Till Skolverket

Vi är oroliga över Skolverkets kunskapsmål i ämnet Historia då en stor del av mänsklighetens historia har förbisetts. Det stora tidsdjup som kännetecknar mänsklighetens historia kommer inte fram i kursplanen. Den väljer att ta avstamp just vid år 800 och bortser därmed från hela människoblivandet och viktiga processer. Saknas gör t.ex. vad som hände när människan kollektivt valde att bli bofast och hantera frågor som samhällsbyggnad, försörjning och kommunikation. Det är i den processen som Den andre först blir synlig. När grupper skapas växer också ett vi och dom - tänkande fram, vilket är något som eleverna förväntas kunna urskilja när det gäller senare tiders historia, inte minst under tematiken kulturmöten. Då eleverna skall bringas kunskap om sitt närområde och dess kulturlandskap menar vi att de också bör ha kunskap om de olika kulturer som än en gång satte sin prägel på det, detta gäller även för de äldrehistoriska lämningarna, som går tusentals år tillbaka i tiden. För att hindra att eleverna ges en alltför ytlig historieförståelse utan tidsdjup föreslår vi att undervisningsmoment likt dessa införs i åk 1-3.

Kulturmöten är något som genomsyrar hela kursplanen, vilket vi välkomnar, men vad som saknas är de samhälleliga, ekonomiska och tekniska förutsättningar för sådana – kan man inte resa på vägar och segla över hav kan man heller inte mötas. Vidare tycks fokus ligga på kulturmöten i Norden utan undervisningsmoment om de kulturer som en gång möttes och influerade varandra. Den grekiska och romerska antiken och de imperier som följde i Roms fotspår som likt det bysantinska och karolingiska har varit av avgörande betydelse för både Nordens och Europas utveckling, inte minst på det kulturella planet, och bör ha en självklar plats i undervisningen. Därför föreslår vi ett centralt tema för åk 4-6; världskulturer där exempelvis de stora flodkulturerna, antiken, de grekiska och romerska kulturerna, asiatiska och amerikanska civilisationer kan ingå, tillsammans med kulturområden som det islamska. Att kursplanen fokuserar på det nordiska och det globala får inte ske på bekostnad av exempelvis det europeiska.

Kunskap om historiebruk är viktig, men då äldre historia i hög grad är den som brukas torde vetskap om den, som exempelvis hur nationen Sverige växt fram, vara nödvändigt för att undervisning om historiebruk inte bara skall reduceras till ett metaresonemang.

Kursplanens uppläggning – från lokalområdet tll den gemensamma världen – syns vilja bygga på ett successivt utvecklat intresse hos eleverna för omvärlden. Men elever är nyfikna redan från de yngsta åren på det främmande; det långt bort belägna, och i tider mycket avlägsna. Historieundervisningen borde tillvarata detta intresse.

Våra synpunkter och förslag på tillskott i kursplanen är nödvändiga för att elever (och kommande generationer) skall ha en kunskap och förståelse av la longe durée i mänsklighetens historia. De borde få en chans att därmed lära sig att Norden och Europa på inget sätt varit isolerade arkaiska områden under den långa förhistoriska och äldrehistoriska tiden liksom Norden inte har varit under den moderna tiden.

Lund 2010-02-02
Institutionen för arkeologi och antikens historia
Lovisa Brännstedt doktorand i Antikens kultur och samhällsliv
Eva Rystedt professor i Antikens kultur och samhällsliv
Mats Roslund, docent i Historisk arkeologi
Kristina Jennbert docent i Arkeologi