Dagens foto, Chiesa di San Silvestro

Innerst inne är vi alla katoliker

En promenad i parken

Inledde dagen med en tidig powerwalk vilket är tänkt att bli en ny vana. Känns mycket hurtigt och bra. Jag tänker som så att om man nu bor i samma hus som man studerar i sparar man tid om morgonen och om huset man bor i ligger precis bredvid en stor och fin park kan man ju lägga den tiden på en promenad. Dessutom är där så vackert om morgonen och när det blir ännu varmare kommer morgonen vara den enda tiden då det är drägligt att motionera.

När jag kommit tillbaka och bytt om var det dags för introduktionsmöte. Nu känner jag mig visserligen rätt hemma här, men det var trevligt ändå. Ikväll är det först föreläsning om huset och dess arkitektur och sedan välkomstbuffé. Dessförinnan hade jag tänkt att installera mig och Baby Ernst vid vår arbetsplats och börja inläsningen, denna veckan har vi tema Etrurien och jag har inte hållit på med etrusker på ...länge.

Söndagkväll

Har ikväll varit härligt utlandssvensk och sett på Skärgårdsdoktorn på SVT Europa för att sedan gå till en (ett?) enoteca med mycket trevliga Karin för en söndagskvällsdrink. La dolce vita osv. Nu ska jag lägga upp ett par kostymbyxor och sedan sova, imorgon börjar kursen!

Återseendet

Att komma tillbaka till Rom handlar mycket om att på ett nästan rituellt sätt återse saker. Tröttsamt ibland, men som den historiker jag är gillar jag det. Var uppe tidigt och hade tänkt att promenera till GS (Ica, typ) i Borgheseparken men eftersom jag ytterst sällan lyckas gå raka vägen från punkt A till punkt B i den här stan blev det givetvis inte så. Istället fortsatte jag längs med Via Veneto och plötsligt stod jag på Piazza Barberini och tänkte att jag kan lika gärna dricka mitt frukostkaffe här och handla på Spar längre ner på Via del Tritone vilket jag också gjorde innan jag gick tillbaka efter den nätta lilla morgonpromenaden. Noterade visserligen ett visst skavsår men insåg inte förens jag kom hem att jag blödde från hälarna.

Tog en paus för att ligga ute i trädgården och äta vindruvor och läsa. Inte för att strö salt i några svenska vintersår, men det är tjugo grader varmt här och strålande sol.

Sedan tog jag en ny promenad för att handla linsvätska, schampo och annat som jag flygvärdinneaktigt nog valde att inte ta med mig och på grund av dagens omständigheter köpte jag även plåster och solcreme. Kvinnan i farmacian blev så förtjust över min blekhet att hon inte bara hämtade skyddsfaktor 50+ utan även sin kollega för att förevisa La Chiara. Jag kände mig mycket spexig.

Hann även med att säga hej till Pantheon och jag vet inte för vilken gång förundras över hur mäktigt det är att stå mellan kolonnerna. Jag går inte alltid in i själva byggnaden utan stannar ibland utanför och tar in känslan av ett bevarat romerskt rum. Fortsatte förbi San Ignazio för att titta på takmålningarna och av en slump hämnade jag även i Chiesa di San Silvestro som jag aldrig för har sett stå öppen. Främsta behållningen var de inmurade inskrifterna likt de utanför Santa Maria in Trastevere. Älskar inskrifter.

Köpte med mig en panini som jag åt i parken medan jag läste ut Per Hagman. En bok om dygnet är jag uppe i nu, kanske borde jag hejda den bokslukarperiod jag känner är på ingång. Eller så hejdas den av sig själv när kursen börjar imorgon.

Buongiorno il bloggo!

Beslöt mig igår för att ta en taxi från Termini istället för att ta metron då min kropp hotade med att ge mig väskarm om jag försökte dra mitt råtunga bagage från Piazza del Popolo till Institutet. Så jag gjorde så och fick därmed den romerska känslan med en gång; rökning i bil, livsfarlig körning och grov förolämpning av medtrafikanter (varav jag förstod nästan samtliga - på grund av tidigare utgrävningsjobb är mina italienska specialiteter arkeologiska termer och svordomar). Jag var dessutom tvungen att guida chauffören på min högst ouppvärmda italienska i ett Rom jag visserligen hittar rätt bra men där jag aldrig själv har kört. Men jag kom lyckligen fram, packade upp och somnade sedan. Nu är det morgon och strålande sol men jag har ingen frukost hemma utan måste gå iväg till en bar och dricka kaffe. Åh nej vad jobbigt.

Att komma hem

Är nu framme i Rom efter en smidig flygresa. Satt bredvid en uppenbart mycket flygrädd man, det kan inte vara lätt att vara medelålders snubbe och inte få visa känslor. Själv var jag som vanligt som ett barn på julafton när vi lyfte för att sedan sova halva tiden och läsa andra. Skulle egentligen bara tagit med mig tio pocketböcker och inte elva (fyra reselexica undantagna) men precis innan jag åkte kände jag ett behov av att läsa om Per Hagmans Att komma hem ska vara en schlager. Jag är annars kluven till Hagman, men, förutom att vara utelämnande, lyckas han i sin mest självbiografiska bok även vara riktigt rolig. Dock undrar jag hur nästa bok blir för efter den här kan han knappast gå tillbaka till att enbart skriva om poserande tonåringar och knark igen.

Om en halvtimme åker jag

Gick upp sex imorse och nu är allt packat, tack Gud. Har arbetat enligt Melodifestivalprincipen, dvs vissa plagg går direkt till final och vissa får kvala via andra chansen. Min pappa brukar ibland gripas av ett faderligt pedagogiskt behov att lära mig saker som yttrar sig i att han ser på mig och säger jag har tänkt på en sak; kan du kakla / koka sylt / smörja en cykelkedja och sedan lär han mig det. En gång lärde han mig att packa effektivt - så rätt tänkt, så fel resultat. Jag är numera ytterst bra på att få plats med hysteriska mängder.

Har dock lyckats begränsa mig något, delvis beroende på att jag greps av dåligt konsumtionssamvete igår när jag insåg att jag har många plagg jag glömt att jag äger varav vissa till och med har prislappen kvar. Skamvrå! Sedan så vet jag ju också var som finns i Rom och vad jag brukar sakna. En sak som är livsnödvändig är svensk skönlitteratur (även om behovet kanske blir något mindre nu när jag faktiskt ska gå en svensk kurs och inte prata ett främmande språk om dagarna) och jag har därför med mig elva pocketböcker, vill jag läsa mer än så får jag faktiskt läsa facklitteratur innan jag somnar.

