Lyssnar på hockey och känner mig stressad över att Frölunda måste vinna en match på bortaplan (gärna denna tack och inte den sista och avgörande för då kommer jag antagligen dö innan den är färdigspelad). Rent allmänt sammanfattar hockeyn mitt allmänna känslotillstånd just nu; lite stressad och stissig men ändå full av tillförsikt och kärlek till den slitna klyschan lugn, det ordnar sig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Man KAN... drömma om det i alla fall. Lejonen verkar trivas bättre på promenad i parken än västerns spänningsuppehållare. För att vara elitseriens "bästa lag" verkar de maskera det ganska väl. Tokigt!
Scenario: vi vinner hemma, tvingar Färjestad till ett avgörande i Karlstad, jag dör av ångest och nervositet. Kul.
Hoppet är det sista som lämnar...
Att aldrig tappa tron på sitt lag är en hockeydygd.
Skicka en kommentar