Skrattar bäst som skrattar sist

Jag håller som bekant på Frölunda, av hela mitt hockeyhjärta. Jacob håller på Rögle. Igår fick vi stryk med 5-0 (skamvrå!!!) mot just Ängelholmslaget. Sålunda var imorse hela min dörr, mina skåp, mitt porslin och mitt yogurtpaket tapetserat med hånfulla post-it-lappar. Jävla störiga människa. Och jävlar vad jag kommer sakna det här. Det har bloggats om Teutoburgerskogen en del på sistone och idag gjorde jag min egen tolkning som jag delgav Jacob. Mina besserwisserdrag blir som tydligast när jag är upprörd, och när det gäller hockeyupprördhet drar jag mig inte ens för att förfalska historien. Alla medel är tillåtna. Frölunda FTW! Okej lille vännen, det är dags för en historielektion. Ja, vi underskattade er. Tänkte "hur kan ett gäng bönder från en stad dit hockeycivilisationen aldrig nått, ledda av en kille med taskig hy, rubba oss, hockeyns stormakt?" Ungefär som romarna resonerade kring Germanien. Gårdagens match var ert slaget vid Teutoburgerskogen. Kenny Jönsson var er Arminius. Ni besegrade oss, betedde er fruktansvärt efteråt (människooffer, post-it-lappar) men nu slickar vi såren, lär oss av erfarenheten och krossar er en gång för alla. För likt hur barbarerna först krossades för att sedan för alltid bli en del av den romerska kulturkretsen kommer vi först ge Rögle så mycket stryk att ni inte kan sitta på en vecka för att sedan göra ert till vårt farmarlag med ingen annan uppgift än att producera talanger åt oss.

Leopard

Följande inlägg tillägnas Charlotte och handlar således om inredning. Jag har nämligen fått min farbrors leopardfärgade schäslong (jag var tydligen den enda i släkten som var aktuella att tillfråga) som självklart är en oerhört fantastisk möbel. Och stor.

Tanken är ju att ha en inredning som går helt i blått med möbler i vitt och furu och med guld som accentfärg. Hade jag haft en villa hade jag lätt inrett ett leopardrum, men nu har jag inte riktigt de ytorna. I köket skulle den skära sig mot mitt engelska landsbygdstema (men dock få plats) och i rummet har jag redan planerat att ha en ljusbå tresittssoffa samt en ljusblå Jetson. Funderar på att ställa den i hallen, men då skulle jag få offra klädhängare, skohylla och liknande funktioner. Vilket det nästan känns värt. Det är trots allt en leopardschäslong.

Charlotte, hur gör jag?

Lättare hjärta

Avslutade Göteborgssvängen på Egg & Milk tillsammans med Annchen, Sofia, Suss och Baby Hjördis (som dock sov sig igenom det hela) och icke att förglömma; blåbärspannkakor och blåbärssmoothie (ja, blå färgkoordinerad mat). Hoppade sedan på tåget tillbaka till Lund där jag strax gick till jobbet.

Ikväll skulle vi haft styrelsemöte på teatern som tyvärr fick ställas in då vi inte blev beslutsmässiga, alltid tråkigt när det händer. Men istället fick jag en extra kvällstimme fri som jag ägnade åt att ringa ett bekännelsesamtal (jobbigt, men en sten föll från mitt hjärta) samt att inse att jag nog måste göra en markering. Jag ogillar ju det, vill att alla ska förstå hur jag känner utan att jag behöver säga det. Även om jag i det här fallet knappt själv förstår hur jag känner.

Tog en lång powerwalk och lyssnade på Laibach whilst vilket alltid hjälper. Nu ska jag sova på saken.

Il gruppo

Dagens höjdpunkt var dock inte tapethittandet utan Il gruppos julmys. Annchen, dagens hjältinna, hade ställt in sin uppkörning för att kunna träffas, så ni förstår ju själva kärleken. Vi var hemma hos Sofia i hennes fantastiska tittskåp till lägenhet där vi bytte julklappar, drack vin och mölade. Jag fick en oerhört härlig rosa Jesussparbössa i plysch av Annchen och en frireligiös och mycket pedagogisk CD-skiva om hur man dejtar med respekt av Sofia.

Från baksidetexten: Dating är ett spännande låneord som kittlar lite i både magen och munnen. Är de gammalmodigt, ute eller kanske rent av riktigt romantiskt!? Idag är väldigt mycket så sexfixerat och ytligt att man nästan glömt bort det som alla egentligen längtar efter; en riktig romans med den perfekta solnedgången på klipporna.

Tydligen ansåg Sofia att jag och Annch tillhörde den onådda folkgruppen [sic!] som inte nåtts av detta budskap. Återkommer med dess effekt på mitt kärleksliv.

