Money for nothing and chicks for free

Det enda jag inte hann göra på min to-do list innan jag lämnade Lund var att gå igenom ett gäng viktiga, men ack så tråkiga, papper, vilket jag nu har gjort. Exakt hur märkligt tror ni Försäkringskassan tycker det är att jag ansöker om bostadsbidrag från Italien? Vidare har jag deklarerat och angående min och Johannas SuperPoke-konversation på FB idag (man kan faktiskt avhandla det mesta med superpokes) så skattar jag inte så mycket nej då jag, förutom CSN, till stor del är stipendiefinansierad. Mina sommarpraktiker är bekostade så vilket gör att jag aldrig riktigt med gott samvete kan hävda mina politiska principer vad det gäller att betala skatt. Men jag jobbar faktiskt då jag sitter i möten på universitetet, det är bara det att jag i första hand inte betraktar det som ett arbete och blir därmed lite förvånad varje gång jag får lön. Och just nu är jag väldigt förvånad över hur mycket jag ska få tillbaka på skatten. Tack LU för det! Måste däremot verkligen sluta ha ett så lättsamt förhållande till ekonomi och sluta tänka att det ordnar sig, skamvrå på det! Herregud.

En annan spexig sak jag har gjort ikväll är att beställa en bok om Rom. Från Sverige. Till Rom. Förutom det har jag och Sofia brudat oss och relaterat kring män tills Anna satte ner ett glasspaket mellan oss. Nu låter det kanske som jag är olycklig, men så är inte fallet. Det var snarare i bristen på olycka vi kunde mötas.

Anyways. Nu ska jag läsa lite i min bok som jag köpte i Siena; Dante for fun: The hell. Mycket fin och pedagogisk barnbok; I was suddently struck by terror but Virgil took my hand to comfort me and with a smiling face pushed me into the eternal darkness... god natt!