Otium

Det kan nog ha gått. Jag hoppas det, mest med tanke på att det vore tråkigt att ha misslyckats med den för mig specialskrivna meningen I fjol åkte jag till Rom för att se på monument och gå på caféer. Tydligen förväntades jag även översätta lite Caesar, och med undantag för att jag aldrig har lyckats förstå de antika författarnas förkärlek för att brista ut i geografiska beskrivningar (kan ha något att göra med min bristande förmåga att ta till mig dem även på svenska) så ska nog även det ha gått. Ye well, quod scripsi scripsi.

Efter tentan solskenspromenerade jag och ikväll är jag egentligen lite sugen på Combustion i Malmö, men skaffade inte biljett då jag från början skulle ha varit i Göteborg i helgen, gått på Bokmässan som jag som bibliotekariebarn i princip är uppvuxen på och firat morbrors födelsedag. Men istället är jag hemma, med fem missade samtal från diverse släktingar som, fick jag veta när jag väl ringde upp, hade slagit vad om vad jag egentligen gjorde. (Det var en promenad storkusin, inget annat.)