20 mars 2008

Nere men uppe på fem

Tåget från Lund till Göteborg var spexigt nog sjuttiofem minuter sent från Malmö men som tur var träffade jag Marianne och hennes korridorare på perrongen och hade några att prata med innan ett uråldrigt tåg rullade in som inte direkt körde in tid utan tvärt om såg till att vi blev ännu senare. Men jag hade inte bråttom någonstans så det var lugnt, köpte Supersushi innan jag tog vagnen hem.

Har ikväll badat och lyssnat på Sportradion whilst. När de spelade Känn ingen sorg för mig Göteborg i pausen älskade jag P4-producenten innerligt. Jeeez alltså vilken spännande match, även fast jag låg nedsänkt i ett lavendelbad kände jag mig inte det minsta avslappnad. Men förutom puckot i publiken som kastade in saker på isen så att den var tvungen att spolas om och turbulensen vid slutsignalen så var det en helt fantastisk match och framförallt en helt fantastisk vändning.

Har även sett Håkan på Doreen. Håkan pratade om sin pojkmidja och Doreen tindrade med ögonen och klappade honom mentalt på huvudet som vore han en ung tjej med mer bröst än röst. Även om jag verkligen uppskattar honom som artist förstår jag inte varför stora delar av Mediasverige gullar så intensivt med honom. Vad hände med att ta på allvar?

Inga kommentarer: