Sök!

Visst finns det dagar då jag önskar att jag ägnade mig åt något mer vanligt och slapp betvivla min oomtvistliga och strålglänsande begåvning på att lyckas tolka tvåtusenåriga skärvor och viskningar, men annars är det roligt att doktorera alla dagar i veckan. Antiken är oupphörligen fascinerande och att dagligen få ägna sig åt att studera den är, förlåt men jag kommer inte på ett bättre uttryck, en gåva.

Därför vill jag uppmana alla intresserade att söka den i Uppsala utlysta doktorandtjänsten i antikhistoria. Här hittar ni all information.

Vad man kan göra en regnig måndag

Ta sig tid att läsa den där boken man tidigare bara hunnit slå upp referenser i, ta en paus och ge någon man tycker är fin en kaka och kramar, gå på tre kollegors gemensamma seminarium och sedan ta sitt arbetsmiljöansvar och föreslå en after work.

Lost in translation

Skriver på två parallella texter, en på svenska och en på engelska, läser en tysk bok, översätter latinska inskrifter och använder ord som inte finns.

Söndag

Tack Gud för söndagar, för en ledig dag i veckan att komma ikapp. Har sovit, sett på film, tvättat, ignorerat att städa, lagat mat och rårört lingon från Dalsland innan söndagskarman slog till och jag bakade kakor att ta med till jobbet och rabarbermarmelad om jag åker hem till helgen, kanske blir det Göteborg om en vecka. Och apropå Göteborg och helgens internat fick jag under fredagens lunch lära mig att ingen utanför Sveriges framsida vet vad barkis är. Har på fullaste allvar alltid trott att det var ett rikssvenskt begrepp. Men nähä alltså.

Och ja, det är långfranska för er som undrar.

Under Nikes vingar

Direkt från internatet åkte jag till Historiska Museet där utställningen Under Nikes vinge invigdes, det är skulpturerna från gamla Classicum som har fått ett nytt permanent hem i museets överljussal och kanske vackraste rum. Visst var Classicum en miljö som inte ens Botan kan konkurrera med, men samtidigt blir skulpturerna publika på ett annat sätt här, och får den museala omvårdnad som de förtjänar.

Tyvärr missade jag stora delar av invigningseventen som var led i 100-årsfirandet av Antikens kultur och samhällsliv som ämne, men det var roligt att kunna vara med under åtminstone sista delen och hinna powermingla med alla ditresta gäster.

Rapport från Snogeholm

Internatet var oerhört spännande, fredagen ägnades åt strategiska diskussioner om universitetets utveckling och lördagen åt regelrätt styrelsemöte då vi bland annat talade om utfallet av budgetproppen för Lunds del och resursfördelning inför universitetets budgetarbete. Diskussionernas vikt gjorde att jag inte vågade låta tankarna vandra för en sekund och jag behövde dessutom anstränga mig för att hela tiden hänga med då vi till stor del fortsatte ett arbete som styrelsen påbörjat innan jag blev invald. I fredagskväll, efter en fantastisk god middag, bjöd dessutom fyra av allmänrepresentanterna på ett litet seminarium om finanskrisen där bankdirektör John Abrahamson, ambassadör Börje Ljunggren, vice vd Robert Puskaric och chef för arbetslivsenheten Irene Wennemo gav sina olika perspektiv på den nyligen timade krisen vilket jag ju också ville lyssna uppmärksamt på, så det var en väldigt trött Lovisa som till sist somnade. Men nöjd, förstå vad spännande det är att få inblick i, och vara en del av ledningen för, hela universitetets verksamhet.

Eftersom jag varken vill eller bör blogga om mötets innehåll närmre innan protokollet är justerat får ni istället se lite bilder:

Här bodde jag. Tyckte det var himla fint att de fixat med skylt och allt.

Mitt rum

Utsikt från fönstret

Snogeholmssjön

Höst

Internat

Nu har jag, Petter, Ida och Christian ätit frukost med Universitetsstyrelsens ordförande Allan Larsson, jag har varit hemma en dryg timme och jobbat undan det sista inför dagen och nu åker jag på internat med sagda styrelse.