Det känns just nu inte jättespeciellt att åka, det är Rom och det är jag och det är bra. Och tio veckor går fort. Det är exkursioner med kursen och med mig själv till Malta / Bologna / Milano och det är besök och woooops så är det sommar. Längtar efter att landa och känna lukten av Medelhav, men längtar i ärlighetens namn just nu även efter att få sätta mig på planet och sova.

Och att titta på regnet utanför medan man packar ner sin bikini känns ganska bra. Det och att få mail från Italien om att man är saknad och efterlängtad.

Pensionär

Avbockandet har fortsatt även idag med paus för lunch och uppdatering med Linda och Sofia, The Senior Staff har ju inte setts på ett tag nu, och muffinshäng i soffa med Sara, Marie och Maria. Men annars har dagen mest ägnats åt uppstyrning. Kan konstatera att det var mycket klokt att stanna hemma ikväll. Jag har börjat packa (läs lagt väldigt många saker i min soffa) men tänker sova nu och gå upp tidigt imorgon istället. For the love of God, klockan är faktiskt elva.

Bilder från igår

Emschen und Ich

Jonas lyssnar på en av
Triumviratets favoritlåtar

Lina och jag

Ny frisyr - samma pose

Demain il y a un autre jour

Jag kom visst hem halv tre i natt? Parallellade öl med Lina och hennes vänner och Triumviratet och det var mycket trevligt. Men plötsligt tänkte de andra att imorgon är en annan dag medan Triumviratet satt kvar och jag minns att jag tänkte att det här är sista gången på tio veckor jag kan dricka ale.

Idag ska jag fortsätta bocka av på listan och även fast jag arbetar efter principen ju mer jag gör desto mer hinner jag har jag insett att jag inte kan gå ut ikväll, hur trevligt det än hade varit och trots att lite tid har frigjorts då Tom tråkigt nog blivit sjuk och inte kan komma hit. Men när jag börjar förhandla med mig själv om att få gå ut mot att jag går upp fem imorgon och hetspackar, då är det läge att sätta ner foten.

Checklista torsdag

Inledde morgonen med frulle tillsammans med Emma och Johanna och gick sedan hårt ut på stan; smink (nödvändigt, jag är cirka fem nyanser ljusare än det ljusaste italienska pudret), böcker, block, pärm, mapp (allt färgmatchat i ljusblått, mycket nöjd, och dessutom nödvändigt då italienska pärmar inte har samma avstånd mellan hålen som svenska), byta klänning, köpa tråksaker som leggings och tights, oskynnesshopping som blus och pennkjol, äta lunch med Marie, it's always nice with spring rolls and rice, sedan fortsätta bocka av på listan: solglasögon (de gamla gick sönder i väskan), powerwalksoutfit för presentkortet på träningskläder (tack mamma!), Rosebud (fullständigt livsnödvändigt och jag skämtar inte), litet smidigt paraply, akvarellblock osv osv, fika med Åsa vilket är som balsam för själen, pyssla två kort och nu snart öl på lokal. Ska parallella mellan Linas hejdå-öl och triumviratets kvalitetstidsöl. Alright!

All good

Oj, jag lät väldigt dramatisk i förra inlägget? Så farligt är det verkligen inte, mötet gick bra och att prata och pyssla med Karin var härligt. Har nu ljusblå färg på fingrarna och grus i ögonen, klockan är över elva och pensionären i mig vill sova.

Begåvningsångesten

En annan anledning till att jag ser framemot Romkursen är att jag för tillfället känner mig slightly dum i huvudet vilket jag tror beror på understimulans. Alla mina smarta tankar tar längre tid att tänka. Om en knapp timme tex ska jag samtala om en viktig sak och innan jag kunde skriva ner stödord var jag tvungen att ägna mig åt att ha begåvningsångest i tjugo minuter under vilka jag omöjligtvis kunde förstå hur det här ska gå vägen och intensivt önskade att jag hade valt att ägna mig åt någonting annat och aldrig mer behövde betvivla min glänsande kompetens och allmänna fantastiskhet. Men nu känns det lite bättre igen och jag blir glad när jag tänker att jag snart kommer påtvingas allehanda uppgifter.

Som sagt: nu möte och sedan pysseldate med Karin. Tror det kan vara välbehövligt.

Om vad jag egentligen gör

Även om statistiken säger något helt annat så tror jag fortfarande att jag bloggar för mina tio närmsta vänner vilket får till följd att jag inte alltid förklarar allt i detalj. Men när nu frågorna om vad jag egentligen gör och vad jag egentligen ska göra i Rom börjar komma tänker jag att det är på sin plats med en förklaring.

I Rom ska jag gå en kurs i tio veckor som vänder sig till masterstudenter i antikhistoria, mitt huvudämne. Den handlar främst om kulturlandskapet kring Rom och Etrurien, om den antika staden och dess utveckling och om kulturarv och utställningsideologi i det moderna Rom. Varken grävande eller uppsatsskrivande alltså utan bara kursläsning. Vilket jag ser framemot, det har varit mycket frihet under ansvar på sistone, så oerhört mycket upp till mig att det ska bli skönt att få uppgifter att lösa, ett schema lagt av någonannan och kursare att diskutera med. Sedan ser jag naturligtvis framemot att komma tillbaka till Rom med allt vad det innebär.

Jag åker på lördag och en del ska styras upp innan dess. Jag försöker hantera det genom att skriva listor och träffa så många som möjligt av de jag kommer sakna.

Högtidlighållandet

Högtidlighöll ikväll våffeldagen tillsammans med Petter och Johannes och vi åt våfflor som om det inte fanns en morgondag, bara en våffeldag som Petter sa. Sedan såg vi på Elizabeth och halvsov av mättnad i soffan och nu ska jag sova fullt ut. Sweet dreams.

Den tunna linjen

När jag ändå var på Nova, vilket jag ganska sällan är, fortsatte jag med lite shopping. Det var lugnt och skönt, bara jag och lattemammorna var ute. Det är en hel del som måste köpas inför Romvistelsen och en hel del som Romvistelsen får mig att vilja köpa och en ganska hårfin linje däremellan. Typ hårinpackaning och vitamintillskott tillhör första kategorin medan blå klänning och kostymbyxor är mer tveksamt.

Om mitt hår

Idag har jag varit och klippt mig hos fantastiska Emma på Skult, The Senior Staff's hovfrisör. Är lite picky med mitt hår och är därför mycket nöjd med att ha hittat en frisör som förstår att utgå från det faktum att jag inte pallar göra speciellt mycket med det till vardags mer än att borsta samtidigt som jag vill att det ska hända lite mer än långt och rakt.