Efter vårt mys träffade jag föräldrarna för lite mer inredning. Jag ska få pappas Jetson som ska kläs om i - ta-daa - ljusblått. Kommer bli så fab och trots att mitt hem inte kommer innehålla varken en PH-lampa eller Lilla Åland stol så plockar Jetson ett par Lundaakademikerpoäng när det kommer till inredning. Som möjligtvis den ljusblå insatsen äter upp, men ändå.

Nu när jag gått igenom de sista lådorna och plockat på mig ett par frukttänger och underlägg med jaktmotiv till mitt nya hem ämnar jag bada. Ttfn!

Tapeter

Inledde dagen med att inventera källar- och vindsförråd. Det finns en hel del saker efter farmor och mormor som alla är fantastiskt fina men jag är ju jag. Det vill säga att jag avstår från farmors toalettbord från 50-talet för att jag tycker att det är lite för liksom, ja, mellanbrunt.

Åkte sedan till Engelska Tapetmagasinet för fortsatt tapetlet till en av köksväggarna (övriga väggar i lägenheten ska målas ljusblå). Jag tänker mig något medaljong/blommigt och härligt. Jag vill inte ha det för blankt (det är ett kök, inte en frisörsalong) och inte för hysteriskt (även om jag är svag för svulstiga påfåglar och blomsterarrangemang) och framförallt måste det vara rätt färger. Jag vill inte ha för mycket vitt för då måste man nästan matcha med silver istället för guld (och man vill ju ha guld), inte för mycket brunt och framförallt vill jag inte ha de där turkosa pigmenten som de envisas med att ha i allt blått. I mitt hem vill jag känna mig lugn, trygg och avslappnad och ingen annan färg får mig att känna så lika mycket som en ren babyblå, det är som att ha en hundvalp i knäet.

Att vara så bestämd (kinkig) underlättar visserligen men stundtals känner jag mig ju rätt störig. Dock kan jag kanske ha hittat rätt tapet (vill gärna få gjort det innan flytten) men den finns inte med i Tapetmagasinets webshop. Så istället får ni tänka er vildrosor (matchar stuckaturen!) på ljusblå botten (ger ett mer ljusblått helhetsintryck än blått tryck på vit botten) och engelsk landsbyggd.

On another note insåg jag precis hur många parenteser jag använder när jag skriver här. Det gör jag aldrig i andra sammanhang än bloggen. Ye well, den ger utlopp för så mycket.

Tröttblogg

Åkte upp till Göteborg tidigt imorse och efter att ha varit hemma och vänt gick jag och mamma till Suss för lunch, umgänge och gull med kusinbarnen. Efter att ha tittat på tapeter vid Järntorget fortsatte vi ut till IKEA (där, eller inte på IKEA, men i närheten av, jag även hittade ett par oerhört realiserade stövlar som fick följa med hem). Väl hemma var jag tvungen att fortsätta arbeta med vårens teaterkurser men var så trött från början att jag inte orkade särskilt länge. Risken med att vara trött och göra misstag är att det drabbar en stackars sexåring som hamnar i fel grupp och skulle kunna återfinnas gråtande utanför mitt kontor (vilket ännu inte har hänt, men det är något jag skulle vilja fortsätta att undvika). Kände att allt jag orkade göra var att lägga mig under drivor av badskum, och således gjorde jag det. Nu ska jag sova. Hade både tänkt jobba lite till samt delge er en utläggning om tapetval, men orkar inte.

Fakturera schmakturera

Evakuerade mig själv till Kåren imorse, i brist på vatten hemma. Gick sedan till teatern där jag tillbringade en stor del av dagen med det dryga jobbet att skicka ut fakturor inför våren. Det är eventuellt inte min mest inspirerande arbetsuppgift. Tog dock en paus vid lunch för att träffa min personliga bankkvinna inför slutförandet av köpet och ikväll träffade jag styrelsen för Sällskapet. 

Åker för övrigt en snabb sväng till Götet imorgon för att styra upp lite inför flytten. Kommer att få hetsfakturera så fort jag har tid över, men annars ska det bli fint. Nu: sömn.

Söndag

Idag har jag fixat lite med teatern, lägenheten och studierna. Det vanliga alltså. Och så har jag hängt hos Petter, druckit kaffe och samtalat. Och bakat fryst hallon- och marängtårta, söndagsfika galore.

Nu ska jag gå och lägga mig pronto, de ska göra något med våra avloppsrör imorgon och vattnet kommer stängas av tidigt, tidigt.

The sweet surrender

Igår tog jag det lugnt. Vi gjorde våfflor och tittade på film, och det är ett spontanumgänge jag kommer att sakna. Hade lite lätt kris igår, läste om Ittai Gradels Emperor Worship and Roman Religion och insåg att herregud jag ska skriva en avhandling? Som andra forskare kommer läsa och kritisera? Utvecklingssamtalade lite om livsplaner med Tim och hade något mindre kris efteråt. Fast tanken är ändå smått surrealistisk, men när jag tänker på avhandlingen kapitel för kapitel så känns det trots allt görbart.

Vidare ägnade jag mig åt vadslagning, förlorade, men det var sweet ändå.

Det finns bara tre av oss och det är vi

I fredags var det jubel i hjärtat då Triumviratet äntligen återförenades. Jonas var hemma från Oxford över jul och vi träffades hos Emma där vi lugnt och sansat började med vårt älskade bubbel innan vi övergick till att blanda absinthcocktails på det samma som vi drack medan vi rökte cigarrer som Lotta tagit med sig hem från Kuba. Och naturligtvis lyssnade vi på våra bästa låtar, sittdansade och pratade om allt. Vi hade lösa planer på utgång, men det var en sådan kväll då vi tre var varandra satis superque.

Et quas tactu nequeo, saltem corde moechor

Det är en balansgång, hela tiden.

Vart du vill, så fort du kan

Antagligen för att många i min närhet just nu gör det, så känner jag för att resa. Inte över en helg utan en månad eller mer. Packa och förvänta. Eller så är det min vanliga Romlängtan som sätter in, det har trots allt gått drygt två månader sen sist.

Har tillbringat kvällen med Sällskapet, bra som alltid. Och ser oerhört mycket fram emot imorgon kväll och Triumviratets återförening.

Snubblade för övrigt över en gammalsvensk text där ordet hjärteflamma nämndes, det mös jag och tatueringen storligen över.

Uppdatering

Trots fullgott synhjälpmedel har jag precis lyckats slå sönder flaskan med parfym jag fick i upplevelsebyn i San Giovenale i våras. Således doftar hela mitt badrum av etruskisk mansparfym. Ser framemot hur jag nyvaken imorgon har glömt detta och för ett förvirrat ögonblick undrar vem som har sovit över.

Provligg

Skriver detta inlägg iförd glasögon, tack Gud. Glömde dem i Göteborg och trodde fåfängt att jag skulle klara mig tills dess jag åker upp igen (nästa vecka typ) men ögonen strejkade så jag fick dem nerskickade. Nu har jag visserligen alltid linser dagtid, men nästan alltid glasögon på kvällen. Framförallt för att jag inte kan läsa utan dem eller linser innan jag somnar, och då är jag alltså närsynt. Ni förstår själva att jag har styrka: ledarhund. (Martin, hur var det nu? Är du den enda i min ålder jag känner som ser sämre än jag? Jag har - 6.5 och – 7.0.)

Idag har jag varit på IKEA och rekognoserat inför kommande inredande samt provlegat sängar (det utbröt en viss Facebook-diskussion angående vad jag egentligen provlåg, men det rörde sig alltså om sängar). Det är så oerhört skönt att inte flytta ihop med någon, att argumentera med mig själv räcker, är tacksam för att inte behöva övertyga någon annan att färgen (babyblå) är absolut viktigast i valet av soffa.

Bra sak med Skåne: bussresan mitt hem i Lund – IKEA utanför Malmö tog, med ett byte, en dryg halvtimme. Var även inne en sväng i Malmö och reafyndade ett par lätt pornografiska skor innan jag åkte hem.

Har vidare sett på dels skidskyttestafetten och dels en dokumentär om svensk skidsport (begreppet ofattbar framgångssaga nämndes cirka tio gånger). Min enda fråga efter att ha sett (snyftat till) den var: varför var inte Per Elofsson med? Alla som är/varit något inom svenskt skide var med utom mannen som gav mig och Emma uttrycket det är bara att bryta ihop och komma igen. Varför? Gillar inte Jens Lind Per Elofsson? Hur kan man inte gilla Per Elofsson?

Nu ska jag lägga mig och läsa avhandling, iförd glasögon. Njutningen.

Words just slip away like butterflies

Har haft en mindre effektiv dag idag. Styrt upp lite inför terminsstarten med teatern. Läst delar av en avhandling. Fått lite bättre koll på vad Arvalbröderna egentligen gjorde, välbehövligt med tanke på att deras inskrifter och jag kommer tillbringa mycket tid tillsammans framöver. Promenerat. Pratat hockey med Jacob. Och lyssnat på Britney (bäst på Circus: Amnesia. Womanizer, Phonography & Mmm Papi).

Idag

Åh, är på så bra humör idag! Får då och då frågan om jag jämt är entusiastisk över vad jag gör och det är jag ju såklart inte, har också mina stunder. Men idag är en sådan dag då jag är genomglad av ingen specifik anledning alls och dessutom effektiv (inte alltid en självklar kombo). Vaknade utsövd till sol imorse och har sedan dess styrt upp en mängd saker och insett hur mycket roligt som väntar i vår (därav åtminstone delar av glädjen, tror jag) och pratat med så många fina. Åh, nu känner jag nästan för att börja tacka lite igen!

