13 juli 2007

Sub rosa

Läser Rosens namn av Umberto Eco eftersom tja, den utspelar sig i ett italienskt medeltida kloster och jag jobbar i ett italienskt medeltida kloster och dessutom är den full av latin (sympatiskt översatt på slutet) och tilltalar den sida av mig som har utvecklat en stor sympati för människor som arbetar utomhus i stark värme. Petrarca skrev något om fältet, solen och cikadorna i ett av sina brev som fångar precis hur jag känner men jag minns inte vilket just nu.

2 kommentarer:

Kristina sa...

Nar umberto ecco kommit ut med en ny bok var han i stockholm och hade boksigning. jag hade et ovanligt infall av frackhet sa jag och en kompis besokte honom med tidigare inkopta bocker (i mitt fall rosens namn) och fick dem signerade. vi kopte inte den nya. idag skamms jag litegrand.

Lovisa sa...

Nä, man ska inte skämmas. Coolt med Eco, hade gärna träffat honom.