Det är lustigt det där med hår, hur mycket av ens (min?) identitet som sitter i det. Under en lång tid färgade jag det mer hysteriskt rött än vad det redan är, men jag har aldrig haft någon annan färg förutom vid två tillfällen. Första gången var när jag gjorde ljusa slingor men tröttnade efter två dagar och färgade över dem och andra gången var när jag råkade färga det brunt istället för mörkrött. Vid det första tillfället blev en slinga för bred och jag som tyvärr inte alltid tänker mig för klippte resolut av den. Följd: jag hade länge en uppåtstående tofs mitt i benan vilket fick mig att se ut som Solstickepojken med utväxt. Det var även då ett gammalt span sa till Emma Lovisa är jättesöt, men hon håller väl inte på att tappa håret? Charming. Andra gången märkte ingen mer än jag att jag hade blivit mörkhårig vilket fick mig att tro att det var så fult att ingen av mina vänner vågade säga något. Jag började gå på yoga i mitt bruna svall och yogainstruktören förklarade pedagogiskt på kulturskånska hur man efter passet uppleva hur känslor frigjordes vilket jag gjorde. Jag blev råarg över min hårfärg.

Men sedan ett par år tillbaka har jag slutat färga det och kör på nuvarande min look som bäst beskrivs som en blandning mellan Elisabeth Höglund, Kristina Lugn och Lejonkungens pappa. Funderar på att som socialt experiment antingen färga det kort och svart eller råttfärgat och börja bära tofs för att se vad som händer när jag inte längre är den där rödhåriga tjejen.

Synestesi och förvirring

Är tillbaka i Lund och har skamvråpinsamt nog missat det skånska påskeventet äggrullning hos Sofia eftersom jag var fullständigt övertygad om att det var imorgon. Har till och med bokat klipptid i anslutning till det då det är nära till Sofia från min frisör. Jag åkte tåg och lyssnade på Laibach när Sofia ringde och försynt undrade var jag var. Själv kände jag mig först mycket förvirrad då jag tänkt ungefär så här: annandagen = dag två i veckan, två = gul, tisdag = gul, ergo annandagen är på tisdag. Synestesi gone bad, heja mig själv! Hoppas dock hinna träffa Sofia och Linda i veckan. Nu däremot ska jag ge mig ut i den härliga snöblandade regnstormen för att fika med carissima Ellen.

Blicken framåt

Okej, vi åkte ut i semin mot Färjestad igen, får flashbacks från alla de gånger de har hänt förut. Försöker intala mig själv att varje år inte kan vara ett guldår, men det är tur att jag som frölundait aldrig hatar utan bara älskar för annars hade det här inlägget lätt innehållit h-ordet.

Men istället fokuserar vi framåt; är mycket nöjd med en ny organisation ala NHL med en General manager, med att Janne Karlsson kommer tillbaka som assisterande tränare och framförallt med värvningen av Ulf Dahlen som ny coach, så skönt att de plockar en tränare utifrån istället för att återanvända samma gamla coacher och äta smulorna från de andra lagens bord. Jag lovar, 2009 blir ett guldår.

Påskfir

Har haft en fröjdefull påsk. Hann med bussen till Öckerö där jag möttes av Suss, Lars och Vera och följde med dem på middag hos några av deras vänner varav en också visade sig vara frölundait så jag kunde följa matchen utan att vara oartig. Inte för att den skulle visa sig vara särskilt festlig, men ändå.

Igår väcktes jag av Vera som överlämnade ett stort påskägg och sedan ägnade Suss och jag oss åt det vanliga kusinhänget; promenader, pannkakor och retsamhet innan moster, morbror, Johan, Lena, Conrad och hundarna anlände för påskmiddag. Kom hem igår kväll lagom till Hockeyhjärtan (dokumentär om varför Ö-vik har lyckats producera så många NHL-stjärnor) som visade sig vara ett bra sätt att bearbeta förlusten på. Så himla fint och så himla mycket därför jag älskar hockey.

Glad påsk!

Vaknade tidigt imorse, åt långfrukost och åkte sedan ner till stan och lämnade in min väska för lagning samt köpte skor (tack pappa!), påskägg till lillkusin och födelsedagspresent till storkusin.

Nu funtar jag på hur jag ska hinna hämta väskan innan bussen till Öckerö går men framförallt på hur jag ska lyckas kombinera påskmiddag med, förlåt Jesus, släkt och traditioner, det viktigaste; kvällens match.

Hursomhelst; Glad Påsk!

Oförståelse

Bildgooglade kycklingar till det här inlägget och minst varannan bild föreställde ett dött och tillagat djur och nu känner jag mig bara ledsen. Förstår inte hur man kan äta kött Hur tänker man? Tänker man?

Men om ni nu ska äta ägg så läs åtminstone det här och se till att köpa så djur- och miljövänligt som möjligt.

Good Friday

I förmiddags satt jag hemma vid köksbordet och skrev en ansökan och sedan gick jag och hälsade på farmor. Efter det fortsatte jag till vår granne, en minst lika gullig tant som brukar skicka mig paket, och överlämnade påskpresenter och blev gödd med kakor i utbyte. När jag blir gammal vill jag blir en härlig och öppensinnad tant som bakar massor och bara fikar med andra. Älskar tanter och djur, de är så de nya barn och män. Ikväll har jag legat i soffan hemma hos moster, morbror & hundarna och tittat på en dokumentär om Nattvarden och pratat. Mest pratat faktiskt, men så är vi ju också släkt.

In der egg

I min hedniska familj får man sitt påskägg på långfredagen, levererat av tranan i ens för ändamålet utställda skor, och inte på påskafton. I år är mina föräldrar inte hemma över påsk utan befinner sig i Frankrike så jag blir istället bortskämd av mina släktingar. När jag pratade med mamma innan de åkte sa hon att allt jag behövde skulle finnas hemma och jag tänkte typ inhandlad mjölk och nystädat rum men mina fantastiska föräldrar anser även att jag behöver följande:

Påskpynt overload, det står seriöst påskliljor i samtliga fönster
Påskägg med godis
Påskprestenter; bedårande klänning från mamma och den fullständigt underbara boken Menschen miteinander - ein Brevier des taktvollen und guten Benehmens som pappa beställt från ett tyskt antikvariat eftersom han tänkte att jag ju älskar Ribbing och därmed skulle tycka det vore ballt att ha en bok av en av hennes föregångare.
Samt badbomber och pengar till skor.*

* Från pappa med orden: mamma sa att du behövde ett par nya skor nu när du åker till Rom.