Redovisning

Seminariet gick bra, det var roligt att få förklara vad jag skriver om för även de som inte har varit så insatta tidigare, jag fick många fina kommentarer och konstruktiv kritik. Skönt att ha lyckats hålla veckans dödslinjer.

Shoppade en svart top med rosett och en blåblommig klänning i nästan exakt samma mönster som tapeten i mitt flickrum, kanske borde jag byta stil snart?

Nicolò Dell'unto hade ett riktigt spännande seminarium, roligt att han är visiting i Lund.

Kommittémötet gick bra, trots många viktiga punker och diskussionsvilliga ledamöter lyckades vi hålla tiden (vilket jag tycker är viktigt för moralen) även om de inte verkade köpa moroten hinna hem till Frölundas elitseriepremiär.

Premiären ja, är mycket nöjd med vinst ikväll, och självklart med Forsbergs comeback, trots att han nätade mot oss. Jag vet är att det är den hundrade i ordningen och han inte är i rookieåldern längre, men glöm inte att det är OS nästa år.

Planer

Idag ska jag ha ett lunchseminarium om vad min avhandling egentligen handlar om, så om ni undrar och har vägarna förbi 12.15 så är det bara att komma. Man får kaffe.

Därefter ska jag på ett annat seminarium om 3d-teknik och träffa vår nye italienska post-doc som har arbetat i Prima Porta, en av mina favoritsiter.

Och slutligen ska jag leda Universitetsledningskommittén inför helgens internat med Universitetsstyrelsen. Har även planerat in lite kvalitetstid med mig själv under lunchen, tänker mig shoppa exempelvis en blå klänning.

Onsdag

Det är fint ändå, hur man kan sitta i nio timmar i sträck, lida av för lite syre och dricka för mycket kaffe och trots ha konstruktiva diskussioner och känna att de allra flesta ändå vill åt samma håll.

Och efteråt, mitt i en hysterisk vecka, är det minst lika fint att träffa Åsa och Petter och få ett sånt där skrattanfall så att man gråter floder, inte kan andas och krampar efteråt.

Snabbt hej

Nu sätter jag mig i heldagsmöte med Områdesstyrelsen för strategiska diskussioner.

Direkt därefter blir det AW med darling Åsa som jag måste hinna se innan hon åker till New York, för mitt eget mentala bästa.

Vi hörs således först ikväll, toodles!

Dagen idag

Har skrivit klart paper, träffat rektor för förmöte, suttit i referensgruppsmöte och nu sitter jag på kontoret och har fixat med en power point. Men nu är klockan tjugo i tio och jag ska gå hem, ledsen för veckans dåliga blog stuff.

Hur jag tänker

Idag: check paperskrivande, presentation av hemsidor, Forskningsnämnd och ledarmöte. Till er som har undrat hur jag hinner: det här är inte en helt normal vecka, även om jag ofta har fullt upp. Grejen är att jag inte tänker att jag får förlängning för det jag gör, för mina deadlines flyttas inte för det, istället är mina uppdrag något jag också gör, inte istället för. Rent principiellt tycker jag givetvis att man ska få förlängning, men det har aldrig varit min drivkraft. Däremot är det nästan alltid roligt och utvecklande att få ta del universitetets verksamhet utanför mitt eget ämne. På samma sätt som det finns en gräns för hur mycket man hinner med finns det en gräns för hur många timmar i sträck man kan ägna sig åt samma sak och jag har ett behov av mer än en boll i luften. Även om det i slutänden handlar om balans. Och om glädje.

Hej veckan!

Den här arbetsveckan ska jag: gå på ett måndagsmöte, ett hemsidemöte, en forskningsnämnd, en kommitté för kommittéordförande, hålla i en ledarkick-off, sitta i en referensgrupp, dela ut medaljer, sitta i heldagsmöte med områdesstyrelsen, sitta i ett förmöte med universitetsledningen, hålla i ett förmöte med min kommitté, gå på ett rådsmöte, hålla i ett lunchsseminarium, äta frukost med universitetsstyrelsens ordförande, skriva ett paper, åka på ett internat med universitetsstyrelsen och fira att AKS som ämne fyller 100 år. Lätt hysteri med andra ord, men jag tror att det kan gå. Vecka 39 - nu kör vi!

