fortfarande är lite skeptiskt till det plagget. Nåja de hoc satis, det var mycket trevligt och jag åt potiatis dvs inte pasta och köpte sedan take away kaffe, ett koncept jag saknat även om jag förstår varför man väljer att inte ta med sig sin caffé.

Drack öl med beloved medtriumvir Jonas igår, samma platser som vanligt dock utan Benny den här gången, och ikväll är det dags igen; Malmö, öl, Fredrika. Che buono.

Vykort

Eftersom jag inte hade något internet i helgen så kunde jag inte kolla upp adresserna till de sista vykorten så dom ligger här i Lund. Jag tycker att det är lite fusk att posta i efterhand, men om ni gärna vill ha ett så säg till. Det finns bland annat fina med påven och Navona med texten Roma My Love.

Fast jag ska såklart skicka Det Speciella till Nutte.

Om man hellre vill träffa mig i verkligheten så åker jag upp till Västkusten och därmed Göteborg och Orust på fredag och stannar en dryg vecka innan jag åker tillbaka till Lund en sväng eftersom jag tydligen har möten inbokade då, men sedan blir det mer Västkust i minst en vecka.* Om man råkar befinna sig på samma plats och vill ses så får man gärna höra av sig. Augusti är lika ostrukturerad som det låter, men jag tänker mig att vara välförtjänt ledig, in otium venio.

* Jag: Har lyckats planera in möten i mitten av månaden, förstår just nu inte varför.
Elin: Ånej, du måste gå?
Jag: Det är liksom jag som har initierat mötena. Typ jag vill ha överlämning med dekanen. Ska sluta vara ambitiös nu, jag lovar.