Femina sed princeps

Förutom frukost med The Senior Staff och viss hängtid med Gustav så ägnade jag gårdagen åt att förbereda dagens seminarium. Jag har nämligen fått lov att hålla ett högre seminarium utan att vare sig lägga fram en uppsats, text eller vara doktorand. Den enda förhållningsregeln jag hade var att det skulle handla om mitt arbete med Livia. Försökte anstränga mig för att det skulle bli givande för deltagarna och inte bara en egoistisk möjlighet för mig att få input. Någon gång i gårkväll när jag satt och läste Rom und das Reich in der Hohen Kaiserzeit slog det mig att det jag gör inte är obligatoriskt, inte ingår i en kurs, inte är poänggivande och inte kommer betygsättas och det faktum att jag gör det ändå måste innebära att jag det nog är det här jag ska ägna mig åt.

Så med tanke på det var det jättebra att behöva sitta ner och tänka igenom vad jag vill göra och framförallt få respons på det. Förutom Thomas var det bara forskare på seminariet och efter att jag hade presenterat mina tankar (iförd det retoriska greppet akantusmönstrad klänning) kommenterade de vad som verkar vara fruktbart att gå vidare med och vad som redan är gjort.

Just nu känner jag mig peppad och har begåvningsångest på samma gång. Ska se vilka älsklingar jag kan döda för att komma vidare i projektplanering och tankegångar. Jag ska hålla en liknande presentation i Manchester i slutet av februari, ska bli spännande att se vilken respons jag får där utifrån de bearbetningar jag nu ska göra. Ibland önskar jag att jag hade varit intresserad av typ kvinnors sociala situation i de romerska provinserna eller något annat politisk korrekt, men nej, det är augusteisk politisk kultur all the way baby.