Igår gifte sig Martin och Åsa, två människor som jag tycker så mycket om.
Jag, Marie och Ted körde igår till Öjaby, där bröllopet stod, och som bilmusik hade Marie valt Joyride, inspirerad av mitt musikaliska tema de senaste veckorna. Vi sjöng med högt och taktfast tondövt. Ibland tänker jag att det största incitamentet till att ta körkort (jag har inte det nej) är att kunna åka fort, fort och lyssna på hög musik, living the American dream. Anyway, väl framme på Herrgården där vi bodde förberedde vi sista delen av vårt tal. Ett gammalt skämt har varit att jag och Marie skulle sjunga My heart will go on under vigseln (föreställ er hur vi står i predikstolen, Marie håller om mig bakifrån och jag fäller ut armarna) vilket har fått Åsa och Martin att överväga att inte bjuda oss.
Brudparet träffades under en TP-turnering så jag och Marie hade gjort ett eget TP om dem, komplett med överdimensionerade godispluppar och ett förstapris i form av en exklusiv inspelning av Celine Dions monsterhit som vi sjöng in på hotellrummet tidigare under dagen. Inte en ton var rätt, men kärleken bakom stor.
27 januari 2008
Joyride
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu har vi lyssnat nogrannt på den fina inspelningen och konstaterat att det krävs två STORA personligheter och mycket kärlek att bjuda på något så hrrm personligt. Och det går att pilla loss godisarna från knäckemackorna i vårt TP-spel! Och till kökets försvar blev ingen annan (icke självförvållat) magsjuk...
TACK!
Det glädjer mig att ni kan se kärleken bakom vårt kanske inte helt tonsäkra framförande, för tro mig, den är stor!
Skicka en kommentar