Nere men uppe på fem

Tåget från Lund till Göteborg var spexigt nog sjuttiofem minuter sent från Malmö men som tur var träffade jag Marianne och hennes korridorare på perrongen och hade några att prata med innan ett uråldrigt tåg rullade in som inte direkt körde in tid utan tvärt om såg till att vi blev ännu senare. Men jag hade inte bråttom någonstans så det var lugnt, köpte Supersushi innan jag tog vagnen hem.

Har ikväll badat och lyssnat på Sportradion whilst. När de spelade Känn ingen sorg för mig Göteborg i pausen älskade jag P4-producenten innerligt. Jeeez alltså vilken spännande match, även fast jag låg nedsänkt i ett lavendelbad kände jag mig inte det minsta avslappnad. Men förutom puckot i publiken som kastade in saker på isen så att den var tvungen att spolas om och turbulensen vid slutsignalen så var det en helt fantastisk match och framförallt en helt fantastisk vändning.

Har även sett Håkan på Doreen. Håkan pratade om sin pojkmidja och Doreen tindrade med ögonen och klappade honom mentalt på huvudet som vore han en ung tjej med mer bröst än röst. Även om jag verkligen uppskattar honom som artist förstår jag inte varför stora delar av Mediasverige gullar så intensivt med honom. Vad hände med att ta på allvar?

On the go

Nu har jag tvättat, packat och fixat och om en liten stund åker jag till Sveriges framsida för påskfir. Bisou!

Gimme more

Åh vad jag fortfarande älskar när Britney väser it's Britney bitch. Annars relaterar jag just nu mest till medelålders gayartister. Eller vad som helst som inte tillhör genren heterosnubbe med gitarr.

Vänskap

Och man vet att det är riktig vänskap när man får sms som beklagar förlusten mot Färjestad från någon som är totalt ointresserad av hockey, men som ändå sätter sig in i SM-slutspelet för ens skull och dessutom köper en uppmuntringspresent. <3 Stora ek!

It has always been you

Åh Gud vad roligt det var med livehockey! Malmö bjöd verkligen till; gratis röda tröjor och flaggor vid varje stol, troligen pysslade av ofrivilligt pojklag (de var sydda med silvertejp). Isstadion var nästan fullsatt och det kändes som om Malmöspelarna fick en kick av det för de rivstartade och tog ledningen med 2-0 efter första. Det var en svängig match och lagen bytte hela tiden chanser med varandra. Malmö vann, mycket på grund av att Belfour svajade i Leksands kasse. Belfour ja, sedan alla NHL-derbyn mot Colorado har jag lite, vi kan väl säga svårt, för honom, men det kändes trots det inte helt värdigt se honom göra bort sig i en kvalmatch mot Malmö. En eloge dock till Leksands fans som sjöng oavbrutet i tre perioder.

Jag var ju som sagt lite kluven till vilket lag jag skulle hålla på och det slutade med Malmö. Hjärtat sa Leksand, men hjärnan tänkte på möjligheten att se Frölunda på en arena nära mig. Jag kunde inte förmå mig att sätta på mig den röda tröjan, dock viftade jag med flaggan. Det kändes som otrohet, men Frölunda, jag vill att du ska veta att jag gjorde det för din skull. Everything I'll ever do, I'll do for you.

Avslutningsvis; vilket kvalserie det är! Leksand vs. Mora, Rögle vs. Malmö... Om jag får välja vinner Frölunda SM-guld och Leksand och Malmö går upp.

Den enda sanna kärleken

Snart ska jag, Emma, Emmas pappa och Anders gå på kvalhockey då Malmö möter Leksand. Spontant ligger min sympatier lätt hos Leksand, men samtidigt vill jag att Malmö ska gå upp så att jag kan se Frölunda spela på närmre håll än Scandinavium och kunna läsa mer om elitserien till frukost (Sydsvenskan och hockey är inte så tighta om vi säger så). Hursomhelst ska det bli härligt att se en match live och avkopplande att det inte är på liv eller död som vissa andra matchserier för tillfället är. Seriöst, vi har varit så nära två gånger i Karlstad nu och förtjänar faktiskt minst en vinst. Men nej nej. Senario: vi vinner nästa hemmamatch och serien avgörs på bortaplan och jag dör i periodpausen. Kul. Börjar återigen (detta händer regelbundet i slutspels- VM- och OS-sammanhang) att ifrågasätta varför män i outfits och en liten puck kan få mig så emotionellt engagerad, de har ju liksom inget med mitt liv att göra. Men som Jonas en gång sa, det finns tre sanna känslor; kärlek, hat och hockey.

I believe in days ahead

Åt imorse scones hemma hos Emma och hade CV-genomgång med henne och Gustav då vi har läst varandras meritförteckningar. Som ni märker är den allmäna trenden i bekantsskapskretsen att ta tag i framtiden. Jag har sedan igår utarbetat en Plan som jag är mycket nöjd med, men som alltid bygger den på att jag får som jag vill. Kanske borde jag tänka lite mindre it's my way or the highway och lite mer verklighetsanpassat, men å andra sidan är det mitt liv och jag som ska leva med mina val så jag kör.

Your degree shipped by Fed-Ex

Känner just nu mycket för att svara på följande spam:

Get the prestige that you deserve today!

Call to register and receive your qualifications within days!

Bachelors, masters, MBA, and doctorate (PhD) diplomas available in the field of your choice - that's right, you can become a Doctor and receive all the benefits and admiration that comes with it!

Look at you loving me

Den som vill får gärna ge mig den här i utbyte mot evig kärlek.

Man kan göra fyra mål på fyra minuter

Lyssnar på hockey och känner mig stressad över att Frölunda måste vinna en match på bortaplan (gärna denna tack och inte den sista och avgörande för då kommer jag antagligen dö innan den är färdigspelad). Rent allmänt sammanfattar hockeyn mitt allmänna känslotillstånd just nu; lite stressad och stissig men ändå full av tillförsikt och kärlek till den slitna klyschan lugn, det ordnar sig.

You call me bitch like its a bad thing

Hittade dessa befriande onsygga änglar på Historiska Museet.

Läget just nu

Eldsflamma på bröstet, försök till is i magen, promenad för att driva ut endorfiner.

Curriculum

Nu har jag CV-coachats vilket gick överraskande smärtfritt. Mitt CV är ganska (fem sidor) långt och jag har tyckt det varit svårt att strukturera upp det, hitta bra rubriker och så vidare. Tänkte att det kunde vara skönt om ett utomstående proffs läste igenom det och kom med kommentarer och synpunkter på om man egentligen förstår vad jag har gjort, de fem sidorna tillåter liksom inte några förklaringar av vad de olika kurserna, uppdragen, utgrävningarna et cetera innebär. Eller om man somnar halvvägs. Jag var beredd på att bli uppmanad att gå hem och arbeta om men istället fick jag bara positiv kritik. Förutom ett stavfel, ett missat årtal och en viss kronologisk oordning så fick jag efter ett inledande ja, du har ju gjort väldigt mycket bara beröm.

