Inställt styrelsemöte var mys ändå. Åt pasta med halloumi och läste ut Norwegian Wood som är veckans boktips. Speciellt om man, som jag, är dålig på att läsa japanska författare. Vet inte om jag ska berätta vad den handlar om? Läs själva. Tokyo 60-tal, sex, oskuldsfullhet.
Sedan chattade jag med pappa som vidarebefodrade en fråga från mig till moster som mamma pratade med i telefon under tiden som jag besvarade meddelanden på Facebook. Simultankommunikation är något av min familjs paradgren.
Sedan chattade jag med pappa som vidarebefodrade en fråga från mig till moster som mamma pratade med i telefon under tiden som jag besvarade meddelanden på Facebook. Simultankommunikation är något av min familjs paradgren.
Foto Julie Pike
5 kommentarer:
Om du inte har läst Murakamis Kafka på stranden så kan jag varmt rekommendera att du gör det. I övrigt vad gäller japanska författare kan jag rekommendera Yukio Mishimas bok Bruset av vågor, en vacker kärlekshistoria i fiskarbymiljö. Sen är ju alltid Eiji Yoshikawas mastodontepos Musashi samurajen en skön tegelsten. Både Mishima och Yoshikawa skriver dock på ett mycket mer "japanskt" vis än Murakami, som ju är väldigt påverkad av västerländsk litteratur, något som har gjort att han inte är särskilt populär i Japan.
Tack för tipsen, reflekterade faktiskt över att boken är förhållandevis västerländsk, och att det kanske var därför jag hade lätt att ta till mig den?
Jag är ganska säker på att det är Murakamis västerländskhet som har gjort att han har gått hem så bra over here. Lagom japanskt och exotiskt, men ändå bekant och hemtamt på något vis. Exempelvis kan nog Eiji Yoshikawas historiska samurajepos, med vidhängande skildring av sextonhundratalets japanska kultur kännas alltför främmande för många västerlänningar. Men i Japan är det en av de mest lästa böckerna någonsin. Amerikanserna har sina cowboys, japanerna har sina samurajer.
Säkert är det så. Förutom namn, naturskildringar och det faktum att de äter väldigt mycket ris och fisk så hade Murakami lika gärna kunnat skriva om någon europeisk stad.
Som den exotismjunkie jag är kräver jag att alla litterära japaner sitter på golvet, sover på golvet, bugar i tid och otid samt, när tillfälle ges, begår självmord medelst svärd.
Skicka en kommentar