Idag kom beskeded; Forsberg är frisk nog att spela hockey igen och han kommer göra det i sin gamla klubb Colorado Avalanche och jag gråter av glädje. Ja, jag vet att de flesta av er inte riktigt förstår det här men det handlar egentligen inte så mycket om att han åker omkring på isen och gör fantastiska saker med klubba och puck som inställningen. Att han aldrig någonsin ger upp utan tränar vidare när alla andra hade lagt sig i ett hörn av omklädningsrummet och gråtit av smärta. Och nej, Colorado är inte det topplag det en gång var, foten håller kanske bara första perioden men just nu spelar det ingen roll, det viktigaste är att han är tillbaka där han hör hemma och att hans fantastiska karriär får en värdig avslutning. Att han kommer tillbaka till Avs är så oerhört episkt. Kedjan är sluten; Sakic, Forsberg, Hejduk.Jag gillar inte att ge upp. Sånt får andra hålla på med.
2 kommentarer:
Men Lovisa! Han är ju ful ju. :)
Men hur många gånger ska jag behöva säga detta? Allt jag vill är att ha händerna på täcket och jubla när han gör mål.
Skicka en kommentar