För att försvara mina fem sidor så är mitt CV skrivet för inomakademiskt och ofta stipendierelaterat bruk, vill jag vända mig till andra aktörer måste jag arbeta om det. Vilket får mig att känna att jag nog aldrig ska göra det. Dessutom har mina år i Lärarförslagsnämnden skadat mig; jag är van att läsa professorers meritförteckningar och de tycks vara helt chill med att dra iväg en tio sidor eller så. Har lite i smyg försökt se om jag kan använda samma rubriker som de vilket jag tycks kunna även om jag inte fyller upp dem lika väl.

Anyhoo, nu ska jag ut i snön. Förstår inte varför alla klagar, det är la härligt med snö?

Cos my mormor taught me better than that

Godmorgon bloggen!

En av många smarta saker min mormor lärde mig var vikten av att skicka kort. I vår släkt har vi en lång och intensiv tradition av att alltid skicka kort så fort vi reser någonstans (vilket de flesta av oss rätt ofta gör), jag är ganska säker på att jag till och med skickade kort de första gångerna jag åkte från Lund till Malmö. Samma tradition har jag med några av mina vänner, exempelvis skickas de fantastiska MCA-korten regelbundet. Därav att jag, som eventuellt den enda under sjuttio i Sverige, även skickar påskkort. Eftersom jag är lite sent ute i år gick jag idag upp tidigt och vid sjutiden imorse var jag i full gång med att klippa och klistra och hoppas att korten ska komma fram i tid.

Men nu är klockan nio och jag ska på CV-coachning, ciao!

Fångad av en snöstorm

Vaknade imorse till solsken men solen blev till snöstorm och jag ägnade förmiddagen åt allmänt uppstyrande innan jag trotsade stormen för att träffa Gunnel och bli bjuden på blåbärspaj. Kom hem med Elisabeth Höglundfrisyr och ett så utrunnet pandasmink att man skulle kunna tro att jag fortfarande dyrkade Broder Daniel.

Har ägnat kvällen åt att lyssna på Sportextra och försöka undertrycka känslan av att Färjestad faktiskt inte borde få lov att spela i Elitserien. Tittar just nu på Hockeykväll trots att jag inte vill se Frölunda förlora av samma skäl som man aldrig lämnar Scandinavium hur många mål vi än ligger under med. Kärleken osv.

Hemma igen

Igår åt de allra mest hängivna latinfestivalarna brunch och sedan träffade jag Erika för kaffe och uppdateringar och sedan Elin (tack igen för att du kom och lyssnade på mig rara!) innan det var dags att åka tillbaka söderut. Sov större delen av tågresan och slösurfade resten, besviken över att SVT Play inte visade Skärgårdsdoktorn utan istället något post Melodifestivaltrams. Nu är jag hemma igen. Det är snöstorm.

Totum it

Efter att ha eskorterats hem till Moa av två unga män (jag väljer att inte tolka det som ett tecken på misstro mot min förmåga att hitta) och bytt om var det dags för sittning på kvällen. Jag väljer också att inte tolka ett sånghäfte helt på latin sjunget i biblioteksmiljö som ett tecken på min småborgerlighet, eller jo förresten det gör jag, så trevligt som det var. Dessutom vet vi ju alla att småborgerlighet är det nya svarta.

Efteråt gick vi återigen hem till Moas chateau och drack drinkar och jag skrattar fortfarande åt hennes möte med min tonårsidol Henrik Berggren som tydligen läser klassisk grekiska på C-nivå samt tanken på att ha en flock med kalkonhonor präglade på mig, alfahonan, som attackerar samtliga jobbiga män som gör närmanden. Ska inte ens försöka förklara varför det sistnämnda är så roligt, man måste ha varit med, och eventuellt också vara jag, för att förstå det.

Festival

Festivalen inleddes med en kort introduktion av Moa och mig och sedan höll Moa första föreläsningen om vad Caesar egentligen sa 15 mars för länge sedan, Elin Andersson diskuterade fenomenet barnböcker på latin, Axel Hörstedt förklarade hur latinundervisningen såg ut under 1600-, 1700- och 1800-talet, Gabrielle Hansen förklarade hur den ser ut idag, Martin Nyblom filosoferade kring varför man drömmer om att kunna latin, Erik Bohlin tolkade est - mer än bara en verbform - hos Plautus, Gerd Haverling informerade om att läsa latin på universitetet, Lars Nordgren, festivalens ende grekist, utropade interjektioner, jag tog vid där Moa slutade och talade om himlafenomen i samband med Caeasars apotheos och slutligen berättade Ragnar Hedlund om långsökta litterära referenser slagna på mynt innan det var dags för det storslagna lotteriet.

Över sjuttio personer deltog, det var mer än fullt i salen och jag tänker faktiskt använda ordet succé. Framförallt för att stämningen var sådan som vi ville och jag tror att vi lyckades visa att latin inte bara är oslagbart utan också underbart.

Tack Klassiska Föreningen, föredragshållare, funktionärer och publik och framförallt tack Moa.

På väg

Inledde helgen halv sju i lördagsmorse då jag väcktes av faster i Sollentuna med nypressad apelsinjuice (jag - inte bara ensambarn utan även yngst och gulligast syskonbarn) och den fantastiska presenten den ihopfällbara vasen att ta med till Rom för att kunna ha blommor på rummet.

Åkte mot Uppsala, en händelserik resa som bland annat inkluderade att jag hoppade över en spärrbom i Märsta samt åkte vilse och hamnade i ett villaområde istället för i Engelska parken (note to self: måste sluta tro att jag har gott lokalsinne) men tillslut kom jag rätt och sprang in i salen tio minuter innan festivalen började med rosor på kinden och latin i blick.

Talking nerdy to you

Idag har jag varit på Historiska Museet som jag skamvråpinsamt nog aldrig tidigare har besökt. Hetsade lite över att behöva betala entréavgift (inte över avgiften i sig men över principen) samt över medelstilldelningen Stockholm / övriga Sverige. Historiska Museet i Lund är Sveriges näst största efter det i huvudstaden men vi får pulversjukt mycket mindre pengar. Dock var utställningarna fantastiskt fina och jag sprang in i en, glädjande nog, entusiastisk skolklass som påminde mig om det lilla nördbarn jag en gång var och den något vuxnare nörd jag utvecklats till.