Touch me baby, tainted love

I fredags kom Felicia och lillsis Agnes för att bo hos mig. Vi satt på gården eller i min soffa, drack öl och pratade. Och igår gifte sig alltså Moah och Henrik på Kulturen med efterföljande middag och fest på AF. Jag hade ett fantastisk trevligt bordssällskap, dansade massor, sjöng Håkan i stämmor med Göteborgsligan och log när Henriks mormor och morfar dansade vals till Mansons Tainted Love.

Imorse gick Felicia upp och stekte ägg och potatis till oss, vi fortsatte att ligga i min säng och på soffan och prata och när jag vinkat av dem kom John förbi för kaffe. Därefter gick jag handlade, röstade i kyrkovalet och jobbade lite med teatern. Nu ska jag ladda inför en lätt hysterisk vecka nästa vecka genom att se klart Glappet. Hej, puss, ses.

It's a lucky day for pretty melodies, it's a lucky day for making history

Igår var jag verkligen ineffektiv, var till och med tvungen att powernapa under den blå filten i fåtöljen på kontoret för att orka skriva. Idag däremot har jag fått ur mig tre sidor. Varför kan inte alla dagar vara som idag?

Anyways, är på mycket glatt humör. Felicia ringde just och sa att hon är framme i Lund så nu ska jag ta helg, ikväll dricker vi öl och imorgon går vi på Moahs bröllop. Fint.

Till alla er som sa hej, puss, ses men allra mest till Elin

Nu ligger hela Glappet ute på YouTube.

Nu

Har sömngrus i ögonen och tänker på helt andra saker än det jag borde skriva om.

...

Om man vill bli så trött att man inte vet var man ska börja.

Jag förstår att det är humor, men jag orkar verkligen inte skratta.

Hej sålänge

Nu åker jag till Malmö för öl med Daniel, min före dette korridorare som var den som min första kväll i Lund (18 år, precis flyttat hemifrån och inskriven på historia sedan ungefär två timmar tillbaka) poppade popcorn åt mig och bad mig berätta allt om mig själv. Sedan dess har vi varit tighta.

Hej

Seminarium

Igår var jag på historikernas seminarium för att lyssna på Isak, min fellow Romdoktorand, vilket var riktigt roligt. Tycker om att gå både på latin och historia, dels för att det är ämnen jag har läst och dels för att de båda behandlar text på olika sätt. Historikerna är bra på att ställa nya frågor till det antika materialet då de ofta är mycket mer öppna för att applicera tankar och teorier på olika epoker medan åtminstone jag är väldigt låst vid att det naturligtvis är antiken man håller på med. Det gjorde att de ifrågasatte saker i texten som jag inte tänker på men kände inte till det som är helt självklart för mig (att Rom aldrig hade en skriven konstitution, att det inte fanns en religiös dogm, att Cicero inte är att likna vid en kvällstidningsjournalist). Dessutom är de så många att det blir en annan typ av diskussion. Efteråt drack vi postsemvin och beställde pizza innan vi gick vidare för öl och fler samtal. Fin onsdagkväll.

Planer

Nu: powerkaffe med darling Åsa, läsa seminarietext, gå på seminarium, gå på postseminarium.

...

Scen från gårdagens middag, vid kaffebordet:

Äldre känd statsvetare till mig: vad har vi här för en liten flicka då?
Jag: jag sitter i universitetsstyrelsen.

Han blir förvånad över mitt svar och jag över det mest politiskt inkorrekta någon har sagt till mig på mycket länge att vi båda samtidigt börjar gapskratta.

