29 april 2007

Den studentikosa bloggen

Imorgon är det Sista April, i övriga Sverige mer känt som valborg, och så här kommer min punschstudentikosa dag att se ut:

10.00 Sill(läs vegetarisk pastasallad)frukost på AF-borgens tak.
12.00 Häng i Stadsparken, träffa alla jag känner och tappa bort ungefär lika många.
16.00 Vi dissar nationerna och har egen champagnegalopp på Gylleholm.
19.00 Middag, ombyte och uppfräschning hos Emma.
22.00 Utgång och dans.

Tisdag 13.00 Bakfylla. Heldagsrep med Klotet.
Ohärlig kombo – men vad gör man inte för konsten?

Söndag

Sovmorgon, åka till Malmö, repa med Klotet, handla, städa, tvätta, inpackning, söndagsfika.

28 april 2007

The sky is the limit

Idag var jag på stan vid tio för att fixa några saker: blommor till Fanni samt filt och alkohol till på måndag. Efter att ha träffat Emma och konstaterat hur mycket öl, vin och snaps vi behöver till siste april (för mycket, den dagen går på ren vilja) så åkte jag tillbaka till kåren och SOL. Duktige och charmige Zanyar Adami var årets Rausingpristagare och höll ett jättefint tal och jag blev platoniskt kär (note to self: börja prenumerera på Gringo). Sedan fick Fanni pris som årets studievägledare. Hon är även min studievägledare och det var jag som hade skrivit nominerings- texten som lästes upp. Hon är så sjukt bra, peppande, smart och realistisk på samma gång att man vid varje tillfälle man har träffat henne går därifrån och känner att man faktiskt kan förverkliga sina drömmar. Eftersom jag var extra glad för hennes skull hade jag köpt blommor och bundit en bukett (själv, eftersom jag inte gillade butikens färgmatchningar) och det var så kul att träffa henne. Fanni är mammaledig just nu, så vi ses inte längre på institutionen till vardags. Hon gav mig lite snabb coaching: Lovisa, the sky is the limit. I love her.

Nu har jag och Åsa ätit sushi och på 4s är det brännboll, grillkväll och sedan utgång. Men jag har knappt skrivit på uppsatsen och vet att vore jag hemma nu skulle jag leka med de andra istället för att plugga. Så just nu är jag på en öde kår och känner på ett lite perverst sätt för att sitta här, dricka kaffe och skriva. När man kommer in i det kan det vara så rofyllt; det är jag och tvåtusen år.

Life can be so sweet on the sunny side of the street

Igår var very trevligt. Först hade valberedningen möte i gröngräset med paraplydrinkar och sedan framträdde Röda kapellet (akademiska kändisar spelar blåsmusik i outfits), Jan Svensson Trio (områdesdekan, doktorand och Gustav spelar avspänd jazz), det var allmänt mingel och vin och sedan Fråga Lund i humanioratappning (vad är viktigt och hur maxar man livet) vilket var intellektuellt men ändå avspänt (vilket Gud vet inte alltid är fallet) och efter det var frågan om vi skulle gå och dricka öl på uteservering eller ta oss till Blekingska (Lund är en liten stad. En kvart med cykel är långt. Så här avståndsgnällig var jag aldrig när jag bodde i Göteborg) och gå på Billy the Vision and the Dancers men det slutade med drinkar i kårsoffan och välbehövlig sömn vid tvåtiden. Det finns mycket att beklaga sig över som humanist, men ändå: jag älskar det här området.

27 april 2007

Friday I'm in love

Imorse skrev jag först en stund, fixade sedan med stipendiet och shoppade ett par nya solglasögon. (Antal bruntigrerade solglasögon med strass jag äger: 3.) Hämtade möteshandlingar på kansliet, drog snabbt igenom kommande dagordning med Kristina och gick sedan på seminarium. Blev tillfrågad att presentera min forskning om Livia på det högre seminariet, trots att jag inte är doktorand. Tackade smickrad ja. Handlade sedan till eftermiddagens möte, och nu sitter jag här igen och ska skriva lite till.