Åkte sedan hem till faster och möttes än en gång av present på sängen samt ett antal oanvända skor hon hade förköpt sig på och ville skänka till mig, men tyvärr är mina fötter för små för att kunna bli ägare till fyra nya festskor. Nu har vi precis kommit hem från kusin Lina, de vilda kusinbarnen och de stora hundarna. Och imorgon är det latinfestival! Venite omnes alla som befinner sig i närheten av Uppsala!

MCA morgon

Befinner mig i Charlottes fantastiskt fina lägenhet, föga förvånande med tanke på MCA-systerns yrkesval. Efter att ha lämnat Martin och Åsa träffades vi igår på Biblioteksgatan för att gå på ett event på Urban Outfitters och gick sedan vidare för att äta och ta ett glas vin. Nu ska jag packa ner den stora påskharen som låg på min säng, gå och äta frukost på Vurma och sedan träffa faster. Ttfn!

Hälsningar från Stockholm

Kära bloggen, 

jag befinner mig just nu hemma hos Martin & Åsa i Stockholm. Tåget var en halvtimme försenat av den fantastiska anledningen att lokföraren aldrig dök upp i Malmö, man måste nästan ge SJ den. Möttes på centralen av Martin och försågs med god lunch. Just nu lagar han mat medan jag snabbkollar mail (och bloggar, uppenbarligen) och båda väntar vi på Åsa. 

Ikväll ska jag träffa sis och gå på ett litet event och sedan ta en drink och vara allmänt MCA. Lovely. 

Puss,

Lovs

Ps. Martin hälsar. 

Inspiration och retorik

Ikväll var det dags för det hemliga ordenssällskapets årliga inspirationsföreläsning. Den här gången hade vi bjudit in Barbro Fällman, retorikkonsult och grunderska av Retorikcentrum, som pratade med oss om just retorik och kommunikation. Jättespännande och roligt, jag tänker mycket kring det här frågorna; härskartekniker man utsätts för och härskartekniker man tvingas erkänna att man själv utsätter andra för, hur man presenterar sig själv och hur man talar, hur mycket plats jag själv ofta tar, för- och nackdelarna med det osv.

Dessutom kan jag, av uppenbara skäl, alltid relatera till rödhåriga ensambarn som pratar mycket.

Nu attacksömn, tidigt tåg imorgon.

Dagens fråga

Vad är dealen med det bristande utbudet av små ljusblå kuvert?

Check

Nu har jag haft kvalitetstid inklusive museibesök med beloved Petter. Är lite ledsen över att missa chansen att ingå i hörandeförsamlingen för valet av ny rektor då jag är i Rom när första mötet hålls. Trots vissa övertalningsförsök från Petters sida går de där antika ruinerna återigen före nutida politik, en prioritering vi kan tala mer om en annan gång.

Har efter lunch bockat av skriva klart föredrag, göra handouts (power point är ingen självklarhet i den klassiska världen, återigen detta med nutidsanknytningen) samt namnskyltar och ska nu gå på stan och shoppa hårspray och papper inför måndagens påskkortstillverkning (seriöst mycket att planera bara för att man är borta i fyra dagar, överväger att skaffa någon som kan sköta markservicen. Hemhjälp? Pojkvän?)

Flammiferumque trahens spatiosa limite crinem

Har en lång to-do-list idag. Eftersom jag ska på Stockholmsturné torsdag-fredag insåg jag att det kanske vore bra att förbereda lördagens föredrag redan nu. Så det har jag ängat förmiddagen åt att göra men nu ska jag pausa för att äta långlunch och ha kvalitetstid med den bäste Petter innan jag fortsätter avbockandet.

Stabilt

Har fikat tudelat med Karin - både mat och finfika. Trevligt och bra.

Lyssnar just nu på Sportextra och myser. Är mycket nöjd med att Frölunda vann den viktiga första hemmamatchen. Hade för övrigt alla rätt i Forsbergtestet. Joråsåatte.

Företagandet

Idag har jag varit på VentureLab och fått superbra rådgivning angående mitt senaste projekt att starta enskild firma (jag skriver ord likt dessa med skräckblandad förtjusning). Framförallt fick jag på ett avdramatiserat sätt förklarat för mig allt jag inte behöver tänka på så som hur man anställer, importerar varor utanför EU och annat som man lätt kan förvirra sig i på Skatteverkets hemsida. Tanken har ju aldrig varit att detta ska bli en heltidssysselsättning utan snarare någonting vid sidan av, ett sätt att ta saker på större allvar och ett incitament att lära mig mer om ekonomi.

But why?

Har på sistone varit fullständigt (nåja) osugen på kaffe, märkligt nog. Som idag när jag pausade i min djupdykning av augusteisk propaganda för att gå och köpa te. Liksom te är mysigt men inte det jag brukar vilja ha mitt på dagen när jag pluggar. Uppenbarligen försöker min kropp detoxa på koffein utan att berätta det för mig.

Annars så är mina femton minuter av synestesikändisskap ovanligt långa; blev igenkänd på Retro i lördags och idag på SOL kom en kille fram och ville prata färger.

Parentibus optimi - tack!

Det pratas mycket om breddad rekrytering och gudarna ska veta att jag har suttit i x antal samtal och beredningsgrupper som rör allas rätt till högre utbildning men trots alla ord och handlingsplaner slår det mig ofta hur oändligt mycket enklare universitetsstudier är för mig som inte bara behärskar språket och koderna utan också har föräldrar som jag kan ringa till när som helst, som har en pappa som smiter från jobbet för att korrekturläsa mitt engelska paper när jag tror att jag drabbats av prepositionsdyslexi och en mamma som nyss ringde och sa oroa dig inte för framtiden älskling, om du behöver vänta ut den ett halvår finns vi där och hjälper dig hela vägen. Nu tror jag inte att det ska behöva bli så, men det är den tryggheten som gör att jag vågar vara självständig.

Ny framtidsplan: money for nothing and chicks for free

Har fått mitt nya Visa-kort. Hade lite hoppats på att även få ett nytt kortnummer eftersom det inte alltid känns helt bra att kunna det jag har utantill, men nej. Fast det är blått och glittrar så jag är glad.

Too much never is enough

Torsdag till söndag kommer jag att vara i Stockholm/Uppsala vilket jag ser framemot på alla sätt och vis men samtidigt innebär det att jag måste tacka nej till mycket som händer här de dagarna vilket får mig att tänka på allt jag missar när jag är i Rom vilket jag också verkligen ser framemot samtidigt som jag inte vill missa något här och jag svamlar nu jag vet. Tror att det jag vill komma fram till är att någon måtta får det inte vara men att jag brukar släppa känslan av att vilja vara på två ställen samtidigt när jag väl är på plats någon annanstans så sluta noja nu Lovisa, balans.

