Onsdag

Det är fint ändå, hur man kan sitta i nio timmar i sträck, lida av för lite syre och dricka för mycket kaffe och trots ha konstruktiva diskussioner och känna att de allra flesta ändå vill åt samma håll.

Och efteråt, mitt i en hysterisk vecka, är det minst lika fint att träffa Åsa och Petter och få ett sånt där skrattanfall så att man gråter floder, inte kan andas och krampar efteråt.