Snart ska jag till kåren och ha möte med valberedningen. Som varm anhängare av management by trevlig stämning och allmän dekadens tänkte jag att vi ska dricka drinkar i solen när vi avhandlat de mer allvarsamma tingen. Ikväll är det midnattssol som ett led i Humanioradagarna. Gustav spelar med Jan Svensson Trio, något annat band ska spela och det blir fråga Lund, filmvisning och rödvin. Very humanistiskt med andra ord, och förhoppningsvis very trevligt.

Streetsmart eller mitt liv som smugglare

Dagens bankärende: När jag fick stipendiet från Institutet tyckte Allan att det enklaste vore om jag pratade med ekonomiansvariga med en gång, när jag ändå var på plats (jag fick ut pengarna i förskott för att kunna boka resa osv), vilket jag gjorde. Antog att hon skulle sätta in pengarna på mitt konto, men nej. Borde vid det här laget ha lärt mig att man Italien inte alltid gör vad som verkar enklast. Tydligen betalas alla former av ersättning ut kontant (mycket riktigt har samtliga boende på Institutet tillgång till personliga värdefack) så jag fick över 1 000 euro i handen. Att på en italiensk bank sätta in det på mitt svenska konto skulle tydligen ta en halv dag och kosta omotiverat mycket så istället flög jag hem med pengarna. Det kändes så där bekvämt och för att inte behöva vara paranoid för att antigen bli rånad eller misstänkt för att smuggla valuta så kom jag på det ultimata gömstället: bh:n. Om man tar ur push-up-kuddarna kan man istället förvara sedlar där, kan jag meddela. Och man märker garanterat om någon försöker ta dem. Mina bröst har hittills aldrig varit så dyrt förpackade…

26 april 2007

Elizabeth Bartman says:

Because of its changing construction, gender is not a fixed category in antiquity. Modern historians must take care that their assessment of ancient gender avoids anachronism. Few of the concerns of contemporary feminists would find much resonance with women of the Roman elite.


16.17 Det är löjligt fint väder ute - varför är jag fortfarande inomhus?


Sleep the clock around

Igår träffades som sagt The Senior Staff and guest of honour, Sofia. Vi drack drinkar, pratade och hade det allmänt trevligt. Imorse var jag lätt seg, men har druckit mangojuice (den var ljusblå och hette Rubicon, mina shoppingpreferenser är ibland allt för uppenbara) och ska nu faktiskt skriva lite innan rep med Klot.



25 april 2007

The Senior Staff getting pissed

Områdesstyrelsen imorse bjöd på mycket bra diskussioner – med risk för att låta nördig, men det vet ni ju redan att jag är – så är bra möten mycket tillfredställande.

Tillfredställande var även att få redovisa mitt arbete under punkten ”information från dekaner och nämndsordföranden”. Åt sedan lunch med Ida och därefter skulle jag verkligen skriva på min för tillfället ack så eftersatta uppsats, men istället höll jag Marin sällskap i två timmar och pratade med honom. Måste sluta sälja min studieflit för lite schysst umgänge och en kexchoklad. Nu har jag viktighetsmailat om budgetfrågor rörande grundutbildning och antik teoribildning (de två har dock inget samband med varandra) och snart ska jag först hjälpa Marie med hennes tal, tydligen ska jag bidra med finkulturella snuskanspelningar (vi har alla våra specialkompetenser) och sedan på fullmäktige. Men sedan ska jag lägga ansvar och studier åt sidan för att dricka ett ansenligt antal drinkar med The Senior Staff.*



* Citerar Kristina från Facebook: A breakfast club that is flexible enough to go on a drinking spree a Wednesday afternoon and that insists on being as obnoxious to others as possible as well as general know-it-alls.

24 april 2007

Kvalitetstid

Idag kom cara Anna cyklande från Alnarp, vi åt lunch på Italia och glass i solskenet och pratade om vårt gemensamma favoritland och mycket annat. Om jag skulle beskriva mina före detta italienskakursare med ett ord skulle det vara kvalitetstid. Har varit en sväng på kåren, haft förmöte med Ida inför Områdesstyrelsen imorgon, läst möteshandlingar, pluggat och skrivit någon form av programförklaring inför uppsatsen. Ju mer jag engagerar mig i universitetsledning desto mer övertygad är jag att man beakta de informella maktstrukturerna i samma utsträckning som de formella. Eftersom de i fallet med uppsatsen är tvåtusen år gamla är det något av ett pussel – men däri ligger utmaningen. Det måste ju vara lite sport. Ikväll ska jag måla naglarna och titta på TV: Ugly Betty och Desperate Housewives.

