Dagens historiker

Idag lyssnar jag på när Peter Englund sommarpratar, som en stilla tröst för hans nedlagda blogg.

Glädje

Har jag sagt hur oerhört nöjd jag är över att både Pebben och Lundqvist kommer hem till Frölunda? Och att Lundqvist går in som kapten? Jag vet att jag brukar säga det ungefär varje år, men i år är vi favoriter på riktigt. Visst är det härligt med sommar, men jag skulle inte ha något emot höst och hockeysäsong lite pronto.

Framme

Igår tog jag tåget (tåg, veckans vana) till Göteborg, sov i kapp nattens delvis uteblivna sömn mellan Hässleholm och Falkenberg, fortsatte direkt till Stenungsund och sedan vidare hit till Orust. Och här är jag nu och har ägnat dagen åt saker jag tycker om. Min familj och släkt. Arbeta i trädgården med pappa. Skratta med kusinerna. Gulla med kusinbarnen. Läsa bok när det åskar ute och strömmen går. Inte bry sig om regnet utan bada ändå eftersom vattnet blir friskare och högre då. Se på Ernst. Och äta pannkakor som pappa alltid steker när jag kommer. Jag är inte jättedålig på att laga mat, men pannkakor kan jag inte göra. Det är därför den maträtt jag blir gladast när någon gör till mig, som pappa, Suss när jag kommer till Öckerö eller Johanna när vi bodde tillsammans. Stek mig pannkakor and I am all yours.

Eftermiddagscocktails

I tisdags hade jag och Carin tänkt äta tisdagslunch istället för torsdagsdito, men istället blev det en utflykt till Erikshjälpen i Åkarp där vi fyndade loss. Svanen har nu berikats med två vita svanformade porslinskrukor (där fanns ännu fler svanföremål, men de var antingen gjorda i silver eller så såg svanarna elaka ut och det vill man ju inte leva med), två vanliga och tre små för frösådder (det var krukor som var huvudsyftet med besöket) samt ett skohorn i mässing, en tårtspade, en mjölkkanna och en present. Mycket nöjd.

På eftermiddagen gick jag till Grand för att träffa Micke och dricka negroni som jag i Romlängtan försöker få alla att uppskatta. Efter ett par sådana, ett par strawberry caipirinhas och snabbesök av Åsa fortsatte vi hem till mig för att fortsätta kvällen.

Det är ju så det är

I måndags träffade jag min förra korridorare Joanna som var i Skåne på semester och hade åkt in från Ystad för lunch, alltid lika trevligt att ses även om det inte blir så ofta nu när vi bor i olika städer.

På eftermiddagen försökte jag reda upp alla mail och kallelser jag inte svarat på (semester utan kalender verkar härligare och mer stressbefriande än vad man tror) och träffade sedan darling Åsa på Stortorget för öl och uppdatering och för att reda ut alla dessa olika känslor tills Åsa sa älskling, du är tjugofem och det är sommar vilket är det bästa rådet hittills, det lever jag efter nu.

Fick även en helt fantastisk present då Åsa känner min förtjusning i marinromantik. Hon hade klippt ut en bild på sailor med en storstad i bakgrunden och ramat in, givetvis i guldram. Lätt sängbordsplacering på den!

Borta bra osv.

Åkte hem tidigt nästa morgon, via Borlänge (åh Gud, jag borde verkligen bli bättre på geografi, visste inte att det låg i Dalarna?) och Stockholm där jag hade några timmars uppehåll som mest ägnades åt lunch och spontanshopping av två par överhängen, ett i form av eiffeltorn i guld och ett i form av mottot less is a bore. Trevligt nog visade sig Carin åka med samma tåg, så jag fick sällskap. Var hemma igen sent på kvällen, glad över att återse min svan och framförallt min egna säng.

Linda hjärta Jonas

På lördagen var det dags för bröllop mellan Linda och Jonas och ni vet hur det är, vissa vigslar går rakare in i hjärtat än andra och detta var en sådan. Lindas bror och svägerska sjöng först estnisk folkmusik och sedan Somebody, kompade av spelmän på fiol. Den efterföljande festen var fantastisk, mitt och Sofias tal verkade gå hem, det var dans, dans, dans, oskynnesfint och till sist soluppgång.

When in Rättvik

Mia bar folkdräkt och var så himla fin.

Nationalromantik

I fredags lämnade jag alltså Stockholm för Rättvik, sällskapade på tåget med Kristina, Linus och Rikard och väl framme anslöt Sofia, Alex och Mia. Vi bodde i små söta campingstugor uppkallade efter fåglar (jag och Mia bodde i Hägern, älskar Kristinas blick när hon trodde att jag döpte alla mina bostäder efter fåglar). Fredag eftermiddag ägnade vi åt oss att göra Rättvik:

Vi promenerar vid Siljan, ön i bakgrunden simmade jag och Rikard runt.

Bor man på en camping måste man spela minigolf

Jag och Sofia tog på oss mammarollen; förde protokoll och drack rosé ur plastmuggar.

Kristina är rätt hård.

Den här killen är en symbol för Rättvik, som man kan dela sina mer svartsynta sidor med.

Vi bondade.

Kristina: oh, jag plutar precis som du.
Jag: va, fotomin, jag?

Snart

Hej raringar, ikväll kom jag ut till Orust, darling island. Imorgon ska jag sätta mig ner och berätta om allt som har hänt sedan jag lämnade Stockholm, men inte ikväll för nu väntar promenad till havet och sedan sömn.