Vuxenheten

Träffade föräldrarna vid tolv då jag mer eller mindre sovit ut och shapat upp mig. Tog med dem till Historiska Museet (mammapappa jag sitter i styrelsen för museet visst är det fiiint?) och sedan lunchade vi innan vi gick hem till mig. De är så söta; för att visa att de verkligen betraktar mig som vuxen och utflyttad (sex år senare...) har de alltid med sig blommor till mitt hem samt skickar tackkort när de kommit hem igen. Efter att ha promenerat dem till stationen sprang jag in i Karin och Per och deras fullständigt bedårande tvillingar och fick en gullighetschock. Nu har jag tittat på Skärgårdsdoktorn och nästan börjat gråta igen och söndagsfikat och söndagshårinpackat och söndagspeelat och ska snart sova.

Triumviratkärleken

Att träffa Triumviratet igår var så härligt och bra då det finns vissa saker som bara kan avhandlas fullt ut inom ramen för min, Emma och Jonas vänskap. Och förutom att avhandla lyssnade vi på våra traditionella förfestfavoriter, drack vårt älskade mousserande och gick sedan till Ich, Robot für tanz, tanz und tanz.



Bilden: Glömde kameran igår och bjuder därför på en gammal bild från en förfest i våras. Upplägget var precis detsamma som igår.

Lyxlördag

Vaknade utvilad imorse och myste framför längdskidåkningen. Mötte sedan mamma vid tåget och myste vidare med henne. På grund av all sol och det faktum att mina solglasögon gick sönder på väg hem från Manchester var jag tvungen att köpa ett par nya och lyckades hitta ett par snitsiga som uppfyllde de tre solglasögonkriterierna stora, tigrerade och strass. Mamma och jag fortsatte att shoppa och jag fyndade en klarblå mönstrad hoodie (tänkt powerwalks i Villa Borghese), ett par leopardmönstrade ballerinor med guldrosett (tänkt valfri piazza) samt en blå klänning (tänk typ alla tillfällen).

Jag bjöd mamma på falafel som vi åt utanför Domkyrkan ty mer Lund än så blir det knappast. Sedan drack vi kaffe innan vi hämtade pappa som kom från Kastrup. Nu är föräldrarna på hotellet medan jag ska sätta de liljor jag fick i vatten och sedan piffa mig. Ikväll ska jag först äta middag med mor och far för att sedan klubba med triumviratet i Malmö efter traditionell bubblyförfest hos Jonas.

Kvalitetstid med mig själv

Förlåt för dramatiskt inlägg nedan, men hey, it's my blog and I'll cry if I want to. Allt är lugnare nu och jag har haft en så skön kväll; städade och satte de rosor som jag köpt åt mig själv i vatten, tände ljus, tittade på film medan jag åt pick away sushi, såg sedan sammandraget från inne-VM i friidrott och ska nu läsa brittisk deckare, äta chokladpraliner och sedan sova tidigt.

They know their myths but not their history

Har lyckats läsa en hel bok om etnicitet under tidig medeltid samtidigt som jag har undertryckt en stark önskan om att lägga mig ner i fosterställning/ gråta/ hyperventilera/ bita i kudden av smärta men nu räcker det; nu tar jag helg.

Bra dag/dålig dag

Sov nästan ingenting i natt på grund av mensvärken från helvetet och är just nu eventuellt hög på smärtstillande. Det är som att vara tonåring igen, charmigt. Note to livmoder: sluta bete dig!

Steg upp tidigt imorse och kände mig allt annat än mild men hade som tur var frukostdate med Emma och Johanna och avhandlade bland annat hormoner och de patriarkala strukturerna vilket väl inte heller är ett ämne som lockar fram mildheten i mig, men det känns skönt att åtminstone inte vara ensam. Trots att Senior Staff's frukostmöten är mer sporadiska nu när Kristina inte längre bor i Lund (det känns som när Carrie flyttade till Paris; tomt) innebär det inte att jag inte tycker att frukost är en mycket bra umgängesform.

Shoppade sedan loss på Apoteket och cyklade därefter hem i regnet för att hämta en bok jag givetvis glömt (livet, I love you) och sitter nu på Athen och ska skriva and ha! I just found me a brand new box of matches.

Nätverk och visioner

Ikväll har jag och det hemliga ordenssällskapet nätverkat med andra kvinnliga nätverk i samband med Boelspexet. Över femhundra kvinnor hade samlats på AF och då de allra flesta var medelålders har jag fått många visioner av mig själv om trettio år; den röda powerpagen, Burberryrutan, paisleyscarvsen och leoparden.

Homecoming king: Forsberg returns

Jag vet att ganska många av er kommer sluta läsa nu när det visar sig handla om hockey, men kom igen, det här är sportpoesi och det handlar givetvis om Forsbergs magnifika comeback:

For the last four years, there have been hundreds of Forsbergs at the Pepsi Center. Young, old, male, female, paying homage to their favorite player by donning No. 21 sweaters to Avalanche games. Seeing the real person in the real pro sweater in a real game again always seemed on par with channeling Elvis in a seance. But unlike Elvis, Forsberg never did quite leave the building. Colorado's beloved adopted Swedish son made his return Tuesday to the Avalanche a triumphant one. - Adrian Dater, The Denver Post

Och följande reflektion av Bernie Lincicome i Rocky Mountain News hade precis lika gärna kunnat vara hämtad ur något av Cicero: The great ones have the burden of their own greatness, and if it weighs more than it should at the time it is harder to carry, that comes with the compensation.

Nu lunch med Åsa, Martin & Marie.

Uppstyrningen

Efter föreläsningarna gick jag, Åsa och Martin och åt en sen lunch. Då de är nedresta från Stockholm blev det den skånska nationalrätten falafel och sedan kaffe på kåren. Därefter planeringsfikade jag med styrelsen för det hemliga ordenssällskapet och avslutande kvällen med öl tillsammans med makarna Nyblom och Marie.

Nu sitter jag i solen och går igenom mitt CV innan jag ska skicka in det för granskning. Ytterligare en produkt av igår och ett led i uppstyrningen av framtiden som är något av ett tema för våren.