23 april 2007

Hemma hos Klotet

Det mesta går att styra upp via internet, men inte teater. Jag kan inte repa, hur gärna jag än skulle vilja, på msn. Så det är skönt att vara hemma hos Klotet igen. Jag kände mig ringrostigt och lite långsam i vändingarna ikväll, men väldigt sugen på att köra.
Ni läste inlägget nedan: kom!

Kom!


Den 4 maj är det premiär för Teater Klotets nya pjäs High Five-gänget och det sista mysteriet. Föreställningen är en hejdlöst underhållande pastisch på Enid Blytons böcker om Fem-gänget där publiken är med och styr handlingen.

Maggie Brighton, författarinna till de populära böckerna om High Five-gänget, bestämmer sig för att på ålderns höst samla ihop sina små hjältar för att skapa en sista kassasuccé. Men hjältarna är inte längre lika små och gulliga, så vad händer när George, Julian, Anne, Dick och Tim träffas på nytt? Vad säger pingstpastorn Julian om lillebror Dicks b-kändisskap och ständiga kvinnoaffärer, hur går det med Annes karriär inom ett skrupelfritt multinationellt företag, har George kommit ut som gay i det lilla fiskarsamhället och följer Tim fortfarande efter sin storasyster likt en trogen Golden retriever?

Pjäsen är en improviserad deckargåta där publiken väljer både offer, brott och straff och det enda vi kan garantera är att ingen av de tre föreställningarna blir den andra lik.

High Five-gänget och det sista mysteriet spelas 4, 5 och 6 maj kl. 19.30 på Lilla Teatern i Lund. Boka dina biljetter på teaterklotet@hotmail.com eller 0709-916694.

Idel möten och magnolior

Inledde dagen på kåren med att läsa handlingar och förbereda mig inför dagens möten. Först var det sammanträde med Forskarutbildnings- nämnden, sedan lunch med Kristina för att diskutera Grundutbildnings- nämndens arbetsutskottsmöte som jag skulle leda. Eftersom ordinarie dekanordförandes arbetsbelastning är för hög har jag fått träda in och leda nämnden och dess arbetsutskotts möten resten av terminen. (Dagens egokick: att se mitt namn i sidfoten till ärenden, min protokollsunderskrift som ordförande och dekanens beslut om höjd ersättning i handen.) Jag tycker om det, att sitta på ordförandestolen är inte så läskigt som man kan tro, även om det är en balansgång att lyssna in, låta tala till punkt och leda framåt. Hämtade handlingar till Lärarförslagsnämnden nästa vecka – bunten var 15 centimeter hög, nytt rekord! (Och jorden är cirka en halv regnskog fattigare.) Har nu pluggat lite och skrivit till mina girlies från Monteleone. Snart ska jag åka till Malmö för första repet sedan jag kom hem, känner att jag har en del att ta igen.

Och en trevlig sak som jag inte lade märkte till under fredagens stress är att våren har kommit till Lund medan jag har varit borta. I morse var det ljust ute när jag vaknade vid sju och träden blommar.

22 april 2007

Every night in my dreams

Nu har vi söndagsfikat (tårta, thanx Marie) och börjat titta på Titanic (högstadieflashback: tjejerna i uppehållsrummet gråter när My heart will go on spelas i högtalarsystemets radio) fast jag ska inte se klart utan sova som en räv. Bisou!

Dagens tips

Detta är mycket fab och härligt! Finally, beauty products designed just for redheads, by a redhead. Har redan mailat moster (det är vi två som är släktens redheads) och tipsat.

Visste ni att mindre än 2 % av jordens befolkning är rödhåriga? Klart vi ska ha ett eget sminkmärke!