Turnén fortsätter

Nu säger jag ttfn till Sthlm och åker till Rättvik för Linda & Jonas bröllop.

Swirl baby

I normala fall avslutas torsdagslunchen med att vi går tillbaka till våra respektive arbeten, men igår avslutades den med en dryg fyra timmar lång shoppingrunda. Vi provade vad Carin kallade för Linggymnastik-kläder och jag fastnade för en svart body med matchande ballerinakjol (swirl baby sa darling C i provrummet) och insåg när jag skulle köpa strumps till lördagens fest att det där med guldtights är rätt snitsigt ändå. Förutom ett par sådana blev det även en liten guldram till min planerade tavelvägg och ett nytt påslakanset eftersom jag dels glömt att jag måste ha med mig det i helgen, dels ändå behöver en uppsättning till då min nya säng är större än den gamla. Var även mycket nära att köpa en plastsvan i naturlig storlek till lägenhet, men lyckades hejda mig. Det har varit fantastiskt att låna faster & farbrors lägenhet och tillbringa en vecka här, men jag saknar min Svan.

Torsdagslunch, nu i Stockholm

Vet ni en sak som är jättebra? Att även Carin befinner sig i Stockholm så att vi kan äta vår traditionella torsdagslunch precis som vanligt.

Sommarkväll

Igår träffade jag Sara på Mosebacke för öl och uppdatering. Härlig kväll med fin Stockholmsvy och obligatoriska samtalsämnen såsom Roxette, alabasterhy och plutmunsposen.

Bruk och minne

Igår besökte jag Armémuseum tillsammans med Tom, det var hans förslag och han kan vara den bäste att ha med sig på sådana aktiviteter, vi talar utställningsvåld och historiekitsch galore. Museibyggnaden är gigantisk och den folktomma och stora gården som leder fram till den platsar klockrent i kategorin maktarkitetkur. Tom flashade sitt museivip-kort och vi hakade på den guidade visningen med dramatiserade inslag (fältskär och karolin). På ett sätt är det nästan skönt med ett museum som så helhjärtat satsar på vad folk vill se; uppbyggda autentiska miljöer, vaxdockor, kungar och krig, ingen grå socialhistoria. Samtidigt som tja. Efter ett antal år i en museistyrelse vet jag hur dyrt det är att producera en visning och de resurser Armémuseum tycks förfoga över måste vara enorma vid jämförelse. Och alla kanske inte i första hand borde läggas på vapenhistoria (på en av de pedagogiska planscherna fick man lära sig att 0% av Natostyrkan stupade under Kosovokriget, gott så, men därmed inte sagt att ingen dog under kriget? innan man själv fick pröva att hålla ett i sin hand). Vet inte om det var en medveten ironi att den enda vaxdockan som man fick röra vid var den stackars lemlästade soldaten? Men oavsett är museet väl värt ett besök.

Söder

I måndags träffade jag Martin och Åsa och deras lille Tage som det var alldeles, alldeles för länge sedan jag såg med tanke på att det är ett par av mina absoluta favoritmänniskor. Vi lunchade, promenerade på Söder, drack kaffe, umgicks och jag fick gulla med lille Tage samt fick den helt fantastiska inflyttningspresenten den ljusblå bonbonjären som ser ut att vara i plast men är gjord av keramik, komplett med snäckdekorationer. Den har tillhört Åsas farmor och det känns fint att den nu finns i mitt hem tillsammans med alla saker från min farmor och mormor, varmt i hjärtat.

Efter en snabb vända hem återvände jag på kvällen in till för att träffa Tim för öl och uppdatering och fick som bonus se en ny del av Söder.

And WHY can't my life be a musical?

I söndags åkte ett antal av bröllopsfestgästerna båt t/r Vaxholm, alltid härligt med hav även om det här på ostkusten inte luktar som ett sådant, och efter en trevlig tur var jag så trött att jag åkte hem och såg på musikal och sjöng med, högt och falskt.

... och vi är tillbaka.

Dearest blog, förlåt för denna tystnad, jag skyller på fullt upp och dålig tillgång till internet. Allt är dock fint och vi tar det i ordning. I lördags var det alltså dags för Kristina och Linus bröllopsfest. De små duvorna hade gift sig bara de två en vecka tidigare och vi var således bjudna till den efterföljande festen som hölls i Linus mammas och styvfars trädgård. Efter ett Valerie Solanas-ögonblick på väg dit (jag var sen, stressad och svettig och i ett tillstånd då jag absolut inte uppskattade att två av varandra oberoende män visslade efter mig och lät dem veta det, bara börja bete er, tack) förbyttes allt till härlighet; god mat, trevliga gäster, dans, dans, dans samt ett lätt sentimentalt tal från mig, Linda och Sofia till den nyblivna frun.

Framme, sitter på gården

Eller ja, det hade det ju funnits om jag hade tänkt på att ta med mig min nätverkskabel. Således skrivs detta från gården där jag har lyckats hitta ett oskyddat nätverk. I alla fall. Efter fem och en halv varma timmar på tåget (testade att åka Veolia, det var mycket billigare, man kom fram i tid men det tog en dryg timme längre. Som var väldigt varm, men det kan de kanske inte lastas för) kom jag igår fram och har nu installerat mig. Snart ska jag börja göra mig i ordning för dagens stora tillställning: Kristina & Linus bröllopsfest! Åh!

Semester

Nu åker jag till Stockholm. Räknar med att det finns internet även där och att vi således hörs ikväll. Hejhej.