Märkesåret 1809 eller antikhistoria, the great icebreaker

Som ledamot i universitetsstyrelsen blir man inbjuden till olika typer av tillställningar. Igår kväll exempelvis åt jag middag i pelarsalen till minne av märkesåret 1809 som det tidigare under dagen hade hållits seminarier kring. Det är ett stycke fascinerande, och förhållandevis modern, åtminstone för mig, historia och märkligt hur snabbt vi lyckas glömma hur länge Finland var en del av Sverige. Den första personen jag pratade med var rektor, som jag ännu inte känner särskilt väl, men hoppas få lära känna under året, som, teknolog som han trots allt är, ville tala om latin och en stund senare diskuterade jag I, Claudius tillsammans med universitetets personalchef. Det latinska och antika, dessa ständiga adelsmärken, dessa ständiga isbrytare, de påminner mig både om hur levande de ännu är och fördelen med att forska om ett ämne som fortfarande berör.

Si non proficient artes, veniemus ad arma, inque tui cupido rapta ferere sinu

Gårdagens seminarium, om övertalningsstrategier i Ovidius' Heroides, var väldigt intressant, tack vare Martinas fina uppsats. Som den Aeneidenjunkie jag är har jag tidigare läst Didos brev till Aeneas, men inga fler. Det ska det nu bli ändring på, märker att jag behöver läsa längre latinsk text igen och inte bara mina korthuggna inskrifters speciella språk. Istället in med fler hysteriska kvinnor som skriver vredgade elegiska brev om obesvarad kärlek.

Multitasking och höstromantik

Peppade igång en måndag som bland annat innehåller ett seminarium och en jubileumsmiddag med att bättra på det blodröda nagellacket, började läsa men så plötsligt kom fönsterputsaren, datasupporten och Patrik samtidigt som handledaren ringde, dock gladde mig allt det mest, stundtals finner jag min arbetsplats lite väl lugn.

Men just nu är det faktiskt just lugn och höstromantik jag ska försjunka i då jag ska vira in mig i en stor sjal med rostfärgade rosor på och gå och sätta mig i växthuset och läsa Ovidius inför Martinas uppsatsseminarium i eftermiddag.

Eller snarare har jag haft kvalitetstid med min inre Martha Stewart

Idag har jag haft kvalitets- och kommaikapptid med mig själv vilket behövs ibland. Har tvättat, handlat, lagat lunchlådor, bakat bröd och kokat rabarbermarmelad. När jag inte har läst eller slöttittat på Idol, om man gör det tondöv och hormonell gråter man åt mycket kan jag meddela.

Inte okej

Dagens inlägg, och framförallt jättetyvärr min medverkan i Moahs möhippa, utgår på grund av mensillamåendet från helvetet.

I övrigt var gårdagskvällen och stora delar av dagen synnerligen fab. Bandet var lite trött, men sällskapet strålande.

Nu ska jag dricka mer nyponsoppa.

Oh la la and all that

Hej sweetest blogg, idag är det peppkänsla i magen: jag läser om något som verkligen intresserar mig, ska snart luncha med Fanni, sedan kommer Marie ner från Göteborg och vi ska äta vår traditionella hämt plus vin innan vi går till Åsa för förförfest, därefter väntar förfest hos Micke i Malmö om han inte har insjuknat i Svinis, vilket vi inte hoppas, och sedan dansar vi på KB hela natten. Så ni förstår ju peppen.

Annars

Orörd skrivdag, lunch med Carin, springa hem för att lämna undulaterna till Jonas, hinna förbi teatern och slutligen landa på Brogatan för aw. Ungefär så.

Pärla

Plötsligt i katalogen hittade jag en avbildad liten medaljong från senantiken med texten in se senes cates - väldigt fritt översatt utan riktig hänsyn till former att åldras tillsammans, varför graverar ingen in det i vigselringar istället för krystade latinska översättningar? Jag skulle.

Den fortsatta dagen i sammanfattning

Inläsning, författande, skamvrå, budgetarbete, Åsa & uteservering.

Skål och grattis älskling!

Idag är det inte bara finaste Petters födelsedag utan även den nionde dagen i den nionde månaden år tvåtusennio, så idag klockan nollnio nollnio dricker vi champagne.