För humaniora är inte bara underbart utan också oslagbart

Hade en mycket bra dag igår då det var IKM-dagen, humanisternas arbetsmarknadsdag (IKM = Inspiration Karriär Möjligheter). Trots att jag har ganska traditionella yrkesambitioner så har det här med humanisters roll på arbetsmarknaden alltid legat mig varmt om hjärtat, övertygelsen om vår livsviktighet och insikten om att vi måste sluta be om ursäkt utan istället ta den plats vi förtjänar. För tre år sedan var jag med och arrangerade IKM-dagen och jag vet hur trötta men nöjda arrangörerna måste ha varit igår och jag hoppas att de hade lika roligt som vi. 

Hade egentligen bara tänkt gå på invigningen men Martin förklarade att dagen var en anledning till legitimt skolk så jag la ner skrivplanerna och gick på inspirationsföreläsningar istället. Har ganska länge burit på tanken att starta eget. Nej, no worries, jag kommer inte att bli egenföretagare på heltid utan vill ha det som ett komplement vid sidan av, en möjlighet att med F-skattesedel acceptera större skrivuppdrag, ett sätt att lära mig ekonomi och bokföring, att registrera mitt namn, köpa champagne, sparka av mig skorna och lägga upp fötterna på skrivbordet och vara min egen chef. Ni vet. Och nu har jag gjort slag i saken och bokat tid för rådgivning på Venturelab så bollen är i rullning. 

Kom och kommunicera, kom och kom lite mera

Intervjuades, handlade, träffade Emschen utanför UB, gick in på UB för att låna böcker och prata tills de stängde, gick hem, skrev två brev, tänkte att för att vara så förtjust i it-kommunikation skriver jag omotiverat många brev men insåg sedan att det är kommunikation i sig jag tycker om, inte formen för den.

Nu är klockan tio och vi pensionärer i 24-års åldern ska sova. Sweet dreams.

Lyx

Nej vet ni vad, jag slutade ta intervallpauser och blev klar med dagens pensum två timmar före utsatt tid! Och för en gångs skull fick det mig inte att fortsätta göra tusen andra saker utan istället belönade jag mig själv genom att gå hem. Ska nu lyxa och läsa skönlitteratur mitt på dagen innan jag ska intervjuas av Lundagård.

Vad jag huxar på*

Korrekturläser mig själv och suckar åt överkommatering men jobbar annars med att lyssna till mitt hjärta.

* Dagens fornsvenska ord.

Radioskugga

Sitter i den del av SOL dit det trådlösa nätverket inte når vilket är irriterande, men bra för studierna. Jag kör just nu intervallpass; skriva fyrtiofem minuter och sedan bära i väg med Baby Ernst för fri internetlek i femton. Förutom att jag har förskrivit ett par mail under ordinarie studietid fungerar det fint.

Och det är ju härligt med snö & sol.

Ombytta roller

Men sluta sno mina repliker, du förvirrar mig.

Dagens nyheter

Dagens nyhet 1 är att programmet till latinfestivalen nu ligger ute och dagens nyhet 2 skapade stor glädje i MCA-lägret.

Tillståndet just nu

Har lunchat med Gustav och Johanna och av en slump även med beloved Petter, vi blev tvungna att planera in en kvalitetslunch nästa vecka för att avhandla och jag ser redan framemot detta. Återupptog sedan kontakten med historieuppsats och har ägnat eftermiddagen åt att konstruera något slags bakgrundskapitel.

Dagens plus: Min fina T-shirt med trycket I love shoes, bags & boys som ägs av bland annat mig, Charlotte och Paris Hilton.

Dagens minus: Mensvärk trots p-pills. Jag hajar inte dealen.

Dagens ansökan

Det är ju för härligt att det står i utlysningen att det inte förekommer någon ansökningsblankett utan ansökan utformas av den sökande och att man sedan får ett brev om att man måste komplettera och att det brevet innehåller en förtryckt lista med saker som de uppenbarligen brukar behöva be sökande komplettera med. Men utforma en blankett då liksom. (Till Letterstedska om ni läser det här - jag är inte så arg som jag låter, snälla ge mig pengar.) Nu var det inte så mycket som fattades i min ansökan, bara ett intyg från handledare och en detaljerad kostnadsberäkning och det har jag styrt upp under förmiddagen. Har även kopierat den utlovade artikeln till min nya Prima Porta-vännina Heather samt skrivit ett brev.

Till Kristina

Kristina, en av min närmsta vänner, har i helgen flyttat till London. Jag som har väldigt lätt för att bli nostalgisk, gråtmild och allmänt emo vid avsked försöker att inte tänka att det är slutet på en era utan att vår vänskap kommer fortsätta att utvecklas precis som den har gjort hittills och att inget i grunden ändras för att carissima byter Lund mot London; en spontanfika mindre, ett Skypesamtal mer. It's just the beginning it's not the end. Och som en hyllning:

Linus Petterö, det är slut nu

Njöt imorse något oerhört åt att inte behöva dricka Resorb och applicera glitterkajal på samma gång. Har istället tagit det lugnt, fixat lite med datorn, lyssnat på beloved Jarvis på P3 live (tack för tipset R!) inklusive favoritlåten Running the world, promenerat, skrivit brev men framförallt ägnat mig åt mitt nya söndagsnöje; Skärgårdsdoktorn. Är dock mycket besviken på Linus Petterö, det är så slut. Inser också varför det är så skönt att inte gå i högstadiet och tvingas umgås med hormonstinna femtonåriga killar. Tack Gud för att min liv just nu inte är sexpack och moppe.

Nej om man skulle ta och gå och lägga sig och läsa kapitlet om Germanicus militärkampanjer vid Rhengränsen och le åt DN-krönikören som anser att nördighet är ett uteslutande manligt fenomen.

Senior staff tar examen

Efter matchen gick jag i stormen till Lindas examensfest. Mycket trevlig tillställning med roliga människor, god mat och dans. När natten började närma sig två drog jag på mig min värmande matchtröja under kappan, gäspade stort och cyklade hem.

Epik

Det slutade snurra något, jag satte på mig guldsmink men kunde inte dricka öl utan det blev cola till mina macho nachos (loving the name). Eftersom dagens höjdpunkt på Glorias tydligen var fotboll (but why?) fick vi specialsitta i klubbrummet, dvs jag, Emma och Moah hade ett helt litet hus för oss själva som vi genast tjejade till med värmeljus och kände oss som hemma i. Matchen hade slutspelskaraktär, handskar kastades och 17-årige Erik Karlsson avgjorde för Frölunda i sudden. Hockey och Vergilius, det är vad som tillfredsställer mitt episka behov.

Upp på hästen

Åh herregud jag var karatefull igår? Har precis gått upp, allt snurrar och jag ska dricka öl om exakt en timme. Direkt efter hockeyn ska jag på Lindas examensfest så jag måste exakt just nu byta om till partyoutfit och gå från off to on.

Åh gud.