Stimuli

Idag har jag översatt mitt CV till engelska, skrivit första delen av Manchesterföredraget, den mentalitetshistoriska kulissen skulle man kunna kalla den, imorgon ska jag börja exempelfiera. Vidare har jag lunchat med Gustav och blivit spanad på av Åsa som ser mig från sitt arbetsrum, betydligt trevligare att utsättas för hennes blickar än av alla de freaks som jag i normala fall tycks locka till mig (jag attraherar konstiga män och hundar sa jag en gång för länge sedan och det visar sig stämma på nytt ungefär varje vecka). Det var så fint ute att jag var tvungen att powerwalka runt UB-parken och för första gången sken inte bara solen utan också värmde. Man skulle haft någon form av picknick sa Gustav, och det hade han ju rätt i.

Powerwalks och russin i såna små pappförpackningar man fick som liten är förövrigt mina nya stimuli.

Och så det vanliga, som alltid; kaffet, de stjärnmärkta mailen, facebookandet och framtidsplanerna.

Ps. Du som har googlat dig hit på noli turbare den kranka blekheten - maila mig, skulle älska att diskutera sentenser med dig!