Snits

Efter lunch, då jag och Thomas hälsade på en nyopererad Kalmar på lasarettet, om inte Kalmar kan komma till lunchen får lunchen komma till Kalmar, fortsatte jag att göra saker i kronologisk ordning tills jag gjorde helt tvärt om och ledde mitt första kommittémöte, trots att jag aldrig tidigare varit aktiv i LUS. Det gick bra, alla ledamöter kunde närvara och diskussionerna var givande. Vi drog visserligen över lite, men jag tror ändå på mitt mål med bestämd sluttid på möten.

Nu kommer jag att låta som en informationsbroschyr från universitetet, förlåt, men alltså, vad jag har lärt mig så mycket mer än enbart det jag utbildat mig till. Visst hade jag förväntningar om att bli en kompetent historiker, men inte om att vara en aktiv del av budgetprocessen för en av Sveriges största myndigheter.

Efter den insikten under mötet kom jag dock ner på jorden igen när Johanna sms:ade för att säga att jag glömt mina nycklar på jobbet, men som tur var kunde jag hämta dem hemma hos henne, kvällens hjältinna, tack, och gå hem och avkopplingspyssla.

Ibland när jag är trött vill jag också lägga till sådana paranteser

Ur Livia to Helena - Women in power, women in the provinces:

Tacitus called Antonia Maior "Minor" because Mark Antony's daughters had a much older half-sister also named Antonia, after her mother, yet another Antonia. (Clearly, imagination in choice of names was not Mark Antony's strong suit.)

Godmorgon

Efter en intensiv arbetsdag och efter att sent igår rensat och förvällt den sista svampen och frusit in lingonen (Ann: du är ju Martha Stewart på speed) somnade jag men var ändå pigg imorse, mycket på grund av den väntande teamfrukosten med PK. Up, up and away with Team PK.

Nu ska jag övergå till att göra saker i kronologisk ordning vilket historikern i mig älskar.

Belle & Sebastian säger hej

Belle har hittat små ljusblå konstgjorda kompisar i min fikus Ansgar (ja, han är döpt efter den förste missionären, jag tittade mycket på Vetenskapens Värld som ung nörd, innan jag växte upp och blev historiker) medan Sebastian övar på att kamouflera sig.

Dalsland

När seminariedagen var slut åkte jag vidare till Dalsland. Pappas släkt kommer därifrån och vi hälsade på min gammelfaster som bor kvar på gården. Där har min käre far tillbringat alla sina somrar och romantiserar det på ungefär samma sätt som jag romantiserar Orust och han var således mycket lycklig över att vara där, och över att jag och mamma glatt följde med. Även om jag är i Dalsland högst en gång om året tillhör det de platser som betyder mest för mig (tillsammans med Göteborg, Orust, Lund & Rom), jag har vuxit upp med att höra pappas berättelser om alla som en gång befolkade gårdarna, att se de gulnande bröllopskorten på brudar i myrtenkrona (obs Kulla-Gulla-referens!) och att besöka platsen som gav mig mitt efternamn. Och att plocka svamp.

Vet ni hur mycket svamp det finns i skogen just nu? Som ett exempel på det, och på hur mina föräldrar tydligen har påverkats av mitt språkbruk, hördes följande konversation i skogen:

Mamma: Anders, det här är ju sjukt mycket svamp.
Pappa: jag vet, det är så vi jobbar.

I lördags- och söndagsförmiddag plockade vi brutala mängder svamp, främst kantareller, trattisar och taggsvamp då regnet förstört soppen, och tolv liter lingon på det, under eftermiddagarna satt vi vid köksbordet, rensade och drack kaffe. Förutom gammelfaster Ellen kom även pappas kusin Eva upp och tillbringade helgen tillsammans med oss. Enda traumat var första dagen då jag glatt gick iväg i dubbla lager stickade strumps, intet ont anande om de dalsländska mördarmyggen (jag får aldrig myggbett, på grund av karma brukar jag hävda då jag aldrig dödar dem) som bet igenom lagren. När jag visade upp mina spetälska ben för pappa log han sitt jag har tillbringat alla min somrar på gården-leende, gick ut och plockade rödklöver och gav dem till mig med orden de här ska bara torka först, sedan hjälper de. Efter vi löst den lilla famljekonflikten med att jag bar pappas extrabyxor rådde dock åter frid och vi tillbringade en mycket fin helg tillsammans.

