Omvald

Anledningen till min hastiga återfärd till Lund var valtinget. Jag hade ställt upp till omval till Universitetsstyrelsen och vi fem kandidater till tre platser frågades ut tio minuter var och sedan diskuterade tinget i en timme innan de kom till beslut. Jag blev omvald och mycket tacksam för det förtroendet. Även om det just då kändes ytterst världsligt ser jag verkligen framemot att få sitta ytterligare ett år, lära mig mer och bli en ännu bättre företrädare. Efter en lång dag av resor, begravning och anspänning var jag en ganska trött person som ramlade ner i knäet på the beloved one, som  satt på Grand och väntade, och inte orkade göra så mycket mer än så.

Tid

Så. Nu är jag här igen. Om dagarna har jag inte hunnit skriva och om kvällarna har jag valt att inte prioritera att öppna datorn, men nu tänkte jag försöka skriva i kapp en del, jag gillar ju det här. Är i Rom förresten, men mer om det om några inlägg. 

För att börja där jag slutade var det ju begravning. Jag åkte upp till Göteborg och läste Denis Feeney's Caesar's Calendar: Ancient Time and the Beginnings of History (som jag verkligen rekommenderar, inte bara för att det innehåller en hockeymetafor) hela vägen och fortsatte med det medan jag åt frukost på Da Matteo. Jag har alltid varit fascinerad av tid och hur tid konstrueras (tid är bara en social konstruktion skulle jag komma att säga på en middag senare under veckan, som den envisa humanist jag är), att 1800-talet var det första decenniet man talade om som ett sådant, att sekunden inte har funnits många århundraden och hur man konstruerar tidsuppfattningar, hur det känns som att marken gungar lite vid tanken på att vår tidsuppfattning inte på något sätt är av naturen given. Att läsa om tid till och från en begravning gav dessutom en extra dimension. En av anledningarna till att jag ägnar mig historia är att jag helt enkelt inte klarar av tanken på hur många människor som hela tiden dör och glöms bort. 

Själva begravningen hölls i Örgryte Gamla, samma kyrka som mormor begrovs och som jag konfirmerades i, och var väldigt vacker. När vi alla, föräldrarna, moster, morbror och kusiner, gick fram till kistan tillsammans kände jag hur tjockt det här blodet är. 

Jag hann vara med på delar av eftersitsen och fick således lov att hinna skratta också, vilket var skönt, innan jag tog tåget tillbaka och fortsatte att läsa Feeney varvat med Mia Skäringers Dyngkåt och hur helig som helst och småsnyfta på tåget och bjöd på en mild rödhårig freakshow på plats 106.

Livstecken

Jag lever och stressar inte ihjäl mig, återkommer snart med rapport. Cheers!

Behöver tänka på något lättsamt

Om man, som jag, alltid har haft tanten som stilikon är detta en fantastisk blogg.

Arbetsveckan från Hades

Hej måndag, hej överfull vecka, hej kaklet!

Ni vet vissa veckor då allt bara samlas? Så är det nu. Idag har jag suttit i planeringsmöte för kursen jag undervisar på, och ska skriva föreläsningar till i veckan, läst och lett ett långt, men viktigt, möte med Universitetsledningskommittén med fokus på att Universitetstyrelsen i veckan ska ta ställning till kårstatusansökningar. Nu är klockan strax efter tio och jag ska gå hem från kontoret. Till råga på allt väntar ett tidigt tåg imorgon för färd till Göteborg och begravning.

Men å andra sidan väntar Rom på andra sidan kaklet.

Purrfect

Anledningen till min städning, eller försök till, var att jag i lördags hade ett gäng fab vänner i balklänningar på middag. Planen var att gå på Vårbalens eftersläpp, men som så ofta i Lund blir det inte alltid som man har tänkt, istället avslutades kvällen på Thomanders innan vi åter landade i Svanen vid fyra-tiden på morgonen. Med tanke på att eftermiddagen hade bjudit på en väldigt trevlig födelsedagstillställning hos Rikard var det en mycket lyckad lördag.

Söndagen ägnades åt pannkaksbrunch, styrelsemöte, stadsparksprommenad och sömn.

Someone was going to have to set a bad example

I fredags inledde jag dagen med massagestol, hårinpackning och klippning, jobbade en stund och åt sedan lunch med Jenny H och diskuterade bland annat lamineringsmaskinens möjligheter (en laminator borde finnas i var mans hushåll, man använder den oftare än vad man kan tro). Därefter satt jag i avdelningsnämnd och sedan i forskningsnämnd innan jag gick hem för att städa, tvätta, diska and all that jazz. Tyvärr är jag ju fullständigt hopplös på allt hushållsarbete som inte är att pynta så det blev aldrig riktigt klart innan Micke kom till min hushållsnära tjänst på lördagen och slängde skräp och dammsög lägenheten.

I don't wanna talk / About the things we've gone through / Though it's hurting me / Now it's history

Nej, jag tänker inte kommentera utgången i SM-slutspelet, istället slickar jag mina sår.

Hemåt, sängåt

Dagen har ägnats åt fortsatta processer kring tillsättandet av den nya doktorandtjänsten (så många bra ansökningar!), lunch med mina favoriter Åsa och Fanni, snabb dejt med Linda, möte på LUS och nu lite kvällsarbete även om jag snart ska sluta och bege mig hemåt.

19.44

Jag har aldrig kommit till moderniteten. Jag tänker att man bör arbeta så länge det är ljust ute. Nu är klockan 19.44 och jag sitter på kontoret och glömmer att det är sommartid.

Lately

Hallåja bloggen, har haft lite påsklov och ägnat mig åt bland annat följande:

* bjudit kollegorna på Rominhandlad Colomba, traditionell italiensk påskkaka, och fika.
* haft specialkväll för att fira Kristinas födelsedag tillsammans med The Senior Staff.
* åkt till Göteborg och där ätit middag på Heaven 23, ätit middag med familjen + vänner, ätit middag med släkten med anledning av mosters födelsedag, promenerat i skogen med Elin osv.

Nu är jag tillbaka i Lund, har igår doktorerat i ett år, förlängning inräknad, och firar det genom att delta i tillsättandet av en ny doktorandtjänst. När jag inte springer på arbetsutskott, seminarium och försöker hitta viktiga utkast under högar av papper. Allt är som vanligt med andra ord.