23 oktober 2008

And so I follow my feet

I sann MCA-anda hann Charlotte givetvis se i förra inlägget att jag var på väg till Malmö medan hon satt på tåget från Helsingborg på väg till samma stad. Vi möttes på centralen och de fem minutrarna jag hade tid med blev visserligen till fyrtiofem, men en längre uppdatering var av nöden. Loving the sis! Sedan åkte jag hem till Emma, men lyckades givetvis gå av på fel hållplats. Nu är det officiellt: mitt lokalsinne är ett skämt. Som i helgen i Göteborg när jag skulle till Masthugget men hamnade vid Naturhistoriska, och då pratar vi ändå om en stad jag är uppvuxen i. Herre. Men jag lyckades åtminstone ta mig till Sofia utan att gå vilse. Vi åt, pratade och drack vin hela kvällen och hade det allmänt härligt. Nu ska jag fortsätta lyssna på Elvis och American Trilogy och bocka av på listor.

4 kommentarer:

Barbarossa sa...

Glory, glory hallelujah...:-))

Lovisa sa...

Åh, det är så bra!!

Barbarossa sa...

Ja, visst är det! Den låten var en av de som brukade snurra i utryckningsfordonets stereo i Labranda i somras. Vi brukade alltid dra upp volymen just när den där refrängen kom.:-)

Lovisa sa...

Den är ju onekligen en stämningshöjare - vi lyssnade på den vid tolvslaget i Berlin senaste nyåret.