Bröllop

Åh bröllop alltså, det är fint. Igår gifte sig Viktor och Emilia. Viktor är min och Emmas gamla kursare som nu bor i Göteborg där han doktorerar. Så jag och Emsch åkte upp igår för att gå på hans bröllop. Vi ägnade kanske lite omotiverat lång tid åt att slå in presenten (men det blev så snyggt och färgmatchat och vi var så nöjda att vi var tvungna att fota den i olika vinklar) samt lipgloss issues att vi höll på att komma för sent, men vi hann. Vigseln var jättefin och tårar kan ha fallit. Efter kyrkkaffet åkte vi (i abonnerad buss, i största allmänhet var detta en mycket välorganiserad tillställning) till Öckerö församlingshem. Det var strålande sol hela dagen och när jag stod ute på färjan och kände saltstänket i ansiktet längtade jag intensivt efter Orust och västkustsommar.

Middagen var mycket trevlig; god mat och underhållande sällskap. Vi satt bredvid två religionshistoriker; en forskare i kristendomshistoria och en i antiken. Eftersom Hera-tempel är någonting jag tycker om att prata om misstänker jag att det fanns en baktanke med placeringen, även om vi såklart pratade om annat också… Jag och Emma smet iväg ett kort tag för att träffa min kusin Sussie, lilla Vera och hennes Lars vars familj har ett hus precis bredvid församlingshemmet, där de lägligt nog tillbringade helgen. Såklart mycket mys att träffa storkusin och kusinbarn, om än kort.

Även mys att träffa föräldrarna och ha kvalitetstid med Emma. Idag har vi gått på stan, shoppat lite och ätit lunch. Hela helgen har vi känts oss bakfulla, utan att ha druckit särskilt mycket alls; trötta, törstiga och hungriga. Vi sov halva tågresan och pratade om mat andra halvan, nästan i alla fall. Nu ska jag gå igenom tre veckors post och överväga att ta tag i mitt liv.

20 april 2007

Kärleken till föräldrarna

Seriöst, jag har världens bästa föräldrar. Idag när jag i mitt trötthetstillstånd kände att jag glömt även den mest elementära engelska grammatik jag någonsin har kunnat och ringde pappa så smet han undan från jobbet för att i över en timme korrekturläsa tillsammans med mig. När jag kom hem hade jag fått ett paket av mamma. Tanken var ju att jag skulle köpa en klänning till bröllopet i Rom (inte för att jag inte har klänningar, men ändå. Det är här är ju ett Tillfälle) och hade planerat att göra det sista dagen. Då kom som sagt en ansökan i vägen så jag hann inte. Men världens bästa mamma hade skickat ner en jättefin pärlemorgrå klänning, tunt stickad och med ärmar så man slipper bekymra sig om att vara osedligt klädd i kyrkan och har fixat underkjol och strumpbyxor som väntar på mig hemma och har dessutom stickat matchande pulsvärmare. Kärleken. Det ska bli fint att komma hem imorgon. Och att ha kvalitetstid med Emma som idag fyller 25b och förtjänar världens största grattis! Puss till bästis!

Denna dag ett liv

Åh kära Gud. Det var länge sedan jag upplevde en sån här tidspress. Okej att jag alltid har fullt upp, men det där med att vara tvungen att sitta uppe och skriva en natt har jag lärt mig undvika (thanx to latindisciplinen). Men idag. Nu kom dödslinjen från helvetet väldigt snabbt på (har insett hur systemet funkar; man får en personlig deadline. Två veckor efter ens första ansökan har gått igenom så ska man ha kompletterat med alla dokument. Man tycker att de borde informera om sånt) så det var inget jag kunde styra över.

Skrev ansökan till tolv i natt (okej jag vet att det inte är så sent, men jag är fullständigt oproduktiv efter tio), tvättade håret (nödvändigt) och gick upp fem för att skriva klart. Skickade handlingar till referensperson 3 på morgonen, träffade referensperson 2 och fick referenser, skulle gå och få mina betyg översatta till engelska när jag får veta att universitetets betygdatabas har legat nere i tre dagar. Den panikkänslan mina vänner. Att inte bifoga sina betyg (samt mina attainments i Classics) är skamvråpinsamt. Hej, jag har ljugit mig igenom min ansökan. Grät ut hos studievägledaren som fixade en sammanställning av mina kurser och betyg och signerade och stämplade så det skulle se så proffsigt ut som möjligt. Dagens hjälte. Mailade min Graduate Adviser och förklarade läget. Hatar verkligen att behöva skylla på tekniken (hatar förövrigt även tekniken) samt att framstå som en jobbig och osmidig människa. Åh nej, the crazy Swede kommer de tänka när de mottar min ansökan. Men åtminstone kommer det känna igen mig.

