Oj, jag lät väldigt dramatisk i förra inlägget? Så farligt är det verkligen inte, mötet gick bra och att prata och pyssla med Karin var härligt. Har nu ljusblå färg på fingrarna och grus i ögonen, klockan är över elva och pensionären i mig vill sova.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar