Wining & dining

Igår kväll åt jag middag på Casa Mia med mina gamla italienskakursare, så härligt så det med. Eftersom vi träffades på en kvällskurs har vi alla väldigt olika bakgrund och är alla olika gamla vilket gör vår vänskap ännu roligare. Ibland är det skönt att inte umgås med samma homogena krets studenter utan helt andra typer av människor med helt andra erfarenheter. Vi pratade mycket om Italien och nu längtar jag till Rom så att det gör ont. Det var fyra månader sedan jag var där sist och fyra månader tills jag åker ner igen och jag förstår inte hur jag ska klara det. Det är som en drog; jag behöver känslan av att vara där.