Träffade sedan referensperson 1 och fick igenklistrat kuvert (det brittiska systemet gillar det här med att allt ska vara så hemligt. Mina referenspersoner måste skriva sitt namn på kuvertfliken och sedan tejpa över den, utifall att jag skulle försöka öppna det skulle det då synas.) och skulle sedan leta upp en fotoautomat. Hittad automat 1 funkade inte, hittad automat 2 kunde bara erbjuda svart-vita bilder, och man fick inte välja vilka man skulle ha. Jag som hade tänkt färgmatcha tröja och gem, men nej. Ser dock ut som en old-school Ambitiös Ung Kvinna. Glömde mapp med alla handlingar i automaten, dagens panikkänsla två innan jag hittade den.

Hade telefonkonferens med pappa som korrläste mina texter, skrev ut allt och åkte till sist hem till sjuk referensperson 3 och fick hans kuvert och tio i åtta postade jag allt i sista-minuten brevlådan. Var så trött att jag inte orkade känna något (de två senaste nätterna har jag sovit fyra timmar och idag hade jag ingen mat hemma och har sammanlagt konsumerat: ett glas juice, en kopp kaffe, knäckebröd), däremot kan jag rekommendera att hänga vid sista-minuten brevlådan precis innan den töms, det är en fin gemenskap när alla pratar om vilket viktigt brev de måste få iväg.

Men nu är den inne. Jag misstänker att de inte kommer vara helt positiva till en sammanfattning av min produktion istället för att se den i sin helhet, eller åtminstone få läsa en uppsats, så jag hyser inga större förhoppningar. Men ändå.

Det är visst fredag ikväll och folk ska gå ut. Man kanske skulle hänga på? Hahahahaha, åh Gud jag skulle bli så full så full på en halv öl och tillfredställelsen över att snart få sova kan inget slå. Imorgon är det uppstigning halv sex för att åka till Göteborg och gå på bröllop


19 april 2007

Hemma igen, fast ändå inte

Vid sextiden imorse sa jag hejdå till Institutet och påbörjade resan hem. Den började lite meckigt eftersom datasystemet vid incheckningen hade havererat så jag var tvungen att köa i en och en halv timme. Inte roligt. När allt väl fungerade igen hade jag såklart lyckats hamna bakom ett italienskt band som skulle checka in alla instrument, inklusive ett absurt stort paket som var misstänkt likt ett trumset? Helst av allt hade jag velat krypa ihop, lyssna på musik och sova under flygresan, men jag tvingade mig själv att skriva mitt Research Proposal innan jag somnade. Detta var första gången jag flög med Air One (dotterbolag till AlItalia), och de kan varmt rekommenderas. Trevlig personal, stora och luftiga plan och man får mat. Jag hade beställt vegetariskt och trots att samtliga passagerare kunde välja mellan en panini med ost eller kött levererades min standard ostpanini charmigt nog i ett stort grönt paket.

På Kastrup regnade det, jag tog av mig solglasögonen och satte på mig jackan. Även om jag har pratat svenska på Institutet de här veckorna är jag ovan vid att höra svenska i den offentliga miljön. Utan att tänka mig för sa jag prego och grazie till biljettkontrollanten på pågatåget som tittade suspekt på mig, vilket jag kan förstå. Jag ser trots allt inte ut som världens mest italienska människa.

Just nu känns det som jag har transfertid i Lund. Jag ska skriva klart det sista på ansökan och sedan åka hem till Göteborg i helgen och gå på bröllop. På måndag tänkte jag ta tag i mitt liv här, förlåt om jag är asocial tills dess!

18 april 2007

Pars pro toto

Jodå, jag gick på seminariet som visade sig handla om filologi vilket också är hemskt spännande. Speciellt om det som här kombineras med andra typer av antika källmaterial. Ett par glas vin hann det också bli, men nu ska jag hetsskriva en timme till innan jag ska äta en sista middag på terrassen (för den här gången!) med Ragnar, sedan ska jag sova och imorgon gå upp tiiidigt och packa.