FokusFredag

Nu är jag hemma igen från radioskuggan. I Göteborg finns det visserligen internet, men i Dalsland hade jag inte ens mobiltäckning (vilket visade sig på vägen tillbaka till Göteborg när helgens samlade sms anlände på en och samma gång).

Åkte som sagt upp tidigt i fredags tillsammans med Patrik som inte hade varit i Göteborg på många år och vi hade således lite safari på vägen till Näckrosdammen och systerinstitutionen (Patrik på Götaplatsen, förlåt att jag citerar, men det är ohjälpligt: det här är det närmsta EUR jag kommit utanför EUR). Anledningen var den kurs inom FokusRom som jag ska gå i höst: Monument, makt, minne - textens roll i det romerska stadslandskapet. Känns fint med inskrifter i kontext, seminariemiljö, forskningsfront och så lite hemstad på det. Enda nackdelen är att den krockar med universitetsstyrelsen och jag ännu inte har lyckats klona mig själv, men det får lösa sig.

Radioskugga

Godmorgon bloggen, klockan är 05.15 och jag är uppe för att packa, vilket jag inte orkade göra igår, och hoppa på tåget till Göteborg. Där väntar en heldag med FokusRom och ikväll åker jag vidare till Dalsland för ett par dagar fyllda av skog, svamp och bär. Ska således ägna helgen åt två okarakteristiska saker: bära praktiska kläder (mina gummistövlar är visserligen ljusblå, men jag kommer bära dem tillsammans med typ slitstarka byxor) och inte ha tillgång till internet.

Igår och idag

Gårdagen ägnades åt jobb och museistyrelsen inklusive besök i vårt arkiv som är som ett enda stort IKEA-lager av fornlämningar (LUHM är, näst Historiska museet i Stockholm, det i Sverige med flest föremål) numera inklusive delar av gipserna från Classicum som faktiskt fungerade även i den miljön, känslan var inte helt olik den på Centrale Montemartini i Rom. På kvällen kom Karinissima till Lund och bodde hos mig i natt. Den utlovade orgien i prosecco och grammatik blev främst en orgie i det förstnämnda, tillsammans med allehanda samtalsämnen.

Idag har jag lämnat en C/Karin vid stationen och ätit torsdaglunch med en annan, letat efter böcker, läst och okynnesgjort torsdagsfina saker. Ikväll har jag, efter att ha hetslagat cykeln och insett att jag har saknat att cykla som jag gör mycket mindre ofta efter det jag flyttat till centrum, suttit i styrelsemöte med teatern och styrt mer med höstens kurser. En annan fin sak är att, när man är trött och listorna flyter samman, få mail och telefonsamtal från ledare som tackar för att man finns och gör sitt jobb. De är väldigt bra, hoppas jag förmedlar det tillbaka.

Nu ska jag sova sju kvart i timmen som pappa hade sagt.

Queens of ält

Nu är det snart dags för indisk hämt, styrelsemöte hos mig och sedan tar nog PK, Emma och jag ett kortare ält på det. Inte om mötet utan, ni vet, livet.

Så länge

Har precis sagt hejdå till Jonas som ska resa iväg i ett år. Till Afrika och Indien, knappt utan internet. Hur säger man egentligen det till en av sina bästa vänner? Men det är väldigt roligt för, och modig av, honom och ett år är bara ett år. (Jättelänge) Sedan är triumviratet åter fulltaligt.

Efter hård mobbing igår uppskattade jag dessutom att han stöttade mig helt i mops. Ibland krävs det ett rödhårigt ensambarn för att förstå.

Addendum

Även Micke och Petter (direkt från Milano) anslöt och istället för måndagsöl blev det måndagsmojitos. Etc.