:It's a lucky day for pretty melodies, it's a lucky day for making history, the world is dressed to look it's best, in the brightest shade of blue.:

Oh, indiecitatet, inte ens det kunde jag låta bli...

Nästa festival

Även denna vårtermin kommer en Latinfestival att arrangeras och Moa och jag vill redan nu flagga för tid och plats, nämligen Uppsala 14 mars (vi återkommer med lokal inom kort).

Då latinet ingalunda är ett utvecklingsfientligt språk kommer formatet att ändras en smula jämfört med föregående festivaler men konceptet är det samma: att illustrera latinets vikt, bredd och tidsmässiga spridning, samt att vara särdeles underhållande. Finns det särskilda önskemål på programpunkter så mottager vi dem tacksamt!

Som vanligt behöver vi funktionärer och andra glada medhjälpare, vill ni vara med så prata antingen med Moa eller mig eller med oss båda på latinaperpetua@gmail.com.

Den famösa festivalbloggen har dessutom åter vaknat till liv, så håll ögonen öppna...

And I make no apologies - I'm into phonography

Har haft en oerhört lugn dag och känner mig allmänt uttråkad. Vilket visserligen inte är så himla roligt, men bra för det betyder att jag har gått hela varvet runt från överarbetad till utvilad. Tog tag och städade. Har tidigare ansett det lite onödigt nu när jag nu ändå ska flytta om en månad, men var tvungen att ha ett allvarligt samtal med mig själv efter att ha hittat en halvt förmultnad hyacint och en såg på golvet, förutom en stor resväska som höll på att packa upp sig själv över allt ledigt utrymme. Avjulade och tänkte på vilken voluminös gran jag ska ha nästa år, då talar vi sekelskiftesjul! (Förlåt Rangar.) I år har min största fikus fått tjänstgöra som gran på grund av platsbrist. Efter att ha gått från allmänt till gravt uttråkad av städning hittade jag lösningen: Britneys nya! Blev så glad på nyår när även Anna visade sig vara Team Britney, tidigare har jag alltid fått stå själv med skammen.

Har även, efter enträgna påtryckningar från Gustav, sett Ett land blir till. Lätt roligast var passningen till Alfredius i den fejkade Aktuellt-studion:
- Välkommen Birger Magnussson
- Tack Jarl

Ja, förutom lite sporttittande, bokläs och kvällspromme var det nog allt idag.

Och ja just det ja, Charlotte - du missar väl inte?

Brf

Har precis fått massa papper från min nya bostadsrättsförening med det fantastiska namnet, så fint med lite föreningsliv! Till förra styrelsemötet kom det exempelvis in motioner från fönstergruppen och balkonggruppen och en som rörde hur vi ska bevara vår härliga 1910-fasad på bästa sätt. Allt hade dock en mycket vänlig ton och föreningen verkar stabil, så stabil att en månad nästa år kommer vara avgiftsfri. Jag har verkligen inte tänkt det, men kommer nog ändå med stor sannolikhet att engagera mig i styrelsen. Det brukar ju sluta så.

Nytt år

Efter att igår ha kommit tillbaka till Lund åkte jag hem till Anna för att tillsammans med henne, Gustav och Anna-Karin förbereda en festlig soppa. Förutom detta ägnade sig Team Förrätt åt att piffa, spela in en låtlista till kvällens aktivitet, dansa till powerballader och jag genomgick en smärre kris när dragkedjan till min klänning gick sönder. Men säg det problem som inte kan lösas med en hovtång!

Några timmar senare gick vi hem till Josephine för att tillsammans med Emma, Anders och de andra äta en fantastisk god middag, dricka bubbel, titta på raketerna vid tolvslaget (jag som är ytterst paranoid i närheten av smällare och raketer, speciellt när de används av tonåringar, var nöjd med att allt gick så lugnt till), dansa och fira i största allmänhet. Jag ignorerade glatt min förskylning tills dess jag började tappa rösten och insåg då att det började bli läge att gå hem. Väl hemma vid femtiden lovade jag mig inget speciellt, har aldrig avlagt några direkta nyårslöften.

2009 känns väl förberett, jag har mitt drömjobb och min fantastiska lägenhet och min enda farhåga är att allt inte alls ska bli som jag tänkt. Det enda löfte jag kan ge är att försöka vara i fas med mig själv och mitt liv, ta allting lugnt och som det kommer. Funderar just nu på var i nya lägenheten jag ska hänga den bonad som mamma broderat till mig i ljusblått korsstygn med texten Lugn det ordnar sig. Tror att 2009 blir ett bra år, året då jag tatuerar in vingar på anklarna.